Go to main navigation
panama-skatteflykt.png

ICEFI utbildar civilsamhället i skattefrågor och medborgares rättigheter att få veta hur offentliga medel används. Bilden är från en folder som handlar om hur samhällen i Guatemala har rätt till inkomster från gruvbolag som exploaterar mark tillhörande byarna.

Foto: ICEFI

hallå där

Svenskt stöd ska få färre att smita från skatt

Fler människor behöver betala skatt för att en hållbar utveckling ska bli verklig. Då måste länderna ha fungerande skattesystem som inte möjliggör skatteflykt på det sätt som avslöjats till exempel genom läckan i den uppmärksammade Panama-skandalen. 
– Om skattesystemet förankras brett i ett samhälle så ökar människors kunskap om skyldigheter, inte bara rättigheter. När fler vill ta ansvar för statens pengar så minskar korruptionen, säger Jonathan Menkos, chef för det centralamerikanska forskningsinstitutet ICEFI.

Det globala avslöjandet om hur en advokatfirma i Panama hjälpte toppolitiker, företagsledare, rika individer och andra att smita från skatt genom brevlådeföretag har väckt stor uppmärksamhet världen över.

Sverige stödjer sedan flera år tillbaka ICEFI, ett centralamerikanskt forskningsinstitut och tankesmedja med säte i Guatemala. Stödet, som handlar om att bidra till att stärka skattesystemen, uppgick 2015 till 5,5 miljoner kronor. ICEFI forskar, driver debatt och ger råd till politiska makthavare, tjänstemän och civilsamhället om skatte- och budgetfrågor kopplade till fattigdomsbekämpning, fördelningspolitik och öppenhet. 

OmVärlden har intervjuat ICEFI:s chef Jonathan Menkos apropå Panama-dokumenten och om det långsiktiga arbetet för att stärka skattesystemen.

Jonathan Menkos

Vad förklarar att just Panama är centrum för att hjälpa rika människor och företag att gömma undan förmögenheter?

– Banksekretessen finns i lag i Panama, och innebär en rad förhållanden som hindrar öppenhet. Till exempel måste Panamas skattemyndighet gå till domstol och där få rätt för att få ut information om enskilda individers bankkonton. Vidare kan skattemyndigheten bara begära information om ett konto i taget, inte grupper av kontoinnehavare. Till sist finns det inga lagar som innebär krav på informationsutbyte med andra länders skattemyndigheter.

Vad kan ICEFI göra för att ändra sådana regler?

– Vi kan inte ändra på dem på egen hand, det krävs påtryckningar från internationella organisationer som OECD och G20. De har gjort framsteg, men man ska komma ihåg att de är de stora spelarna i världen, och det är transnationella företag och banker i höginkomstländerna som har haft intresse av skatteparadis. Systemet är helt enkelt en del av den internationella politiska ekonomin. 

– ICEFI har bidragit till att demokratisera skattefrågan. Här i Centralamerika har alla stater låga inkomster av skatt, och därför begränsade resurser att till exempel finansiera social service och bedriva fördelningspolitik. Tidigare var skattefrågan något som finansministrar och experter diskuterade, nu pågår en bred diskussion om behovet av en reformerad skattelagstiftning här. Frågan är förstås kopplad till våra enorma sociala och ekonomiska klyftor och krav på transparens av hur politiker och statstjänstemän nyttjar våra gemensamma resurser.  

– El Salvador och Costa Rica har kommit längst. Här i Guatemala har eliten lyckats blockera alla försök att höja skatteuppbörden. Men det finns framsteg här också. Till exempel har guatemalanerna fått bättre kunskap om våra utvecklingsproblem. 2013 ansåg en av 100 guatemalaner att den kroniska undernäringen var ett problem. Idag anser 25 av 100 det. Och då ökar trycket på statliga åtgärder vilket kräver resurser och då kommer diskussionen om skatterna igång.

Ett klassiskt argument man hör från människor i låginkomstländer är att statens pengar stjäls av korrupta politiker. Varför ska man då betala skatt?

– Jo, det resonemanget är mycket utbrett. Det har vi sett också, inte minst här i Guatemala. Men våra studier visar att om skattesystem är brett förankrade i ett samhälle så påverkar det människors medvetande om skyldigheter, inte bara rättigheter. Ju fler som engagerar sig för att skydda de tjänster och investeringar som skatterna finansierar, desto robustare och transparentare skattemyndigheter och lagar. Alltså mindre korruption.

– Processen är i sin linda här i Centralamerika. Men debatten är livligare och mer förankrad nu än för 20 år sedan. Den handlar om statens roll och ansvar för utveckling och där är förstås skattefrågan central. Kampen mot straffrihet för korruption som möjliggörs av svaga skattemyndigheter går framåt.

 

Jocke Nyberg