Go to main navigation
Sekarinska

Foto: Jan Söderström

Intervju

"Anna Lindh är fortfarande ihågkommen i Makedonien"

– Makedonia kände lukten av krig, vi stod vid avgrundens rand. Anna Lindh var precis det mirakel vi hoppades på. Det sade Makedoniens tidigare premiärminister Radmila Sekerinska vid ett Stockholmsbesök i somras.

2001, under det svenska EU-ordförandeskapet, åkte Anna Lindh till Makedonien för att försöka stoppa det krig som hotade att bryta ut. Hon ingick i en trojka tillsammans med Javier Solana, EU:s talesperson i utrikesfrågor, och Chris Patten, EU:s utrikeskommissionär.

– Hennes leende fick de stela männen vid makten att haja till. Hennes hållning motsade sig kriget och hon var mycket snabb att slå fast att våld måste undvikas. Hon påminde oss om mänskliga rättigheter och om minoriteters rättigheter, säger Radmila Sekerinska.

I februari 2001, efter årtionden av missnöje mot en diskriminerande politik inledde små beväpnade albanska grupper ett uppror som startade i norr, nära gränsen mot Kosovo.

Tillsammans lyckades de tre EU-representanterna få både gerillan och regeringen till förhandlingsbordet, samtidigt som de lyckades samla EU:s medlemsländer till en gemensam position.

– Under Anna Lindh talade EU med en röst – och NATO och USA stämde in. Det var en stor bedrift.

Förhandlingarna resulterade i Ohrid-avtalet, som ledde till omfattande ändringar i författning och övrig lagstiftning. Minoriteter och minoritetsspråkens ställning stärktes bland annat.

– Anna Lindh underströk att stabilitet måste gå hand in hand med demokrati. Och hon krävde respekt för alla minoriteter.

– När kriget avvärjdes trodde jag att vi hade lärt oss läxan en gång för alla. Men efter 2008 har vi fallit tillbaka i en sorts demokrati à la carte – man väljer bara det man vill ha.

Förra julen, under en budgetdebatt, kom polis och säkerhetsvakter in i parlamentet och släpade ut henne och 41 andra ledamöter från oppositionen för att de inte ville rösta igenom regeringens budget.

– Den här gången var EU – och resten av världen – tyst. Jag saknar Anna Lindhs tankar att det är viktigt att arbeta förebyggande, innan konflikten har blivit olöslig, säger Radmila Sekerinska.

Anki Wood