Go to main navigation
Frances Quimpo Philippines environmental defenders miljö människorättsförsvarare MR-dagarna Filippinerna

Frances Quimpo arbetar med miljöfrågor i Filippinerna, ett land där det blir allt farligare att stå upp för miljö och mänskliga rättigheter. 

Foto: Louise Gårdemyr

INTERVJU

Allt svårare situation för miljöförsvarare i Filippinerna

Filippinerna är ett av de länder där det är som farligast att vara miljö- och människorättsförsvarare. Frances Qumipo arbetar med miljö- och naturresursfrågor i Filippinerna och med att stötta dem som står upp mot en allt brutalare statsapparat.

– Absolut, där det finns liv finns det hopp, men vi måste verkligen kämpa för det, svarar Francis Quimpo på frågan om hon kan föreställa sig ett liv fritt från våld för människor i Filippinerna. 

Hon har på sig en t-shirt där det står ”Stop the attacks. Defend people’s rights” och är i Stockholm för att delta i Mänskliga Rättighetsdagarna där årets tema är just ”Rätten till ett liv fritt från våld”. Där ska hon delta i ett samtal om staters och företags ansvar gentemot lokalsamhällen och civilsamhällesorganisationer och det våld människorättsförsvarare får utstå.

Minst 197 miljöaktivister dödades i världen 2017, enligt The Guardian och Global Witness. Flest dödsfall registrerades i Brasilien (46) och på andra plats finns Filippinerna med fler mord  på miljöaktivister (41) än någonsin i ett land i Asien. Den 6 juni i år dödades till exempel Jose Unahan, en ledare för en urfolksgrupp som försvarade sitt land mot storskalig gruvnäring. 

Läs mer: Så många miljöaktivister dödas i världen

"Det handlar om vanliga människor"

Frances Quimpo arbetar på den filippinska organisationen Center for Environmental Concerns (CEC) med olika miljö- och naturresursfrågor, exempelvis gruvnäringens påverkan på miljö och mänskliga rättigheter.

– Vi arbetar med lokalsamhällen, miljö- och människorättsförsvarare, samarbetar med människorättsgrupper och advokater, organiserar nätverk för miljöförsvarare, demonstrerar och för en dialog med olika aktörer i samhället, berättar hon och tillägger:

– Vi har precis varit med och startat ett regionalt nätverk, Asia Pacific Network for Environmental Defenders, för att kunna samarbeta mer över nationsgränserna i de här frågorna.

Gruvnäring, skogsbruk, dammbyggen – alla exempel på industrier som har påverkan på både miljö och människor och där lokalbefolkningen runt om i världen ofta tvingas försvara sin rätt till mark och naturresurser. Frances Quimpo arbetar, genom olika nätverk, med att just stötta dessa försvarare. 

– Det handlar inte bara om aktivister utan också om vanliga människor, till exempel från ursprungsbefolkningen, som bara arbetar och försöker att leva med naturen, säger hon och berättar också att många tvingats flytta in till städerna för att det är för farligt att stanna kvar i avlägsna samhällen.

Våldet har trappats upp

Våldet  i Filippinerna har eskalerat de senaste åren och antalet mord på miljöaktivister har dramatiskt ökat sedan president Duterte kom till makten för drygt två år sedan. Han är känd för sitt blodiga krig mot droger med tusentals döda som resultat, håller en hård ton mot FN, ignorerar mänskliga rättigheter och har förstärkt den militära närvaron i resursrika områden i Filippinerna.

– Situationen är riktigt dålig och har blivit värre. Det går knappt att prata om hur det verkligen är. Trakasserier, hot, falska anklagelser, mord… Mycket av det vi gör nu handlar om att rädda människors liv. Vi vill få ett slut på det här, säger Frances Quimpo.

I många fall, inte bara i Filippinerna utan i många av de länder där människorättsförsvarare lever farligt, finns en direkt koppling till företag som ofta samarbetar med regeringar för att få till lagar och restriktioner som försvårar arbetet för civilsamhällesorganisationer.

– Vi vill att industrier som gruv- och skogsnäringen ska hållas ansvariga för den miljöförstöring de orsakar och att börja behandla människor med respekt. Det är inte rätt att bli rik på andra människors och miljöns bekostnad, säger Frances Quimpo.

Frances Quimpo började engagera sig som aktivist som student, har fortsatt kämpa för miljön och mänskliga rättigheter sedan dess och har inga planer på att ge upp.

– Jag får min energi från de lokalsamhällen vi arbetar med. Hur kan vi sluta vårt arbete när människor gång på gång utsätts för den här svåra situationen?

Louise Gårdemyr