Go to main navigation
Emma Holten

Emma Holten

Foto: Kenneth Nguyen

INTERVJU

Kvinnor vågar inte delta på nätet

Är näthat, sexistiska kommentarer och hämndporr något för FN?
– Absolut, det handlar om rätten att organisera sig och internet är en global arena som är jätteviktig för kvinnor, säger Emma Holten, aktivist, som själv trakasserats på nätet.
Nu är hon i FN för att tillsammans med en nordisk jämställdhetsdelegation väcka intresse för hur kvinnor och minoriteter blir uthängda på internet.

Just nu pågår den årliga kvinnokommissionen i New York där världen länder samlas för att följa upp och utvärdera hur arbetet går med den handlingsplan för kvinnors rättigheter som togs vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995. Den 18 mars har de sex nordiska jämställdhetsministrarna samlat till ett möte om hur man ska arbeta mot sexism och hets mot folkgrupper på nätet.

Med på seminariet finns aktivister Emma Holten.  Hösten 2011 upptäckte hon att hon inte kunde logga in på sin e-post eller Facebook. När hon till slut kom in förstod hon att hennes privata bilder, adress och e-post hade spridits över internet.

– Jag hade blivit hackad. De visste var jag bodde, var jag jobbade och vad mina släktingar hette, säger hon.

Det var nakenbilder, men inga porrbilder, som spridits ur Emmas Holtens privata dator över hela nätet. 

– Jag vet fortfarande inte vem som gjorde det, men jag vet att hämndporr är vanligt och att det är mest kvinnor som drabbas, men också andra minoriteter.

Tusentals människor delade bilderna på Emma Holten. Hennes inbox svämmade över med meddelande som: ”Vet dina föräldrar vilken hora du är”, ”Skicka mer nakenbilder eller så skickar jag dem jag har till din chef”. Meddelande kom från hela världen, från tonåringar och universitetsstudenter till familjefäder.

Svårt få bort bilder 

Hon polisanmälde övergreppet, men inget hände. Hon rapporterade till Google och Facebook - men fortfarande har inget har hänt.

– Det är jättekrångligt att få bort en bild. Först ska du bevisa att det verkligen är du, skicka in pass, fylla i formulär och länka till varenda sida som bilderna är publicerade på, samt argumentera om varför det är skadliga för din offentliga image. På Facebook är det oftast en robot som man rapporterar till först innan man får kontakt med en människa., säger Emma Holten.

Så här måste man göra för varenda bild.

– Tekniken att ta bort allt med en gång finns redan, men tillämpas inte. Google, Twitter och Facebook har ett moraliskt ansvar för att värna vår personliga integritet, säger Emma Holten.

– Det är lättare att få bort en bild på ammande bröst på Facebook än att bilder som attackerar en person, rasistiskt eller sexistiskt, säger Emma Holten.

Eftersom IT-sektorn, och nätet, i mångt och mycket är dominerad av vita män, och hämndporr i huvudsak drabbar kvinnor, blir det ett strukturellt förtryck som i stort ignoreras av digitala transportörer. 

Ifrågasatt EU-regel

Människors rätt till sitt privatliv, "rätten att bli bortglömd" är en EU- regel som slagits fast av EU-domstolen, men vars tillämpning diskuteras. Många anser att lagen kan inverka negativt på exempelvis yttrandefrihet, andra hävdar att medier kan tvingas ta ner artiklar, att det blir censur och att bloggare inte längre kan uttrycka sig fritt.

– Jag ser det tvärtom, kvinnors och minoriteters yttrandefrihet är hotat på internet. Många ser internet som en magisk plattform där alla kan prata fritt. Men den tar inte höjd för sexism, homofobi, eller rasism – och det har stora konsekvenser för den som vill yttra sig. Vi vet att kvinnor till exempel skriver under pseudonym för att de är rädda för trakasserier, till exempel vill inte muslimska kvinnor med hijab visa sig på bild av den anledningen, säger Emma Holten.

Tog makten genom motprojekt

När Emma Holtens identitet hackades mådde hon först mycket dåligt. När hon sökte jobb och arbetsgivaren googlade henne var bilderna det första som dök upp.

Men tillsammans med fotografen Cecilie Bødke på det danska feministiska nätmagasinet Frikton, beslöt hon sig för att ta makten över sin identitet och bilden av henne på nätet. Hon lät fotografera sig avklädd i vardagliga situationer, men helt utan en manlig, sexualiserande blick, och skrev feministiska texter, om samtycke, sexism och hämndporr. Hon vill att hämndporr ska ses som ett sexualbrott och att kvinnor inte ska skuldbeläggas för att vad som skett. Samtycke måste råda för publicering, menar hon.

Projektet har uppmärksammats av internationella medier.

– Det är inte rimligt att när det kommer till internet så försvinner alla fundamentala rättigheter, som rätten till ett privatliv – mitt projekt är att dessa rättigheter också ska gälla på nätet, säger Emma Holten, som studerar litteratur i Köpenhamn. 

Sverige har viktig roll 

De nordiska länderna har en hög profil när det gäller jämställdhet och nätet kan fylla en viktig funktion i den globala utvecklingsagendan. 

– Jämställdhet är högt prioriterat av den svenska feministiska regeringen. En del i det är kvinnors rätt till trygghet på nätet. Det är viktigt att bekämpa sexism och destruktiva maskulinitetsnormer. Det kommer jag att lyfta på CSW, säger Åsa Regnér, jämställdhetsminister (s).

– Om inte förtryckta minoriteter kan vara på nätet av rädsla för trakasserier hindrar det politisk mobilisering, och vi vet från uppror i Libyen, Indien och Egypten hur viktigt det är, säger Emma Holten.

 

Ylva Bergman