Go to main navigation
utbildning_1000.jpg

Foto: Zofeen Ebrahim/IPS

Biståndet

Sverige sämst i klassen på utbildningsbistånd

Sverige hör till de länder i OECD som ger minst bistånd till utbildningsinsatser. Trots att det totala svenska biståndet ligger på rekordnivåer, och behovet av satsningar på grundskoleutbildning växer, har det svenska utbildningsbiståndet halverats.

Sverige har halverat sina satsningar på olika former av skol- och utbildningsinsatser i utvecklingsländerna. Mellan 2009 och 2011 gick drygt sex procent av Sidas anslag till utbildning medan det föll till tre procent år 2012.

Enligt Stellan Arvidsson, som är ämnesföreträdare på Sida för utbildningsbiståndet, har det skett en tydlig nergång under de senaste två åren. En orsak kan vara att regeringen inte har kunnat få fram så kallade resultatstrategier för samarbetsländerna som styr hur biståndspengarna ska användas.

– Det har varit ett vakuum i väntan på strategierna och vi har inte kunnat dra igång nya satsningar, säger han.

Samtidigt kan en viss uppgång vara att vänta detta år, tror Stellan Arvidsson. Det beror på ett par större satsningar som troligen kommer att synas i statistiken.

Men redan innan halveringen låg Sverige under genomsnittet för de stora biståndsgivarna när det gäller utbildningsbistånd. Enligt statistik från FN-organet UNESCO använde Sverige fem procent av sitt totala bistånd till utbildningsinsatser medan genomsnittet i OECD var nio procent, år 2011.

UNESCO menar att biståndsgivarna överlag skulle behöva avsätta betydligt mer biståndspengar till utbildningsinsatser. Idag saknar 57 miljoner barn och 69 miljoner ungdomar möjlighet till skolgång. Detta gör att FN:s milleniemål för utbildning sannolikt inte kommer att uppnås.

Ändå tycks biståndsgivarna ha prioriterat ner denna typ av satsningar under de senaste två åren. Mellan 2010 och 2012 har det internationella biståndet till utbildning fallit med tio procent, enligt UNESCO. I flera av Sveriges samarbetsländer har de öronmärkta biståndssatsningarna för utbildning mer än halverats. Det gäller till exempel Uganda, Burma, Mali och Kenya.

Den senaste nergången är överraskande med tanke på att anslagen till utbildning ständigt ökade mellan år 2000 och 2008. Vad som plötsligt har fått givarna att tänka om är oklart.

Enligt Stellan Arvidsson är det bra att många givare har satsat på utbildning men han menar att satsningarna har haft allför stort fokus på kvantitet. Det viktigaste har varit att få barnen att gå i skolan vilket gjorde att klasserna ofta blev stora och att undervisningen blev bristfällig.

– Det behövs mycket mer kunskap kring pedagogik och hur man bedriver undervisning när det är upp till 80 barn i varje klass, säger han.

OmVärlden har sökt biståndsminister Hillevi Engström för en kommentar men via sin pressekreterare hälsar hon att hon inte har tid.

Nils Resare