Go to main navigation
trump coal.jpg

Foto: Evan El-Amin / Shutterstock.com

INTERVJU

Hur mycket har Trump förstört världens klimatarbete?

Hur mår klimatet egentligen efter ett år med Donald Trump i Vita huset? OmVärlden har frågat en expert.

På lördag den 20 januari är det ett år sedan Donald Trump svors in som USA:s president. Under sitt första år har han hotat att dra USA ur Parisavtalet, gett grönt ljus för omstridda oljeledningar och främjat fossila bränslen framför förnybart. Så hur mycket skada har han hunnit göra?

Christian Azar är professor i energi och miljö på Chalmers. Han har varit en av huvudförfattarna till FN:s klimatpanels rapporter och jobbat som rådgivare åt flera svenska politiker, såsom Göran Persson och Fredrik Reinfeldt. OmVärlden frågade honom hur klimatet påverkats av ett år med Donald Trump som världens mäktigaste man.

– Det är klart att det är ett stort problem att vi har en president i Vita Huset som kraftfullt motsätter sig åtgärder att minska utsläppen. Han gör det på nationell federal nivå och han gör det internationellt genom att vilja dra USA ut ur Parisavtalet. Det här innebär att vi står inför ett sämre läge än innan han tillträdde.

Hur stor makt har USA:s president över världens klimatöde?

– USA är världens ledande nation när det gäller forskning, militär kapacitet, teknologi och i ekonomiska termer. Det är också världens ledande nation när det gäller normbildning kring vad det goda livet innebär. Det är därmed självklart att USA:s mäktigaste man är mycket viktig i klimatsammanhang. Men presidenten i USA är å andra sidan inte enväldig. I många delstater, men inte alla, har man en helt annan syn på klimatpolitiken. USA står vidare trots allt för en mindre del av världens utsläpp, ca 16 procent av de globala koldioxidutsläppen från fossila bränslena, så ensamt avgör han absolut inte. Hur andra länder agerar på hans motsträvighet är naturligtvis väldigt väldigt viktigt.

Vilka motkrafter finns det?

– I USA finns som jag sa en massa delstater som har en progressiv klimatagenda. I Kalifornien finns till exempel klimatpolitik i form av handel med utsläppsrätter och krav på minskning av utsläppen från transporter. I väldigt många delstater finns stöd till förnybar energi. Bilden är inte enkelt svart eller vit. Det finns också många företag i USA som engagerar sig och protesterar mot Trumps politik, även om det också finns en massa företag som naturligtvis är nöjda med den, och skulle ha protesterat om USA:s regering skulle ha infört hårda utsläppskrav. Andra länder har lovat att driva klimatagendan vidare, fast de allra flesta länder gör trots allt fortfarande alldeles för lite. Det mest hoppingivande nu är den fortsatta snabba utbyggnaden av sol och vind och att kostnaderna för dessa tekniker, speciellt sol, offshore vind och även batterier, sjunkit kraftigt de senaste åren. Vi är fortfarande långt ifrån en punkt där allt kommer lösas sig av sig självt, men den här utvecklingen gör att det finns viss anledning att känna optimism.

Vad blir den viktigaste frågan under 2018 ur ett klimatperspektiv?

– Jag tror att människor behöver engagera sig mer, förstå att det behövs politiska åtgärder för att minska utsläppen som ibland kommer upplevas som obekväma. Och inte bara förstå, utan också acceptera och stödja dessa åtgärder i diskussioner med vänner, grannar och arbetskamrater. Och det kommer behövs politiska ledare som vågar driva de här frågorna, och söka stöd för dem i val.

Axel Kronholm