Go to main navigation
_DSC9430-fix.jpg

Den turkiska journalisten Abdullah Bozkurt tvingades i exil efter att ha rapporterat om korruptionsskandaler.

Foto: Julia Björne

INTERVJU

”Jag rapporterade om migranter, nu lever jag själv i exil”

Abdullah Bozkurt gick i exil efter den misslyckade militärkuppen i Turkiet. När massiva arresteringar genomfördes efter kuppen insåg Abdullah att han stod näst på tur.
– Jag brukade skriva om migranter, men trodde aldrig att det skulle hända mig, säger han, som då var platschef för den engelskspråkiga dagstidningen Today´s Zaman.

2013 publicerade turkiska medier flera korruptionsskandaler med kopplingar ända upp på regeringsnivå. Efter det hårdnade greppet om medier i Turkiet.  

Vad handlade korruptionsanklagelserna 2013 om?

– Vi har haft korruptionsskandaler tidigare, men det här var olikt något annat. Det handlade om miljontals dollar, personer anklagades för att ha mutat ministrar inom regeringspartiet, AKP, och deras släktingar. Men det var inte bara min tidning, Zaman, som publicerade, utan flera andra, säger Abdullah Bozkurt, som då var chef för Zamans redaktion i Ankara.

Fram till stängningen var Zaman en av Turkiets större tidningar, med en daglig upplaga på cirka 1,2 miljoner exemplar. Korruptionsavslöjandet kom i december 2013 men nya avslöjanden fortsatte i några månader. Zaman och andra medier publicerade dagligen artiklar.

– I samband med lokalvalen 2014 höll Recep Tayyip Erdogan på att få panik, han var rädd för att förlora röster på grund av det som media avslöjat, och han tog till helt nya metoder, och stängde ner Twitter och Youtube helt, i flera veckor, säger Abdullah Bozkurt.

Var korruptionsskandalerna vändpunkten för yttrandefriheten i Turkiet?

– Ja, det var då det började bli dåligt. Men inte bara för medierna. Hela civilsamhället hade känt sig lurade av Erdogans löften om en ny konstitution och korruptionsanklagelserna som då kom fick alla att inse att mannen är korrupt, liksom hela hans familj.

Tidningen stängs ned

I mars 2016 beslagtogs tidningen Zaman av regeringen.

– Jag var i Ankara när de genomförde räden mot redaktionen i Istanbul. Vi hade hört rykten hela morgonen och arbetade för att få ut dagens tidning. 600 poliser stormade redaktionen, de grep chefredaktören och rusade sedan till arkiven och kommunikationsavdelningen och kopplade ner allt.  Vår webbsida gick ned, vi kunde inte maila eller komma åt arkiv, säger han.

Nästa dag publicerades en regeringsvänlig variant av tidningen under Zamans logo. Det var en sorgens dag för Abdullah Bozkurt. Den tidning han arbetat på i många år publicerade nu helt fabricerade artiklar.

– Man känner sig hjälplös, vad ska man göra? säger Abdullah som en tid därefter startade en egen mediekanal, Muhabir Haber Ajans.

Efter den misslyckade statskuppen i juli 2016 blev läget ännu värre för journalister och oliktänkande, även dess närstående har fängslat på ett sätt som inte tidigare skett i Turkiet, enligt Abdullah Bozkurt.

Massiva arrestingar och avsked

Upp mot 120 journalister tros nu sitta fängslade, 160 medier har stängts ner, och 2038 journalister har blivit av med jobbet.

Nyhetsbyrån Reuters rapporter i september 2016 att över 28 000 lärare har avskedats för misstänka samröre med terroristorganisationer och över 40 000 är frihetsberövade för misstänkta kopplingar till den så kallade Gülanrörelsen. Många lärare har också suspenderas för misstänkt samröre med det av staten terrorstämplade kurdiska partiet, PKK.

Sammanlagt uppskattas upp mot 100 000 tjänstemän, inklusive domare, socialarbetare, poliser med mera, ha avskedats. 

Anklagas för dold agenda

Tidningen Zaman har anklagats för nära samröre med Gülanrörelsen, ett inflytelserikt muslimskt nätverk, som i New York Times beskrivs som en ”moderat sunni-rörelse, vänligt sinnade mot väst, som tilltalar många välutbildade, sekulärara turkar."

Rörelsen leds av Fethullah Gülen, en 75 årig imam, som sägs leva i avskildhet i Pennsylvania, USA. Hans följare kallas för gulenister och stödjer Hizme-rörelsen. Gülenrörelsen har anklagats för att ligga bakom både korruptionsskandalerna, liksom kuppförsöket i juli, och indirekt har även tidningen Zaman anklagats för att hysa en dold agenda.

– Det är de vanliga anklagelserna, och det finns ingen sanning i det. Gülen och Erdogan var tidigare allierade. Det var många liberaler som trodde Erdgogan skulle lyfta Turkiet, sätta fart på reformprocesser, inte minst vad gällde EU-inträdet. Man ville ha en ny konstitution, inte som den gamla, som är en stram tvångsjacka, framtagen av generalerna på 80-talet. Edrogan hade lovat en ny konstitution byggd på rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och demokratiska principer, och många stödde honom i detta, inklusive Gülen, säger Abdullah Bozkurt. 

Han beskriver Zamans koppling till Gülen som att tidningen mer förde fram de ideal Gülen stod för.

– Ungefär som att någon stödjer sig på Dalai Lama, eller Desmond Tutu. Jag har inte sett några trovärdiga bevis från regeringshåll, eller från andra, att Gülen ligger bakom korruptionsanklagelserna.

Men Gülenrörelsen har terrorstämplats av Erdogan.

Sociala medier spärras 

När Today’s Zaman stängdes i Istanbul förstod Abdullah Bozkurt att det inte skulle dröja innan han också avskedades.

– Jag har länge varit kritisk mot regeringen, och mycket riktigt, jag var en av de första som fick sparken i Ankara, säger han.

Han startade då en egen digital tidning, Muhabir Haber Ajans. Men efter det misslyckade kuppförsöket var tidningen ett av de 140 medier som stängdes ned.

– När jag tio dagar efter kuppen såg hur regeringen fängslade 42 journalister förstod jag att klockan var slagen.

Idag lever han med sin familjen i exil, men vart de ska ta vägen är ännu oklart. Abdullah Bozkurt hoppas att finna ett sätt att fortsätta verka som journalist, men han är väl medveten om att ett fåtal som går i exil lyckas med att fortsätta inom sin profession. Ändå har hoppet om att starta en extern turkisk tidning nu börjat spira.

–  Det enda narrativ som folk får är den officiella regeringslinjen, vi behöver utmana den propaganda som sprids, säger han.

Även sociala medier är under hot i Turkiet.

– Av de krav, som inkommer till sociala medier för att ta bort saker, så kommer mer än hälften från Turkiet, och regeringen blockar också vissa konton från att kunna ses i landet, säger han.

I en podd med OmVärlden berättar Abdullah Bozkurt mer om sin syn på medieutvecklingen i Turkiet och det som hände med tidningen Zaman.

Ylva Bergman