Go to main navigation
william-lacy-swing-iom.jpg

William Lacy Swing, generaldirektör för Internationella organisationen för migration, IOM.

Foto: Manipadma Jena/IPS

HALLÅ DÄR

200 miljoner på flykt om trettio år

År 2050 kommer det att finnas 200 miljoner miljöflyktingar i världen till följd av klimatförändringarna. Det är ett av skälen till att befolkningarna i många länder kommer att bli än mer multikulturella, multietniska och multireligiösa. Det säger William Lacy Swing, generaldirektör för Internationella organisationen för migration, IOM.

Särskilt utsatta för det förändrade klimatet är världens kustbefolkningar, som enligt FN:s miljöprogram Unep kommer att uppleva stigande havsnivåer inom en snar framtid – en del gör det redan. Detta kommer att leda till översvämningar, erosion och försaltade åkermarker.

Samtidigt kommer 820 miljoner människor som är beroende av fisket som inkomstkälla drabbas av snabbt minskade fångster. Många av dem kan tvingas att flytta från sina hem och söka sig till andra yrken för sin överlevnad. 

IOM beräknar att 200 miljoner människor kommer att ha tvingats bort från sina hem permanent eller tillfälligt år 2050, och många av dem från kustområden. Redan idag har drygt 65 miljoner människor tvingats lämna sina hem till följd av konflikt och ytterligare 19 miljoner människor har flytt på grund av katastrofer.  Det är det högsta antalet människor som är rotlösa sedan andra världskriget. 

­– De stora drivkrafterna bakom migrationen i dag är politiska kriser, klimatförändringar och naturkatastrofer. Det har aldrig funnits lika många komplexa och fortsatt pågående humanitära nödlägen som det gör just nu, berättar William Lacy Swing, IOM:s generaldirektör.

Vid sidan av miljökriser och minskade fiskefångster, vilka är de viktigaste faktorerna i dag för migrationen till följd av klimatförändringar? 

– Vi vet inte hur många av världens naturkatastrofer som är klimatrelaterade, men vi blir allt mer medvetna om klimatförändringarna. Efter Paris-mötet framstår det som allt tydligare att vi måste fokusera mer på förebyggande strategier, i synnerhet i länder som Bangladesh och på öar i Stilla havet. 

– Kiribatis president Anote Tong har sagt att de befarar att vissa av deras 33 atoller kommer att försvinna. De har redan börjat köpa upp mark i grannlandet Fiji. Det är den typen av förebyggande insatser som måste göras.

– Om vi dessutom lägger till händelser som supercyklonen Haiyan på Filippinerna och jordbävningen på Haiti, så finns där ytterligare grupper.

På Eita på Tarawa, östaten Kiribatis huvudatoll, syns redan stora effekter av kusterosion och torka.

 

Hur ser du på den framtida globala migrationen från kustområden? Hur många har flyttat hittills och var pågår den snabbaste utflyttningen?

– Migrationen från kustområden har redan börjat, men det är svårt att vara exakt eftersom det saknas bra data. Vi vet inte i dag. Men det är tydligt att det kommer att bli en viktig fråga i framtiden och det kommer att ske både från lågliggande öar i Stilla havet och Västindien och länder som Bangladesh där människor byggt hus nära kusten och drabbas av återkommande översvämningar. Vi måste ha förebyggande insatser, ju bättre sådana, desto färre lindrande åtgärder krävs.

Rapporteras det om fler konflikter till följd av minskande naturresurser bland kustbefolkningar, eller gentemot andra aktörer som det industriella fisket?

­– Det är tydligt att det kommer att bli fler konflikter på grund av brist på mat och vatten, vilket kommer att förvärras av klimatförändringarna. Men det behöver inte bara handla om konflikter. I Indonesien lyckades exempelvis IOM evakuera hundratals fiskare som i flera års tid hade hållits som slavar inom fiskeindustrin. Med hjälp av indonesiska myndigheter kunde vi befria dem, ge dem stöd och en möjlighet att återgå till ett normalt liv.

Trots att migrationen i allt högre grad börjat betraktas som en global fråga så har bristen på politiska initiativ ofta sagts bero på att migrationsexperter saknat bra studier och hårda data. Har den situationen förbättrats efter migrationskriserna i Syrien, Västasien och Östafrika?

– IOM har genomfört flera satsningar för att ge stöd till processer som ska leda till riktiga politiska beslut. Även om många av de uppgifter vi sitter på är bristfälliga eller felaktiga, så har vi tillräckligt med information för att veta vilka drivkrafterna är bakom dagens migration och framtidens, där det även handlar om demografiska faktorer. I de industrialiserade länderna finns en åldrande befolkning som behöver arbetskraft på alla nivåer. Och i det globala Syd finns en stor ungdomsbefolkning som behöver arbeten. Vår bedömning är att många länder kommer att bli mer multikulturella, multietniska och multireligiösa.

 

Manipadma Jena/IPS