Go to main navigation
.

Foto: Julia Björne

OmVärlden fikar med Viviana Krstevic

Jurist med passion för mänskliga rättigheter

– Jag gick i gymnasiet i Argentina när landet omvandlades från diktatur till demokrati. Den tiden formade en hel generation, säger Viviana Krstevic, människorättsjurist och chef för den latinamerikanska MR-organisationen Cejil.

När OmVärlden träffar henne för en fika i en solig hotellobby i Stockholm beställer hon kamomillte – ”jag har redan druckit så mycket kaffe idag!” Hon är på resa för att träffa partnerorganisationer i Europa och dagarna är fyllda av möten.

Den sociala medvetenheten hade Viviana Krstevic redan under uppväxten i Patagonien i södra Argentina, när landet ännu var en militärdiktatur. Både hennes mor- och farföräldrar hade invandrat från Europa efter första världskriget. Vid elva års ålder skickade föräldrarna henne att bo med en släkting i Buenos Aires för att hon skulle få en bättre utbildning.

När hon läste juridik på universitetet präglades Argentina ännu av transitionen.

– Vi fick en väldigt stark tro på mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati och rättvisa, säger hon.

Driven av sin vilja att göra världen bättre engagerade hon sig i fattiga bostadsområden, där hon gav läxhjälp till barn och juridisk rådgivning. Ideellt arbete värderades inte särskilt högt i Argentina på den tiden, säger hon. Men hennes engagemang kom att bidra till att hon fick stipendier till två prestigefyllda universitet i USA.

Viviana Krstevic och hennes trettiotal anställda driver idag en majoritet av rättsfallen i den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter. Cejils största kontor ligger i Costa Rica, där domstolen har sitt säte. Viviana Krstevic har dock sin bas på kontoret i Washington DC, där den interamerikanska MR-kommissionen huserar.

– MR-kommissionen och domstolen har varit helt avgörande för att upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter i Latinamerika de senaste decennierna, och det har gett mig väldigt stark passion för mitt jobb, säger hon.

Hon nämner ett antal fall som bidragit till att ogiltigförklara lagar som gett förövare amnesti för brott begångna under tidigare diktaturer.

– För anhöriga till människor som dödats eller försvunnit under militärdiktaturerna är det oerhört viktigt att få veta vad som hänt deras familjemedlemmar, och att få upprättelse.

Förutom de många rättsfallen som berör övergrepp under regionens forna diktaturer har åtskilliga av Cejils fall handlat om jämställdhet och kvinnors rättigheter – och gör det fortfarande. Till exempel är rätten till abort extremt begränsad i Latinamerika. Ett fall rörde en gravid kvinna med en sjukdom som dels medförde att hennes ofödda barn inte skulle överleva, dels att graviditeten innebar fara för kvinnans eget liv. Hon fick efter mycket lidande tillåtelse att göra abort, och Cejil arbetar nu för att det fallet ska bli prejudicerande.

Även när det gäller saker som kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och inom politiken finns en rad hinder, och vissa stereotyper är väldigt seglivade, anser Viviana Krstevic.
När det gäller kvinnlig representation är interamerikanska MR-domstolen inget gott exempel.

– Domarna är väldigt kvalificerade, men de är alla män. Vi försöker väcka en debatt inför nästa år, då det är dags att utse nya domare.

Med på Europaresan är hennes kollega Alejandro Bautista. Han dyker förbi under samtalet och snor åt sig de mandelskorpor som Viviana Krstevic lämnat liggande på sitt tefat. Hon skrattar och himlar med ögonen.

– Typiskt, sådär gör man i Latinamerika. Äter från kollegornas tallrikar, utan att ens fråga!

De senaste två åren har Viviana Krstevic och hennes kollegor lagt en hel del kraft på att försvara de amerikanska MR-institutionerna. En grupp länder försökte begränsa inflytandet hos den interamerikanska MR-kommissionen och domstolen, som vissa regeringar ansåg hade fått för stor makt.

– Det var inte alls givet hur det skulle gå. Det ledde till en livlig och intressant diskussion, men också verkliga risker för att systemet skulle försvagas.

Nu är krisen över, med resultatet att kommissionen och domstolen har kvar sitt mandat och sin makt. Men kommissionen har i viss mån anpassat sig efter regeringarnas synpunkter. Och den hårda kritik som vissa länder framförde skulle kunna få en avkylande effekt på MR-systemet, befarar Viviana Krstevic.

Hela processen har också tagit mycket resurser som kommissionen och domstolen skulle ha behövt ägna åt pågående rättsfall. Cejil deltog aktivt i den mobilisering som skedde för att bevara systemets makt och oberoende – inom civilsamhället men också bland politiker och jurister i olika länder.

Vissa utmaningar återstår, och den närmaste framtiden blir en avgörande period, enligt Viviana Krstevic.

– Vi är väldigt spända på att se hur domstolen kommer att döma i vissa fall som gäller att straffa skyldiga för grova människorättsbrott, och i fall som gäller kompensation till brottsoffer. Det senare är något som vissa regeringar skulle vilja begränsa till småsummor.

Cejil driver på för att domstolen ska vara mycket tydlig i sina rekommendationer till nationella institutioner. Bara ett fåtal av alla de rättsfall som startas i regionens olika länder tar sig hela vägen till MR-domstolen, och det behövs vägledande domar som ger ringar på vattnet.

Hon nämner ett exempel från Peru, där ett domslut från MR-domstolen om en massaker under president Alberto Fujimori bidrog till att hans amnesti lyftes.

– Det medförde i sin tur att hundratals andra fall öppnades på nytt. Effekten spred sig även till andra länder, bland annat till Argentina.

Anna Petersson Backteg

Faktaruta
Yrke: Jurist och människorättsaktivist.
Arbetar som: Chef för den latinamerikanska organisationen Cejil (Center for Justice and International Law) som driver rättsfall rörande människorättsbrott i Latinamerika.
Bor: I Washington DC.  
Ålder: 46 år.
Familj: Två söner, 8 och 11 år.
Utbildning: Juristexamen från Buenos Aires universitet. I USA: En masterexamen i Latinamerikastudier från Stanford University och en masterexamen i juridik från Harvard Law School.
Fikade: Kamomillte.