Go to main navigation
Gideon Levy och Mitri Raheb

Mitri Raheb och Gideon Levy.

Foto: Yvonne Åsell/TT

INTERVJU

Framtiden är att leva tillsammans

Gideon Levy och Mitri Raheb, årets Palmepristagare, är människorättskämpar som befinner sig mitt i hetluften. Ingen av dem tror längre på en tvåstatslösning och båda tycker Margot Wallströms agerande mot Israel väcker respekt. "Det finns alltid krafter som vill tysta den som vågar", säger Mitri Raheb.

De har förmodligen mycket att prata om, den lutheranske pastorn Mitri Raheb som lever och verkar i historiska Betlehem på Västbanken – numera omringat av den israeliska betongmuren - och den sekuläre, radikale journalisten Gideon Levy, med hemvist i moderna, dynamiska Tel Aviv.  Båda har gjort till sin livsuppgift att bidra till hopp, försoning och en fredlig framtid i regionen. ”Tillsammans bringar de med sin gärning en strimma av hopp till en konflikt som alltför länge plågat och plågar miljontals människor och påverkar världsfreden”, står det bland annat i prismotiveringen.

Mitri Raheb har i många år verkat för att ingjuta hopp bland uppgivna palestinska ungdomar och andra utsatta grupper. ”Vi vill att ni ska leva, inte dö, för Palestina”, är ett av hans budskap. Han har bland annat utvecklat ett konstnärligt centrum i Betlehem där unga människor kan engagera sig i motstånd som bygger på icke-våld och demokrati. Han arbetar också ekumeniskt, för att öka toleransen mellan olika religioner.

Gideon Levy arbetar på den respekterade israeliska dagstidningen Haaretz. Under många år har han gjort täta besök både på Västbanken och i Gaza för att med egna ögon följa hur livet där påverkas av ockupationen och bosättningarna. Numera blir det enbart Västbanken, eftersom de israeliska myndigheterna vägrar honom inresetillstånd till Gaza. Levys orädda och välformulerade kritik av Israels Palestinapolitik har gjort honom mycket kontroversiell bland dem som utformar och stödjer Israels agerande, och periodvis lever han under hot.

– Även om de flesta israeler ogillar allt jag skriver så har jag läsare och kollegor som uppskattar mina artiklar och ger mig stöd, säger han på telefon från Tel Aviv.

Israels upprördhet över den svenska regeringens Palestinapolitik känner pristagarna väl till. Likaså att den israeliska Likudregeringen nyligen bestämt att Sveriges utrikesminister Margot Wallström – som de för övrigt kommer att träffa i Stockholm – inte får sätta sin fot på israelisk mark. Hur påverkar Israels kritik möjligheten för Sverige att bidra till fred och försoning i regionen? Sverige har en fortsatt mycket stark roll, menar Gideon Levy.

– Sverige är ett viktigt land i EU. Med sin utrikespolitik sätter man upp en spegel för andra länder och säger – så här ser verkligheten ut, kan vi acceptera det? Det väcker respekt, men också motstånd från krafter som har en annan agenda.

Problemet är inte den svenska regeringen. Den tar frågan om mänskliga rättigheter på allvar, helt i Olof Palmes anda, menar Mitri Raheb.

– Problemet är den israeliska högerregeringen. De är i full färd med att bygga ett förtryckarsystem som är en kombination av apartheid i Sydafrika, indianreservaten i Nordamerika och muren i Östeuropa. Sverige gör rätt som protesterar mot detta.

Hur ser vägen mot fred i regionen ut? Finns det något ljus i den mörka tunneln?

Det kan vara för sent för en tvåstatslösning och för tidigt för en enstatslösning, menar Mitri Raheb, som vill se nya, innovativa steg mot fred.

– Situationen är dyster. Men - långsamt och stadigt minskar det internationella stödet för Israels nuvarande politik, medan kunskapen om situationen för oss palestinier ökar. Vi är inte vid vändpunkten än, men närmar oss den. Och då behövs ett starkt internationellt engagemang för att komma vidare. 

– Ett 5+1-möte (= FNs permanenta säkerhetsråd plus Tyskland) liknande det om Irans kärntekniska program kan vara ett sätt. Och kanske kan förslag om en federationslösning som i Schweiz eller Kanada inspirera till nya steg.  

Gideon Levy tror inte heller att en tvåstatslösning längre är möjlig. ”Det tåget har redan gått”. Framtiden, säger han, är en stat där israeler och palestinier lever tillsammans efter principen en man – en röst.  

– Men det förutsätter att omvärlden ökar pressen på Israel att leva upp till demokratiska och humanitära grundprinciper. Idag betalar Israel inget pris alls för ockupationen – i alla fall inget som betyder något för dem.

Hur har du blivit en så stark kritiker av den israeliska Palestinapolitiken?

– Jag gjorde militärtjänst och blev hjärntvättad att tro att vi israeler gjorde rätt, precis som de flesta israeliska ungdomar blir. Det var först när jag som journalist började bevaka Västbanken som jag insåg hur felaktig och brutalt vårt agerande är. Då bestämde jag mig för att ägna mitt yrkesliv åt att vittna om vad som faktiskt sker. Ingen ska kunna säga att de inte visste!

Gideon Levy och Mitri Raheb är två vana Sverigebesökare. Båda har fått böcker utgivna i Sverige och Gideon Levy är sambo med en svensk journalist. Mitri Raheb samarbetar sedan länge med flera svenska biståndsorganisationer och med Svenska kyrkan.  Även Mitri Raheb betraktas av en del som kontroversiell. I Sverige har framför allt högerkristna grupper anklagat honom för att driva uppfattningar som kan tolkas som antisemitiska. Hur ser han själv på dessa anklagelser?       

– Dessa kritiker, som är få, är kristna zionister. svarar han.

– De vill få oss att tro att ockupationen av Palestina är Guds vilja, att Gud är emot oss och att Guds vilja – såsom de tolkar den - står över mänskliga rättigheter. De här personerna anser att de äger sanningen och att de som har en annan åsikt är otrogna. De använder inte vapen, men de bedriver karaktärsmord. 

– Man måste komma ihåg att det alltid finns krafter som vill tysta dem som vågar kritisera den rådande maktstrukturen. Det var därför personer som Olof Palme, Folke Bernadotte och Martin Luther King mördades.

Pristagarna känner till varandra väl, men har aldrig träffats. Båda ser fram emot att ses. Mitri Raheb säger:

– Jag läser det mesta som Gideon skriver. Han representerar för mig en profetisk tradition inom judendomen. Vi har massor att prata om, som hur man bevarar hoppet levande i en svår tid som idag.

 

Agneta Carleson