Go to main navigation
Gaskraftverk på ön Songo Songo utanför Tanzanias kust. Verket tillhör inte PAP-koncernen.

Gaskraftverk på ön Songo Songo utanför Tanzanias kust. Verket tillhör inte PAP-koncernen.

Foto: Iain Cameron, Wikipedia

NYHETER

Sverige fryser budgetstödet till Tanzania

Efter en misstänkt korruptionshärva i Tanzanias energibolag Tanesco fryser Sverige den del av biståndet som går direkt in i landets statsbudget, det så kallade budgetstödet. Totalt handlar det om 425 miljoner kronor. 

– Vi vill kunna se att Tanzania agerar på ett adekvat sätt. Om det har förekommit oegentligheter är det viktigt för oss dels att få fakta på bordet dels att se hur regeringen vidtar åtgärder för att detta inte ska upprepas, säger Maria van Berlekom, biståndsråd vid svenska ambassaden i Dar es Salaam.

Totalt misstänks 800 miljoner kronor ha förskingrats från det statliga tanzaniska energibolaget Tanesco. Det är en snårig historia med internationella förgreningar som i våras avslöjades av den frispråkiga tanzaniska dagstidningen The Citizen.

Upprinnelsen är att det halvstatliga energibolaget Independent Power Tanzania Limited (IPTL) förra året såldes billigt till det kommersiella energibolaget, PAP. Samtidigt har den tanzaniska riksbanken sedan lång tid tillbaka avsatt motsvarande 800 miljoner kronor på ett depositionskonto för att cleara en gammal tvist som ITPL varit inblandad i. Därefter har riksbanken betalt ut pengar från detta konto till det kommersiella bolaget.

Försäljningen och riksbankens utbetalning av pengar som tros ha gått direkt ner i fickorna på utländska investerare. Affären har väckt kraftig kritik. Parlamentet har bett Riksrevisionen att göra en stor genomlysning, och den tanzaniska korruptionsenheten håller på med en egen undersökning om hur det gått till. I oktober väntas Riksrevisionens rapport vara klar. 

Härvan har snabbt blivit politik i Tanzania, som står på tröskeln till allmänna val hösten 2015. Oppositionspolitikern Zitto Kabwe, som är ordförande i parlamentets budgetkommitté, skriver i ett öppet brev att det statliga energiföretaget har plundrats av skrupelfria politiker och affärsmän, och att regeringen måste ställas till svars.  

– De ansvariga måste avgå, dundrar Zitto Kabwe. 

Misstanken om att de mystiska energiaffärerna även omfattar statlig korruption har väckt biståndsgivarnas oro. Sedan sommaren 2014 drog merparten av givarna i Tanzania in sitt budgetstöd. Ett av de kriterier som måste vara uppfyllda för att ett land ska kunna ta emot budgetstöd är att det finns mekanismer för att bekämpa korruption 

– Affären är potentiellt allvarlig även om den inte direkt gäller hantering av biståndsmedel. Tillsammans med våra givarkollegor följer vi därför nära utvecklingen i ärendet, säger Maria van Berlekom. 

De senaste åren har Tanzania fått cirka en halv miljard dollar i budgetstöd per år, vilket gör landet till en av världens största mottagare av bistånd direkt till statskassan. 

Flera oberoende undersökningar visar att budgetstöd är ett fungerande instrument.  Ändå har budgetstödets andel av statens intäkter krympt i Tanzania och ligger nu på under 10 procent. Flera givarländer har en ovilja mot metoden att ge generellt budgetstöd.

Även Sverige planerar att övergå från dagens budgetstöd till ett stöd där utbetalningar i högre grad sker mot uppnådda resultat inom olika områden. Enligt Maria van Berlekom är årets potentiella utbetalning av budgetstöd därmed den sista av sitt slag för svensk del.

Den misstänkta korruptionsaffären har satt fingret på hur stor risken för korruption i andra delar av energisektorn i Tanzania. Frågan är extra aktuell eftersom stora naturgasfyndigheter har hittats utanför landets sydöstra kust.

Organisationen Transparency International rankade förra året Tanzania på 111:e plats av 167 länder. I andra undersökningar kommer Tanzania på ännu sämre plats när det gäller korruption.

Anders Orrenius