Go to main navigation
Doktor Dr Denis Mukwege Panzisjukhuset Kongo Kinshasa

Doktor Denis Mukwege på Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa som i år är en av årets fredspristagare för sitt arbete mot sexuellt våld.

Foto: Torleif Svensson

INTERVJU

"Det räcker inte med att en kvinna ska läka fysiskt"

Årets fredspristagare Denis Mukwege har i decennier stöttats med biståndspengar från Sverige, bland annat genom Pingstmissionens utvecklingssamarbete, PMU. OmVärlden träffade PMU:s Maria Bard som berättade om kampen mot det sexuella våldet i Kongo-Kinshasa.

Var tredje kvinna i världen utsätts någon gång i sitt liv för fysiskt eller sexuellt våld. I Kongo-Kinshasa finns ett utbrett övervåld som i stor utsträckning drabbar kvinnor och det sägs att det är farligare att vara kvinna än soldat.

– Det går att rada upp många orsaker till det utbredda våldet. Dels historiskt, den koloniala perioden, som än i dag sätter sina spår, säger Maria Bard, sakkunnig på PMU.

– Därefter har våldet eskalerat på grund av flera olika saker. Det har att göra med vem som kan äga land, konflikter mellan olika etniska grupper, bristen på jämställdhet, kampen om naturtillgångar, om en djup ekonomisk kris, den humanitära krisen, om korruption, om bristen på en fungerande statsapparat, om straffrihet, fortsätter hon och tillägger att det också sitter en regim vid makten som gör allt för att hålla sig kvar.

Nationellt val har skjutits upp i två års tid, nu är det planerat att hållas i slutet av december. 

Maria Bard tillsammand med doktor Denis Mukwege utanför Panzisjukhuset, säkerheten kring sjukhuset är hög och doktor Mukwege bor sedan en tid tillbaka på sjukhusområdet. Foto: Pellevision

Sjukhuset en symbol för hopp

Maria Bard är nyligen tillbaka från Kongo-Kinshasa, där hon bland annat besökte Panzisjukhuset som grundades av doktor Denis Mukwege på slutet av 1990-talet. Ett sjukhus vars främsta fokus är att ge våldtagna kvinnor och barn både fysisk vård och själslig läkning.

– Det räcker inte med att en kvinna ska läka fysiskt, säger Maria Bard och berättar också att sjukhuset hjälper till med exempelvis rättshjälp och socioekonomiskt stöd. 

I år tilldelas doktor Mukwege Nobels fredspris för sitt arbete. "Om inte era röster hörs så betyder priset ingenting" sa han till kvinnorna på Panzisjukhuset när beskedet kom. Maria Bard beskriver Dr Mukwege som en väldigt målmedveten person som vet varför han gör det han gör.

– Hans arbete har stor betydelse och sjukhuset har blivit en symbol för hopp. Han vill inte bara läka sår, han vill att kvinnor han möter ska hitta sina egna röster, säger hon.

Läs mer: Svenskt bistånd har stöttat årets fredspristgare Denis Mukwege

Maria Bard pratar med patienter på sjukhusområdet. Foto: Erika Stenlund/PMU

Skam och stigmatisering

Maria Bard besöker återkommande Kongo Kinshasa och har även arbetat på plats på Panzisjukhuset med överlevare av sexuellt våld. Hon har många berättelser med sig. Nu senast träffade hon flera unga flickor som blivit våldtagna och som en följd gravida.

– Framtiden blir liksom förstörd för många, säger hon.

I december förra året kom en viktig våldtäktsdom då 12 män, en av förövarna en högt uppsatt politiker, dömdes efter en lång rättslig process. De dömdes för att ha våldtagit 42 barn mellan 18 månader och 10 år gamla. 

– Det går alltså att använda sig av det kongolesiska rättssystemet till viss del, säger Maria Bard. 

Men det är ett fall av många och det finns samtidigt en utbredd skam och stigmatisering kring sexuellt våld. Den utsatta kvinnan kan många gånger inte återvända hem, hon riskerar förlora sin inkomst och ofta skuldbeläggs hela familjen.

– Det sexuella våldet är tabu att prata om och det är inte särskilt vanligt att de utsatta kvinnorna anmäler, säger Maria Bard.

Våldet normaliseras

Det sexuella våldet används i många fall som ett vapen i konflikter men det har också blivit fler civila förövare och det går att se att det sexuella våldet har normaliserats. Det konfliktrelaterade våldet är toppen av ett isberg. Det handlar i samtliga fall om makt, om att förstöra en annan människas liv och ingjuta skräck i både individer och samhällen.

– För tio år sedan pratade man mer om militära grupper som förövare. Nu ser man allt fler civila förövare. Det stora problemet är normaliseringen av våldet generellt där sexuellt våld är en del av det, säger Maria Bard.

Läs mer: "Våldet i Kongo har blivit en sedvänja"

Maria Bard berättar också att Panzisjukhuset tagit emot kvinnor som varit med om massvåldtäkter, något som lämnar djupa sår hos individerna men också i de lokalsamhällen som drabbats.

– Om ett hundratal kvinnor skulle våldtas i en liten svensk by skulle det skrivas om det oerhörda trauma det innebär i åratal. 

Ett stort problem är den utbredda straffriheten i Kongo Kinshasa. Det leder till att nya generationer upplever att sexuellt våld är något som är accepterat och då upprepar historien sig. Det har i sin tur att göra med en bräckligt stat med ett svagt juridiskt system. Bristen på jämställdhet mellan könen är också ett faktum och kvinnans ställning har blivit väldigt låg som följd av den långvariga konflikten och fattigdom.

– För att stoppa det sexuella våldet krävs ett strategiskt och långsiktigt jämställdhetsarbete samt att det juridiska systemet stärks. En utbredd straffrihet och brist på jämställdhet är ingen bra kombination, säger Maria Bard.

Det är dessutom svårt att föra statistik över det sexuella våldet i landet. Det finns många organisationer på plats som jobbar med sexuellt våld men de är framförallt koncentrerade kring platser dit det är relativt lätt att ta sig. 

– Det finns stora mörkertal och många kvinnor får aldrig den vård de behöver, säger Maria Bard.

Kampen fortsätter

Sexuellt våld är en del av konflikter runt om i världen. I Kongo Kinshasa har våldtäkter och andra former av sexuellt våld förekommit i över två decennier, men det är inte en oundviklig del av väpnad konflikt utan är något som går att stoppa. Det är där i hoppet ligger. I det outröttliga arbete som doktor Mukwege och flera andra individer och organisationers uträttar dagligen. Och inte minst hos de kvinnor som orkar fortsätta.

– Det sexuella våldet är förödande för alla människor och riskerar bryta ner hela samhällen. Att orka ställa sig upp efter det man varit med om, som många av kvinnorna i Kongo gör, och bli aktörer är väldigt imponerande, säger Maria Bard.

Lyssna på OmVärlden Podd: Vad händer i Kongo?

Vad händer nu?

– Att valet blir av är en väldigt viktig faktor. Sedan är det också nödvändigt att det internationella samfundet inte ger upp, att stödet till Kongos civilsamhälle fortsätter. Arbetet med jämställdheten – med attityder och normer måste också fortsätta.

– Metoo-rörelsen visade oss omfattningen av sexuellt våld och årets nobelpristagare har påmint oss om att det är ett globalt problem. Frågan om sexuellt våld har hamnat högt upp på den internationella agendan. Nu hoppas vi att ord blir till handling.

Louise Gårdemyr