Go to main navigation
Philippine President Rodrigo Duterte salutes in front of the cadets upon his arrival at the Philippine Military Academy (PMA) alumni homecoming in Fort Del Pilar, Baguio city, north of Manila, Philippines February 18, 2017. REUTERS/Harley Palangchao FOR EDITORIAL USE ONLY. NO RESALES. NO ARCHIVES.

Filippinernas president Rodrigo Duterte gör salut framför officersaspiranter i Fort Del Pilar, Bagulo, norr om Manila. Trots sina extremt brutala metoder har Duterte fortfarande stöd av en bred majoritet av väljarna.

Foto: REUTERS/Harley Palangchao

INTERVJU

2019 avgörande år för Filippinerna

Sedan sommaren 2016 har Rodrigo Duterte styrt Filippinerna med järnhand. Tusentals har dödats i kriget mot drogerna, oppositionella har förföljts och Kina har stärkt sitt inflytande över landet. Valen till parlamentet i maj avgör om Duterte kan ta nästa steg. 

I presidentvalrörelsen 2016 lovade president Rodrigo Duterte att låta mörda 100 000 kriminella för att bekämpa droghandeln i Filippinerna. 

Fiskarna i Manillabukten skulle få frossa på de dödas kött.

Två och ett halvt år senare varierar uppgifterna om hur många offer dessa utomrättsliga avrättningar har krävt. Regeringen uppger omkring 4 000. Människorättsorganisationer säger 12 000. Andra uppgifter talar om nästan 30 000 mördade.

– Den nationella polisen har blivit som presidentens dödsmaskin. Det gör enorm skada på människors förtroende för institutionerna, säger en ung aktivist från civilsamhället som jag träffar i centrala Manilla. 

Han pekar ut flera områden där Dutertes styre kommer göra bestående skada på demokratin i Filippinerna. 

– Han har attackerat den politiska oppositionen, det juridiska systemet och anlitat en armé av internettroll för att sprida falska nyheter och skriva om Filippinernas historia, inte minst vår bild av diktaturen under general Marcos.

Läs mer: Allt svårare situation för miljö- och människorättsförsvarare i  Filippinerna

Väljarna hoppas Duerte ska lösa problemen

Filippinerna har i princip samma politiska system som USA. En president, en högsta domstol och en kongress med två kammare. På pappret finns det maktbalans. Men partisystemet är svagt utvecklat. Ett parti är i princip en konstellation av politiker kring en stark man eller kvinna. Få av dem har några starka ideologiska övertygelser och när Duterte vann presidentposten gick de flesta kongressledamöter över till hans sida, och så länge han är populär bland väljarna lär han inte tappa det stödet.

Det är en av paradoxerna i Filippinerna. Trots sina extremt brutala metoder har Duterte fortfarande stöd av en bred majoritet av väljarna. Enligt vissa undersökningar anser hela 70 procent av befolkningen att han gör ett bra jobb. Många har länge varit trötta på ökande kriminalitet, allt fler droghandlare på gatorna och ökande fattigdom. De hoppas fortfarande att Duterte ska lösa problemen. Ingen före honom har ju lyckats. 

– Över hela världen vänder sig människor till ledare som Duterte för att de inte är nöjda med hur demokratin fungerar, säger den unge aktivisten, som är engagerad i arbetet mot de utomrättsliga avrättningarna. 

– Stödet för den sortens politiker är en uppmaning till oss som vill bevara och utveckla demokratin att visa varför det är ett bättre system.

Jeepnaybilarna är ett typiskt inslag i de filippinska städerna. Regeringens förslag att modernisera dem har väckt stora protester, men inte i grunden rubbat Dutertes popularitet. Foto: Jesper Bengtsson

Oppositionen motarbetas

Ett bakslag för Duterte har varit protesterna från landets Jeepnayförare. Jeepnaybilarna, en slags bussar där fronten liknar en gammal arméjeep, har varit ett särpräglat inslag i landets städer sedan andra världskriget. Men regeringen har beslutat att modernisera bilparken och jeepnayförarna är rädda att förlora jobbet. Strejkerna och protesterna har varit besvärande för Duterte, men de har inte i grunden rubbat hans stöd.

Inom politiken finns några få oppositionella krafter finns kvar, men Duterte har gjort allt för att få bort dem. Landes högsta jurist, Maria Lourdes Sereno, motsatte sig hans politik med argumentet att den byter mot de mänskliga rättigheterna. I våras avsattes hon och anklagades på vaga grunder för korruption. Två senatorer har tvingats kliva åt sidan.

Risa Hontiveros är senator för det lilla socialdemokratiska partiet Akbayan. Hon hotas av två olika åtal. Under en debatt i senaten råkade en fotograf ta en bild där en annan senators mobilskärm syntes. Regimen lyckades på något avlägset sätt koppla fotografen till Hontiveros, som anklagades för ”illegal avlyssning”. 

I ett annat fall har hon anklagats för kidnappning. Bakgrunden är att hennes parti, Akbayan, har engagerat sig till stöd för ett antal familjer till män som dödats i kriget mot drogerna. Två familjer har sökt skydd hos partiet, som gömmer dem från myndigheterna. En av Manillas biskopar har hjälpt till i arbetet. 

Det är dessa familjer Risa Hontiveros anklagas för att ha kidnappat. 

– De skäms inte för att göra saker som är direkt genomskinliga, skrattar Risa Hontiveros när jag träffar henne i ett mötesrum på senaten i Manilla.

Hon verkar oberörd av anklagelserna, men erkänner att det finns ett hot mot henne.

– Jag antar det, men jag brukar säga att även om vi slutar göra det vi gör kommer presidenten fortsätta göra det han gör, så därför är det lika bra att vi fortsätter. Det är farliga tider för demokratin, och istället för att vänta på att vattnet sluter sig över våra huvuden arbetar vi för det vi tror på.

Risa Hontiveros sitter i den Filippinska senaten för det socialdemokratiska partiet Akbayan, en av få politiska motkrafter i Filippinerna. Foto: Jesper Bengtsson

Årets val kan få stor betydelse

Filippinerna har sexåriga mandatperioder och i maj 2019 hålls ”mid term elections”. Hälften av platserna i parlamentet ska väljas om. 

Valet kan bli avgörande för vilken väg Filippinerna tar under de kommande åren. I somras presenterade Duterte ett förslag på en ny konstitution som skulle ge presidentämbetet i princip obegränsad makt och dessutom göra det möjligt för Duterte att sitta kvar under ett obegränsat antal mandatperioder. Presidentens befogenheter liknar de som fanns under Marcosdiktaturen på 1970- och 1980-talen.

Om den politiska oppositionen blir helt utmanövrerad ligger vägen öppen för en sådan utveckling. 

Samtidigt flöder det rykten om att Duterte är sjuk. Att han regelbundet flygs till Kina för att få behandling för någon form av cancer. Men ingen vet med säkerhet. Däremot har Duterte antytt att han kanske inte kommer att sitta hela sin presidentperiod, och det pågår en maktkamp i hans närhet för att bestämma vem som i så fall ska efterträda honom. En av huvudkandidaterna är Ferdinand ”Bongbong” Marcos Jr, son till den tidigare diktatorn. 

Ris Hontiveros har förstås hört alla rykten, men vill inte spekulera i vad de kan betyda.

– Vi vill inte förlita oss på biologi för att ändra politiken i det här landet, säger hon. Just nu arbetar vi för att spara vissa delar av den demokratiska essensen i våra institutioner så att det ska finnas något att utgå ifrån när systemet ska restaureras. 

Jesper Bengtsson