Go to main navigation
Charlotte Petri Gornitzka Unicef OECD DAC

Efter snart två år som ordförande för biståndskommittén DAC är det dags för FN.

Foto: Pressbild

INTERVJU

Charlotte Petri Gorntizka får toppjobb – blir vicechef för Unicef

Från hetluften i OECD:s biståndskommittée DAC till barns liv och rättigheter på Unicef. Nu blir Charlotte Petri Gorntizka vice chef på FN-organet.
– Väldigt hedrande att få den här möjligheten, känns spännande och utmanande, säger hon.

FN:s generalsekreterare António Guterres har utsett Charlotte Petri Gornitzka till assisterande generalsekreterare och biträdande exekutivdirektör för Unicef. 

Hon kommer närmast från ordföranderollen på biståndskommittén DAC där hon tillträdde 2016, efter att varit generaldirektör för Sida.

Charlotte Petri Gornitzka tog över ordförandskapet i DAC i en turbulent tid när många länder ville förändra hur bistånd ska  definieras, och hur det kan användas, som följde efter 2015, när en miljon flyktingar anlände till Europa via Medelhavet, främst från Syrien.

Det har bland annat handlat om hur mycket av biståndet som får gå till flyktingavräkningar och hur exportkrediter ska räknas in, en slags ekonomisk kompensation till företag som satsar i fattigare länder. Förslag som väckt starka reaktioner från civilsamhället.

Lyssna på podden, "Kan hon rädda biståndet"  här.

Grattis! Hur känns det?

– Roligt! Jag har fått massor av gratulationer och pepp de senaste dygnen från folk runtom i världen, säger hon.

Vad ser du som den största utmaningen i ditt nya jobb?

– Alla FN-organ har en utmaning i att driva reformarbete för att arbeta mer sammanhängande som ett FN i samverkan med andra aktörer och organisationer. Jag ser fram emot att arbeta för världens unga på ett inkluderande sätt. Vi har alltför ofta arbetat med unga som objekt, men FN ska klara av att arbeta med världens unga som en resurs för att nå de globala målen.

Men att barns rättigheter och utvecklingsfrågor kan vara kontroversiella och utmanande är inga nyheter för Charlotte Petri Gornitzka, som tidigare också varit generalsekreterare Rädda Barnens riksförbund, samt för Internationella Rädda Barnen.

– Barns rättigheter är en fråga som först kan verka enkel men i detaljerna kommer man till väldigt svåra överväganden av etisk och moralisk karaktär. Att hitta samsyn i sådana frågor när man arbetar globalt där människor har olika normsystem, och olika kulturell och religiös bakgrund, är en utmaning.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inom biståndet är ett område som av vissa kan ses som kontroversiellt, vilket får bäring på barns tillgång till hälsovård och sexualundervisning. Trump-administrationen har också, liksom tidigare republikanska regeringar, villkorat detta bistånd. USA har också dragit in biståndet till FN:s flyktingorgan UNRWA som bland annat riktar sig till statslösa palestiniska barn.

Hur ser du på kritiken mot biståndet från den kristna högern?

– Biståndet är en del i den internationella politiken och blir därför också omdiskuterat i vissa delar. Vi som arbetar med detta behöver navigera i den politiska miljön för att vara effektiva, men vi håller fast vid universella principer och därmed drar vi ibland på oss kritik. Så länge arbetet utgår från principer som till exempel barns rättigheter, mänskliga rättigheter, jämställdhet och det humanitära imperativet så ska vi ha modet att stå kvar när det blåser, säger hon.

Regeringen (S+MP) skriver i ett pressmeddelande att Charlotte Petri Gornitzka visat prov på nytänkande och utveckling av biståndet utan att kompromissa med biståndets grundvalar. Att hon skapat en ökad insyn i DAC, inte minst i relation till civilsamhället.

Samtidigt har ordförandeskapet fått kritik, då Sverige förband sig för att betala posteringen med totalt 12,4 mijoner, liksom ytterligare 4,8 för tjänsten till en rådvigare till Gorntizka. Att länder betalar för ordförandeposten till DAC är dock vedertaget. Norge bekostade den förre ordförande Erik Solheim. Bistånsminster Isabella Lövin (MP) har sagt att Sverige vill ändra systemet, så att OECD-DAC:s 30 medlemsstater delar på kostnaden istället, men att det inte funnits konsensus för detta.

Orförandeposten ses som tongivande för biståndets utveckling.

Varför slutar du nu?

– Möjligheten kom nu och man kan inte alltid välja den perfekta tidpunkten för ett nytt uppdrag, men ordföranderollen är också den typ av uppdrag som man har under en begränsad tid så det är inte så dramatiskt.

Vad händer på OECD/DAC idag, och hur går det med att definiera vad som ska ingå i biståndet?

– Länderna ska enas om en ny ordförande, men först behövs kandidater. Just nu finns inget specifikt arbete kring att vidga biståndsdefinitionen, även om enstaka medlemsländer ibland vill föra dialog om det, svarar Charlotte Petri Gornitzka.

Ylva Bergman