Go to main navigation
Jessikka Aro.jpg

Jessikka Aro.

intervju

Hon blev måltavla för ryska internettroll: ”En skitstorm utan dess like”

Efter avslöjanden om ryska ”trollfabriker” blev den finländska journalisten Jessikka Aro utsatt för en massiv hatkampanj. Nu är hon i Sverige för att varna för Putins ”informationskrig” under 250-årsfirandet av den svenska tryckfrihetsförordningen.

Till en början var det bara en story i mängden för den grävande journalisten Jessikka Aro på det finska public service-bolaget Yle. Idén var av avslöja omfattningen och metoderna som ryska internettroll använder för få genomslag för sin Putin-vänliga propaganda bland den finska allmänheten.

Hon hade visserligen förberett sig på hätska reaktioner från pro-ryska aktivister, men aldrig hade hon kunnat föreställa sig vad som komma skulle. Hatstormen exploderade efter att hon varit i S:t Petersburg och undersökt en så kallade ”trollfabrik” där människor arbetar heltid med att fylla nätet med lögner.

– Det gick från normal negativ feedback till en skitstorm utan dess like. Det var bortom allt jag hade kunnat föreställa mig, säger hon.

Nato-älskande knarklangande bimbo

Jessikka Aro hängdes ut som en amerikansk agent. Hennes mejlkorgar och sociala medier översköljdes med insinuationer, lögner och hat. Hon fick mängder av hot via telefon och sms. En 14 år gammal dom för narkotikainnehav spreds och det producerades mängder med nidbilder – till och med en musikvideo – där hon framställs som en Nato-älskande knarklangande bimbo.

Kampanjen, som drevs av nystartade Facebookgrupper, anonyma Twitterkonton och mejladresser, lyckades mobilisera människor till en demonstration mot ”trollfabriken Yle” utanför redaktionen. Lögner om hennes undersökning mejlades till 200 kollegor och chefer. Hon anklagades för att driva ett ”informationskrig”, att ha mutat sina intervjupersoner, att uppvigla till krig, att sprida russofobi och så vidare.

– Det var enormt många lager av desinformation, säger hon.

Det mest absurda var när hon fick ett sms från någon som utgav sig för att vara hennes pappa, som gått bort 20 år tidigare. Budskapet var att pappan fortfarande var i livet och ”observerade” henne.

Hot mot yttrandefriheten – och demokratin

När Sverige i dag firar 250  år sedan press- och tryckfrihetsförordningen antogs är Jessikka Aro och nio andra kvinnliga journalister och författare från olika delar av världen inbjudna till en konferens på Rosenbad om hat och hot mot kvinnliga journalister. Jessikka Aro har ett tydligt budskap:

– Kremls informationskrig, men även högerextrema medier som använder samma taktik, är i dag ett allvarligt hot mot journalistiken och yttrandefriheten.

Hur allvarligt är hotet?

– I mitt arbete har jag stött på många som erkänt att de slutat diskutera Ryssland på nätet på grund av det här fenomenet. Varje person som ger upp sin rätt att yttra sig offentligt är ett offer för det här informationskriget. Varje person är en för mycket, säger hon.

För att tackla hotet måste allmänheten göras mer medveten, och kollektivt stå upp för journalister och andra utsatta personer. Enligt Jessikka Aro måste det bli tydligt att det här inte enbart handlar om en aggression mot journalistiken och yttrandefriheten, utan i förlängningen mot hela det demokratiska samhället.

– Målet med propagandan är att ta sig in i människors huvuden och ändra deras sätt att tänka, deras idéer, attityder och i slutändan deras handlingar. I mitt arbete har jag kunnat visa på hur trollen får med sig riktiga människor och omvandlar dem till propagandister. Det är människor som konstant blir uppviglade i konspiratoriskt tänkande där hat och hot normaliseras.

– Jag har frågat finska myndigheter: Vem är ansvarig för den växande skara människor som blivit desillusionerade av rysk eller högerextrem propaganda, som till exempel på allvar tror att Yle kontrolleras av CIA? Forskningen har ju visat att ett hatiskt debattklimat också leder till hatiska handlingar. Så det är ett hot, inte bara mot yttrandefriheten, utan mot nationell säkerhet. Och det måste adresseras, säger hon.

Motmedel: Bättre journalistik

Jessikka Aro tror att mer, och bättre, journalistik är ett effektivt sätt att möta utvecklingen.

– Det krävs mer ordentlig faktabaserad grävande journalistik. Jag har upptäckt att jag fått väldigt bra respons genom crowdsourcing, att bjuda in publiken att medverka i granskningarna. Men mediehusen måste satsa mer resurser på grävande journalistik, och vi journalister måste lära oss att inte avskräckas av sådana här smutsiga kampanjer.

Själv har Jessikka Aro inte ryggat tillbaka. Tvärtom. De kraftiga reaktionerna från internettrollen gjorde henne snarare ännu mer övertygad om att hon var något riktigt intressant på spåren.

– Och eftersom jag har publicerat allt som jag har varit med om så tror jag även den finska allmänhetens kunskap om den här frågan har ökat. Jag tror faktiskt att trollen och de pro-ryska propagandisterna till slut avslöjade mer om sig själva, och sina smutsiga metoder, än om mig. Deras metoder var så brutala att allmänheten tog avstånd från dem.

Vilken roll tror du att det spelade att du är kvinna, med tanke på att kvinnor oftast utsätts för mer näthat än män?

– Jag tror att trollen gjorde en fatal missbedömning när de trodde att de kunde använda det emot mig. Det verkar som om många av dessa propagandister tror att kvinnor är mer sårbara och svagare än män, att vi är lättare att påverka och trycka ner. Det var en felbedömning.

Skriver bok om trollen

Jessikka Aro arbetar för närvarande på en bok, ”Vladimir Putin’s Troll Empire”, som i somras fick en finansiering på över 30 000 dollar via crowdfunding. För närvarande pågår brottsmål om bland annat grov ärekränkning i samband med hatkampanjen mot Jessikka Aro. En kollega på Yle misstänks också för att lämnat ut uppgifter som använts för att förfölja Aro.

Konferensen där Jessica Aro deltar anordnas av Fojo Media institute, Utrikesdepartementet, Svenska Institutet och Svenska Unescorådet. Konferensen går att följa live på nätet idag fredag den andra december och startar klockan 13.30.

 

Mikael Färnbo