Go to main navigation

Ny rapport

Svenskt bistånd gynnar svenska företag

Svenskt bistånd ska vara obundet och transparent.Men det finns fortfarande  insatser som är öronmärkta för svenska företag och utvärderingen är i princip obefintlig, visar en granskning som gjorts på uppdrag av Svenska kyrkan och Diakonia.

Näringslivet spelar en allt större roll inom svenskt bistånd – och regeringen vill stärka näringslivets betydelse ytterligare. Samtidigt betonas vikten av att biståndet inte är bundet till svenska företag; det strider mot internationella överenskommelser och innebär betydande merkostnader för mottagarländerna.

Dessutom finns stora brister i insyn i projekten med hänvisning till affärssekretess. Överlag görs väldigt få utvärderingar. Det framgår tydligt i rapporten ”Näringslivet och biståndet – en uppföljande kartläggning om öppenhet, utvärderingar och bundenhet i svenskt bistånd 2011-2014”, som gjorts av journalisten Nils Resare.*

Sedan 2010 har Sidas årliga anslag till denna typ av bistånd ökat med 43 miljoner och ligger nu på 239 miljoner kronor. Därtill har Swedfund, som erbjuder riskkapital till företag och fonder som vill investera på tillväxtmarknader, fått ett årligt tillskott på 400 miljoner kronor, totalt 1,2 miljarder kronor under perioden 2012-2014.

Enligt regeringens egna siffror utgör det bundna biståndet omkring två miljarder kronor per år, ungefär sju procent av den svenska biståndsbudgeten.

Flera av projekten är tydligt bundna till svenska företag. Hit hör till exempel Swedpartnership, en avdelning inom Swedfund som får 34 miljoner kronor årligen för att ge etableringsstöd till svenska företag. Andra biståndsprojekt som får årliga miljonstöd är Swecare vars uppgift är att öka Sveriges export på medicin- och hälsoområdet, Tillväxtverkets DemoMiljö, som hjälper svenska miljöföretag och Meetingpoints mining som underlättar för svenska gruvföretag att etablera sig i Afrika.

Totalt listas 29 projekt som Sida, Swedfund, Exportrådet respektive Tillväxtverket ansvarar för. Bara två utvärderingar har gjorts under perioden. Den ena handlar om ett multilateralt samarbete och den andra om Näringslivets internationella råd – som Sida nu avbrutit sitt ramavtal med. 

– Rapporten visar att vår kritik om brister i utvärderingar har varit befogad. Det här är en total genomklappning för den borgerliga regeringen. Efter allt tal om ordning och reda, resultat och uppföljning har man inte klarat att bygga in utvärderingsmetoder i detta som man kallar en ny sorts bistånd, säger Kenneth G Forslund, Socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson.

Kerstin Lundgren, C, ledamot i riksdagens utrikesutskott, ser inga problem med projekt som Swedpartnership:

– Små företag kan göra stor nytta för utvecklingen av lokalt företagande i mottagarländerna. Visst måste vi lära av våra misstag när det gäller utvärderingar, men det är också viktigt att vi inte kastar ut barnet med badvattnet.

Diakonia och Svenska kyrkan delar regeringens uppfattning att näringslivet kan göra mycket nytta för att bekämpa fattigdom, inte minst genom att skapa arbetstillfällen i utvecklingsländer. Däremot vill man se förbättringar när det gäller styrning och transparens.

– Det är anmärkningsvärt att det ges flera hundra miljoner kronor i kapitaltillskott till bistånd som utvärderas i så låg utsträckning. På Diakonia gör vi nära femtio utvärderingar varje år, säger Magnus Walan, policyrådgivare vid Diakonia.

Karolina Andersson

*Nils Resare är numer redaktionschef på OmVärlden. Researchen för rapporten gjordes innan han påbörjade sin anställning på tidningen.