Go to main navigation
Sikyong_FotoErikHägglund.JPG

Miljöpartiets riksdagsledamot Carl Schlyter samtalar med Lobsang Sangay.

Foto: Erik Hägglund

INTERVJU

Exilledaren: därför ska ni bry er om vad som händer i Tibet

De länder som inte står upp för Tibet äventyrar inte bara demokratin i världen, utan också klimatet. Det var budskapet när Lobsang Sangay, premiärminister i den tibetanska exilregeringen, besökte Sverige i veckan.

Länder som Sverige har ett val, menar Lobsang Sangay. Antingen försöker vi påverka och transformera Kina till att bli mer som oss, eller så låter vi Kina leda och i förlängningen förändra oss till att bli mer som Kina.

– Jag var precis i Danmark och Norge. Där har regeringarna beslutat att låta Kina hållas i frågan om Tibet. Jag hoppas att Sverige inte följer efter. För Tibet är bara början, det är en nedåtgående spiral. När ni gett dem Tibet står Xinjiang på tur, eller inre Mongoliet, sedan Taiwan och Hongkong. Och när ni gett dem allt det kommer Peking en dag att vilja lägga sig i vad ni kan säga och inte säga i Sverige.

2011 lämnade Dalai Lama, som tidigare ledde exilregeringen, över all politisk makt till premiärminister Lobsang Sangay. Som premiärminister i exil reser Lobsang Sangay världen runt för att försöka få människor och länder att sluta upp bakom den tibetanska kampen. Det är ett tufft arbete. På politikernivå finns ofta en rädsla över att äventyra relationerna med Kina genom att associeras med Lobsang Sangay och hans regering. Under sitt besök i Sverige har han inte fått träffa några representanter för den svenska regeringen.

– Jag hade dock ett mycket intressant möte med ett tiotal riksdagsledamöter. Trots att de fått samtal från den kinesiska ambassaden som uppmanat dem att inte träffa mig så kom de ändå. Jag hoppas att det är ett tecken på de svenska värderingarna, och på ert "vikingamod".

Påtryckningar från Kina

Lobsang Sangay klandrar inte regeringen för att ingen ville träffa honom.

– Om de själva fick välja hade vi säkert träffats, men med omständigheterna som råder och Kinas påtryckningar väljer de att inte träffas. Det är okej. Om jag bekymrade mig över alla inställda möten skulle jag bli deprimerad.

Flera av ledamöterna i Riksdagens vänskapsgrupp för Tibet som träffade Lobsang Sangay blev kontaktade av den kinesiska ambassaden, rapporterar Dagens Nyheter.

Vad är politikerna rädda att ska hända om de träffar dig?

– Argumentet är att det är ekonomiska överväganden. Men det håller inte. Ta Norge som exempel, som nu jobbat hårt för att normalisera sina relationer med Kina, utan att man för den skull säljer mer lax till Kina. Exporten av norsk lax beror inte på huruvida man håller med Kina i olika frågor, det beror på om det är bra lax. Om laxen är bra kommer kineserna att köpa den. Är den dålig kommer de inte att köpa den bara för att Norge håller med Kina i olika frågor. Det är marknaden som styr sådant. Du kan inte förvänta dig att kinesiska affärsmän ska förlora pengar på att köpa en sämre vara bara för att vissa länder håller med Kina och andra inte.

"Sverige har ett val"

Lobsang Sangay beskriver ett Tibet under hård repression. Han hävdar att 150 tibetaner har bränt ihjäl sig själva i protest mot Pekings dominans. Flera kloster ska ha rivits och tömts på nunnor och munkar. Det är en ”tragisk situation”, säger han, men betonar deras motstånd som bygger på icke-våld.

– Sverige och resten av världen har ett val. Vi står för icke-våld och söker en fredlig dialog med Kina för en lösning som gynnar alla. Det finns andra modeller för motstånd, se på Islamiska staten, Boko haram, och så vidare. I konflikter och problemområden världen över tittar man nu på vad som sker och frågar sig: vilken modell är mest framgångsrik för att göra motstånd? Den enda slutsatsen de kan dra är att det lönar sig att ta till våld. Även om världsledare fördömer ens metoder får man i alla fall uppmärksamhet. Medan vi som utövar icke-våld ignoreras. Vad förväntar ni er att då ska hända?

Det är inte bara politiskt som Tibet borde vara en större angelägenhet för världen, menar Lobsang Sangay. Området har också en nyckelroll i klimatet. Han beskriver området som ”Asiens vattentorn” – omkring 1,4 miljarder människor i Asien är beroende av Tibet för tillgång till vatten. Men av Tibets 46 000 glaciärer varnar Nasa för att en tredjedel kan vara borta år 2100.

Klimatkris i Tibet

– Tibet har också enorma ytor permafrost, under vilken det finns 12 000 miljoner ton koldioxid och 10 000 miljoner ton metangas. Om permafrosten smälter och släpper ut det som finns under kommer det inte att spela någon roll om alla i Sverige börjar köra elbilar. Värmen det kommer att generera är bortom allt vi kan föreställa oss. Här har vi en kris i antågande. Tibet har en roll i hur världens klimat ser ut, huruvida det blir en kall vinter i Europa eller värmebölja på sommaren. Så Tibet är minst lika viktigt som regnskogen i Amazonas.

OmVärlden har tidigare rapporterat om hur en misstänkt spion ska ha infiltrerat den tibetanska gruppen i Sverige. Lobsang Sangay säger att det inte är något nytt i Kinas sätt att agera, och att det viktiga är att hålla fast vid den fredliga kampen.

– Vi måste jobba på, tala sanning, organisera oss, och förr eller senare kommer vi att nå vårt mål, då hans helighet, Dalai lama, kan återvända till Tibet och återställa friheterna för det tibetanska folket.

Är du säker på att det kommer att ske inom en snar framtid?

– Absolut. Berlinmuren föll, Sovjetunionen kollapsade, Aung San Suu Kyi är fri, Nelson Mandela släpptes fri, Östtimor är fritt, och så vidare. Allt detta uppnåddes med fredlig kamp. Vi anser helt enkelt att Tibet står på tur.

OmVärlden

Texten har korrigerats i efterhand.