Go to main navigation
William Libusi

Foto: Per Engström

Intervju William Libusi

"Träden är mitt liv"

Bönderna i västra Kenya kallar William Libusi för ”trädens uppslagsverk”. Han var med och planterade det första trädet för Vi-skogen för 30 år sedan, och har sedan dess vigt sitt liv åt att föra vidare kunskapen om hur träd kan hjälpa folk ut ur fattigdom.

– Jag kommer ihåg att jag var väldigt skeptisk när vi planterade den första plantan, en akacia, säger William Libusi.

Vi slår oss ner i en lugn del av Vi-skogens personalmatsal med utsikt över Karlbergskanalen.

– Det här är den sämsta vanan jag tagit till mig från mina svenska vänner, skrattar William Libusi och nickar mot koppen med nybryggt kaffe.

Han är inbjuden till Sverige för att vara med och fira Vi-skogens 30-årsjubileum. Han har hållit tal inför miljöminister Lena Ek och planterat ett symboliskt träd i Östhammar.

– Du vet, jag planterade första trädet för Vi-skogen i Kenya. Nu är cirkeln sluten, konstaterar han.

Året är 1983. William Libusi befinner sig på en av de torraste platserna i Kenya, i regionen West Pokot. Han har precis klivit ur en dammig jeep och står bredvid en entusiastisk man med vildvuxet skägg. Mannen, som heter Sten Lundgren, är svensk journalist för tidningen Vi och helt fokuserad på att inleda ett trädplanteringsprojekt i området i syfte att bekämpa ökenutbredningen. Idén har mötts av idel motstånd och representanter för de lokala bönderna har meddelat att de vägrar samarbeta. Men Sten Lundgren är envis. Till slut har bönderna gått med på att ge svensken den torraste jordplätten, ”så att han kan misslyckas och aldrig komma tillbaka”.

Den där första akaciaplantan överlevde och omges numera av 100 miljoner andra träd utspridda på ett 3000 hektar stort område i fyra länder runt Victoriasjön. Bönderna som tidigare var emot projektet är i dag en del av det.

– Jag trodde inte att det var möjligt att få öknen att grönska, men det gick, säger William Libusi med ett stort leende.

William Libusi växte upp i östra Kenya i en fattig familj med nio syskon. Drömmen om ett jobb gjorde att han tidigt flyttade till West Pokot och Kitale, där han lyckades få anställning på ett missionscenter som drevs av en svensk man. Det var där Sten Lundgren träffade honom.

– Jag hade en del kunskap kring träd och jordbruk sedan tidigare, men när jag fick förtroendet av Sten att jobba för Vi-skogen utbildade jag mig ytterligare inom skogs- och jordbruksfrågor, förklarar han.

I dag är William Libusi anställd som ”seed officer” på ett av Vi-skogens kontor i Afrika, Olof Palme Agroforestry Center i Kitale, Kenya. Han är rådgivare och expert på allt inom agroforestry. Termen innebär att träd planteras på åkrar och fält vilket tillför marken näring, ger skugga som skyddar mot uttorkning samt förhindrar erosion. Träden möjliggör för bönderna att odla fler grödor och få större skördar, vilket i förlängningen leder till ett överskott som kan investeras i exempelvis skolgång för barnen.

– Träden bekämpar fattigdomen. Är det inte vackert? frågar William Libusi.

Han förklarar att agroforestry även gör djuren fetare och förbättrar tillgången på ved dramatiskt. Han gestikulerar engagerat. Det märks att ämnet ligger honom varmt om hjärtat.

– Tidigare var många familjer tvungna att flytta runt med sina djur i jakt på betesmarker. Nu kan de stanna på samma plats och låta barnen gå i skola i stället.

Han berättar om Meso, ett torrt och fattigt område i närheten av Kitale. Folket där levde tidigare på existensminimum och tvingades gå många kilometer efter ved. De började plantera träd och redan efter några år kunde de se de första positiva resultaten.

– De har alltid drömt om att bygga en egen skola i området. Nu har de riktiga hus och en stor grundskola, allt byggt i trä, berättar William Libusi.

Varje år tar centret i Kitale emot över 7 000 bönder som får gratis undervisning inom olika typer av agroforestry. Vissa lär sig om boskapshållning medan andra vill lära sig odla olika trädsorter och grödor. William Libusi ser till att bönderna får de frön och plantor de behöver samt den kunskap som hör till.

– Det ligger på mitt ansvar att ge bönderna en bra start så att de på sikt kan bli självförsörjande. Att jobba med människor på gräsrotsnivå gör mig lycklig, säger han och tillägger att han är expert på över 70 olika trädsorter.

Tack vare den kunskapen har William Libusi blivit en förebild för bönderna i trakten, som kallar honom för ”trädens uppslagsverk” eller ”trädens gudfader”, och folk kommer till honom med alla tänkbara frågor som berör växter och träd.

– Träden är mitt liv. Jag tror träden håller mig ung och ibland kan jag faktiskt känna mig som ett träd själv. Jag tröttnar aldrig på det här jobbet, säger han och ler brett.

Det är inte bara runt Victoriasjön som kunskapen om agroforestry breder ut sig. Universitet, forskare och organisationer från Afrika och resten av världen står på kö för att ta del av metoden.

– Jag har varit med och startat projekt i Rwanda och Malawi, jag har utbildat massajer i Tanzania, och vi har öppnat ett liknande utbildningscenter som Olof Palme Agroforestry Center i Moçambique. Jag ser hur kunskapen sprids och landskapet förändras, så jag är optimist.

William Libusi ska snart skynda vidare till ett möte med Lisbet Palme, en person han träffat tidigare, i Kenya.

 – Jag glömmer aldrig det mötet.

Det var i september månad 1992 och hon planterade ett träd i samband med invigningen av centret som bär hennes avlidna makes namn. Han erkänner att han är lite nervös men tycker att det ska bli fantastiskt att träffa henne igen.

– Jag kommer ihåg att hon var väldigt trevlig. Hon är nog sig lik. Men kanske att några gråa hårstrån har tillkommit, säger han leende.

Per Engström