Go to main navigation
Chad, Malanga village, 3 December 2015

This Food For Assets (FFA) programme includes the rehabilitation of a dam and the digging of a deeper pond to recover previously dry land for agriculture and pastoral exploitation in Malanga village, 65 km north of Abéché, eastern Chad.

In the Photo: a farmer (Ibrahim Ahmat Abakar, in the red head scarf) planting vegetables in a previously dry land after they participated in a WFP Food For Assets programme to rehabilitate a dam.

Jordbrukaren Ibrahim Ahmat Abakar planterar grönsaker i Tchad, ett av de länder som ser klimatförändringarnas konsekvenser på nära håll.

Foto: WFP/Alexis Masciarelli

INTERVJU

Konflikter och klimatförändringar driver på hungern

För tredje året i rad ökar hungern i världen. Framförallt är det konflikter och klimatförändringar som ligger bakom den negativa trenden.
– Vi är i ett race mot hungern, säger Lena Savelli, landsdirektör för WFP i Senegal.

Klockan är 7 på morgonen i Dakar i Senegal för Lena Savelli, landsdirektör för FN:s World Food Program (WFP) i Senegal. I bakgrunden hörs vardagsbestyr från resten av familjen. Det är en vecka innan Världshungerdagen den 16 oktober och WFP, tillsammans med flera andra organisationer, har nyligen släppt en rapport som visar att hungern ökar för tredje året i rad.

– Framförallt är det våld och konflikter som fortsätter driva hungern uppåt, det finns ett klart samband mellan hunger och konflikt, säger Lena Savelli.

Något som också FN:s säkerhetsråd fastställde tidigare i år då de antog en resolution som erkänner kopplingen mellan konflikt och hunger.

I Senegal arbetar WFP tillsammans med Senegals regering och andra samarbetspartners med både långvariga projekt och temporära insatser. Arbetet bygger på FN:s utvecklingsagenda och särskilt mål nummer 2, att avskaffa hunger.

– Vi bygger till exempel upp jordbrukssamhällens motståndskraft mot klimatförändringar, driver skolmåltidsprogram, nutrionsprogram för särskilt utsatta grupper som gravida kvinnor och barn under 5 år, och hjälper regeringen med matassistans i kriser, som till exempel torkan i norra Senegal i år.

I år var Senegal ett av sex länder i Sahelregionen som såg en tydlig ökning av antalet hungrande människor. Förra året kom mindre regn än vanligt vilket resulterat i sämre skördar i år.

– Variationer i klimatet är också en stor orsak till att världens hunger stiger. Stigande temperaturer, översvämningar och torka. När ett land är väldigt beroende av regnfall för sitt jordbruk och den inhemska livsmedelsförsörjningen så kan en skörd som slår fel ha stor påverkan.

Lena Savelli på ett besök i området Matam i Senegal, en del av Sahelregionen. Just Sahelregionen nämner Lena Savelli tillsammans med Kongo, Afghanistan och Jemen som bortglömda kriser. Foto: WFP/ Oumar Lo 

Klimatanpassning viktig del i arbetet mot hunger

Klimatanpassning blir en allt större del i WFP:s arbete, bland annat i Senegal som drabbas av ökenspridning, erosion och mer regelbunden torka. Dels handlar det om att tillfälligt kunna hjälpa till när till exempel en skörd uteblir och dels om att integrera klimatrisk i nationella strategier, ett mer förebyggande arbete.

– Här i Senegal arbetar vi bland annat med försäkringar för småjordbrukare, de kan teckna en försäkring mot en dålig skörd. Slår skörden fel får de då ett finansiellt skydd.

– Vi hjälper också till med väderinformation via mobil och radio. När kommer det regna och hur mycket. Då kan det bli lättare för småjordbrukare att planera när det är dags att sätta sina frö i jorden och de kan på så vis undvika förluster.

Lena Savelli har i veckan varit ute på fält i norra delen av landet för att se hur det har gått med årets krisrespons där. Även i år har det varit väldigt oregelbundet med regn vilket kan göra jordbrukssamhällena återigen blir drabbade av uteblivna skördar nästa år.

– Hur kan vi stanna kvar i de här samhällena för att bygga upp motståndskraft? Det kan vara allt från att gräva diken som gör att vattnet stannar där de odlar, bygga stenmurar som skyddar mot sand eller plantera träd för att skydda mot ökenspridning.

Vad händer när ett samhälle drabbas av hunger?

– Ofta är det samhällen som redan är drabbade av andra svårigheter, som fattigdom, arbetslöshet och underutveckling. Det kan leda till spänningar eller konflikter mellan samhällen over naturresurser. Många migrerar, flyttar in till städer eller andra länder, till Europa. Men ofta får då någon i familjen stanna kvar, i de flesta fall är det kvinnorna och barnen som då blir mer utsatta. Hunger leder också ofta till att barn tas ur skolan och påverkar deras hälsa och nutrition.

Hur kan världen stoppa den stigande hungern?

– Vi måste prata om problemet och inte låta hungerfrågan glömmas bort! Påvisa sambanden mellan hunger och konflikt och hunger och klimat och samarbeta mer för att finna lösningar. Det behövs även mer investeringar i åtgärder som minskar risken for katastrofer och i klimatanpassningsprogram. Många givarländer är väldigt generösa och Sverige är en av WFP:s största givare men ändå kan vi bara täcka 60 procent av budgeten.

– Just nu, när hungern fortsätter stiga, blir det svårare att nå målet om att avskaffa hungern till 2030. Vi är i ett race mot hungern. Det blir allt viktigare att fortsätta förebygga och lösa konflikter, det kommer i sig bidra till att hungern går ner.

– Skulle vi sedan lösa alla konflikter finns klimatförändringarna kvar. De är verklighet idag. Här måste det till politisk vilja för att fortsätta bygga upp länder och lokala samhällens motståndskraft och försörjningsförmåga.

Louise Gårdemyr