Go to main navigation
https://www.ceciliawikstrom.eu/eu-behover-invandring/ 

cecilia wikström
 eu
liberalerna

EU står inför en politisk ledarskapskris menar EU-parlamentarikern Cecilia Wikström.

Foto: Cecilia Wikström

INTERVJU

Cecilia Wikström: Fördelningen av flyktingar måste bestämmas av EU

Europa saknar politiskt ledarskap. Det anser Cecilia Wikström, arkitekten bakom EU-parlamentets asylförslag i kölvattnet av flyktingkrisen.

Får Wikström som hon vill kommer flyktingar till Europa i framtiden att fördelas mellan alla EU-länder.

– Det kommer att gå snabbare och vara mer rättssäkert, svarar liberala EU-parlamentarikern Cecilia Wikström, på frågan om hur framtiden kommer att te sig för en flykting eller migrant som tagit sig till Europa, om hon får stöd för sin politiska vision.

– Man kommer snabbare att få nya livschanser i ett nytt hemland, eftersom det inte kommer att vara så enorma köer i Tyskland och Sverige.

OmVärlden besöker EU-parlamentarikern Cecilia Wikström i Bryssel på hennes kontor på åttonde våningen. Utsikten tillhör parlamentsbyggnadens bästa. Hon valdes in för Liberalerna 2009 och har nyligen tillkännagivit att hon ställer upp valet 2019 för en tredje mandatperiod.

I EU-parlamentet ansvarar hon för den stora asylreformen, en av de senaste årens största och svåraste EU-frågor.

Det var 2016 som EU-kommissionen föreslog en knippe nya lagar på asylområdet. Allra känsligast är förslaget att asylsökanden skall fördelas mellan EU-länderna under migrationstoppar som den 2015. Det året sökte totalt 1,3 miljoner människor asyl i EU, de flesta från Syrien, Afghanistan och Irak. Idag bestämmer varje EU-land självt hur många människor som ska få skydd i landet, och konsekvensen blev 2015 att ett fåtal länder tog emot lejonparten av flyktingarna.

Fyra länder vägrar

För att nya asylregler ska komma på plats krävs att både EU-parlamentet och ministerrådet (EU-ländernas regeringar) är överens. Och i frågan om asylkvoter har EU-parlamentet sedan länge gjort klart läxan och sitter nu och väntar på sin långsammare klasskamrat ministerrådet.

Anledningen till att EU-länderna inte kommer vidare stavas Visegradländerna – Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien. De vägrar blankt bindande kvoter.

De fyra länderna kördes över när de andra EU-länderna klubbade en tillfällig omfördelning av 160 000 flyktingar från Italien och Grekland. Beslutet väckte ont blod, förhalningar i genomförandet, överklaganden och rättsprocesser.

Nu när det gäller att få långsiktiga regler på plats vill de andra EU-länderna undvika samma splittring, och i stället hitta en kompromiss som länderna kan anta enhälligt. Senast i juni ska man komma överens är det sagt.

Cecilia Wikström är mycket kritisk till strategin:

– Det går inte att få enhällighet, så det är bara att skjuta bollen framför sig. Det går inte att komma överens så länge [Viktor] Orbán är premiärminister i Ungern, för han vill inte se en enda utlänning komma in över gränsen.

– Det här är ett symptom för den politiska ledarskapskris som EU står inför. Det är de blöta pekfingrarnas ledare som vi ser just nu, säger Wikström.

Överstatlig migrationspolitik

Om man jämför EU-kommissionens ursprungliga reformförslag och EU-parlamentets motförslag signerat Cecilia Wikström, går det senare längre. EU-parlamentet vill nämligen att asylkvoterna inte bara ska gälla i akuta lägen, utan jämt. Det skulle innebära att en stor del av den nationella migrationspolitiken faktiskt flyttas över till den europeiska nivån.

Visegradsländernas regeringar anser att enskilda EU-länder måste ha rätt att själva styra över sin invandring. Det tycker också Sverigedemokraterna. Deras två ledamöter i EU-parlamentet röstade emot Wikströms rapport, medan ledamöterna från samtliga andra svenska partier röstade för.

Paula Bieler, migrationspolitisk talesperson för SD, säger till OmVärlden att principen om nationellt självbestämmande över migrationspolitiken är den viktigaste för partiet, även om europeiska asylkvoter förmodligen skulle innebära att Sverige skulle ta emot färre flyktingar än i dagsläget.

– Vi är emot förslaget med kvoter. Det måste vara upp till länderna själva, den principen är överordnad. Det blir heller inte ett bra mottagande om ett land tvingas ta emot flyktingar och inte gör det frivilligt, säger hon.

"Håll inne bidragen"

Men Cecilia Wikström, som tillhör de mest EU-positiva av de svenska EU-ledamöterna, anser att migration är en fråga som inte längre går att sköta enbart nationellt, lika lite som andra gränsöverskridande fenomen som terrorism eller global uppvärmning.

Hur mycket EU än täpper till sin yttre gräns kommer människor att ta sig in, säger hon, och berättar om en person hon träffat som – visserligen en före detta olympisk simmare – hade simmat från Turkiet till Grekland.

– Bygger man en mur som är två meter hög så bygger någon en stege som är tre meter och tar sig över. Sådan är människan. Därför är det rimligt att vi har en kontinuerlig omfördelningsmekanism, säger Cecilia Wikström.

EU-parlamentet vill också att de EU-länder som inte tar emot sin beskärda del flyktingar ska straffas genom slopade EU-bidrag, till exempel pengar till fattiga regioner. Det är krav som också hörs allt oftare från flera EU-regeringar.

– De här länderna [Visegradländerna] får en oproportionerligt stor andel av EU:s fondmedel. Därför är det väl smartare att vi håller inne medlen tills man efterlever det som i sann demokratisk anda har beslutats. Pengar talar ett tyst men väldigt effektivt språk.

Sigrid Melchior, Bryssel