Go to main navigation
Martá Pardavi 
Ungerns Helsingforskommitté

Människorättsjuristen Márta Pardavi kämpar mot de starka anti-demokratiska krafterna i Ungern - ett arbete hon nu belönas för genom priset Civil Rights Defender of the Year.

Foto: Pressbild

INTERVJU

Márta Pardavi är årets människorättsförsvarare: "Vi har blivit avtrubbade av alla kriser"

Den ungerska människorättsjuristen Márta Pardavi för dagligen en tuff kamp mot nedmonteringen av demokrati och flyktingars rättigheter i Ungern. Hon är årets människorättsförsvarare.

EU-valet närmar sig och det högerpopulistiska partiet Fidesz, med Victor Orban i spetsen, i Ungern är i fokus för stora delar av mediebevakningen. Med migration som huvudfråga och en populistisk politik illustrerar Ungern något som växer även i andra länder i Europa.

När Victor Orban vann valet i Ungern 2014 gick han öppet ut med att han hade som mål att nedmontera demokratin i landet. Det har han gradvis lyckats med genom att göra lagändringar som inskränker civilsamhällets utrymme och på andra sätt tysta kritiska röster. 

Läs mer: Civilsamhället under attack - nya lagar tvingar dem till tystnad 

"Sänder en viktig signal"

En som öppet fortsätter kritisera Ungerns regering och politik är människorättsjuristen Márta Pardavi. För hennes arbete för mänskliga rättigheter i landet tilldelas hon nu Civil Rights Defenders pris Årets människorättsförsvarare. 

– Det är verkligen en slags vitamininjektion som sänder en viktig signal – vårt arbete behövs och det ger oss energi att fortsätta, säger hon när OmVärlden träffar henne i Stockholm. 

Márta Pardavi arbetar för den ungerska Helsingforskommittén som bevakar att mänskliga rättigheter och rättsstaten upprätthålls i Ungern. Mycket fokus ligger på flyktingars rättigheter. Ett arbete som försvårats sedan Orban kom till makten.

– Mycket av det arbete som vi tidigare gjort, som att finnas på plats i de zoner dit asylsökande kommer är idag omöjligt. Vi har förlorat tillträde till de platserna, ett klassiskt exempel på ett krympande demokratiskt utrymme, säger Márta Pardavi och fortsätter:

– Vi har tvingats hitta andra sätt att arbeta på. Idag använder vi oss ofta av domstolar, såsom den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, för att skapa förändring. 

De migranter som söker sig till Ungern behandlas ofta illa. Den ungerska Helsingforskommittén rapporterade nyligen om hur inlåsta asylsökande i transitzonen mellan Ungern och Serbien nekats mat.   

– Några av familjerna som nekades mat planerar nu Ungern att deportera till Afghanistan utan att någon har tittat på deras fall eller asylskäl, säger Márta Pardavi.

Ungerns motsvarighet till Civil Rights Defenders, ungerska Helsingforskommittén, har 35 anställda som arbetar för allas mänskliga rättigheter i Ungern. Foto: Hungarian Helsinki Committé 

"Skrollar igenom kriser"

Något som intresserar Márta Pardavi är hur normaliserad synen på migranter har blivit, inte bara i Ungern, och hur avtrubbade vi blivit för nya kriser.

– Vi skrollar igenom kriser på samma sätt som vi skrollar igenom resten av vårt sociala medier-flöde. Det här måste vi jobba runt för att nå fram till människor, säger hon och tillägger:

– Vilket kan vara svårt i ett land med väldigt begränsad pressfrihet och där evenemang om mänskliga rättigheter ofta förknippas med politik och därför nekas lokal. Vem kunde tro att det var såhär det skulle se ut i en EU-medlemsstat 2019? 

Några organisationer har valt att stänga ner sin verksamhet eller flytta den utomlands. Men det har inte Márta Pardavi några planer på. 

– Vi har inga intentioner att flytta på oss, verkligen inte. Men vi tvingas tänka på sånt som säkerhet och våra medarbetares psykiska hälsa på ett helt annat sätt än förut, säger hon. 

Efter valet 2018 publicerade en regeringsvänlig tidning en lista på över 200 personer som kopplades till den ungersk-amerikanske investeraren Geroge Soros. Med på listan fanns hela personalstyrkan hos den ungerska Helsingforskommittén, andra människorättsförsvarare, journalister och akademiker. 

"Vi behöver inga ryska trollfabriker"

Just nu pågår EU-valskampanjer där kända politiker från Orbans parti åker runt och hänger ut så kallade Soros-allierade organisationerna, till exempel den ungerska Helsingforskommittén som beskrivs som de som ”driver migranter till Ungern”.

Márta Pardavi berättar att hennes ansikte ofta syns på de där presentationerna. 

– Sverige, särskilt södra Sverige, målas också upp som en no-go-zone. För att ni tog emot så många migranter, säger hon. 

– Vi behöver inga ryska trollfabriker, den ungerska regeringen är duktiga på att sprida propaganda själva - som ungrare matas du med detta dagligen och utifrån det ska du gå och rösta? säger Márta Pardavi och skakar på huvudet. 

Fler skänker pengar till det ungerska civilsamhället och det finns fler organisationer, och individer som står upp för människors rättigheter i Ungern. 

– Folk kan komma upp till mig på gatan och säga att de uppskattar det vi gör, det gör att man orkar fortsätta, säger Martá Pardavi.

Men pressen på de som står emot är stor, berättar hon. En av hennes största rädslor är att hennes son som föddes 2010, aldrig ska få uppleva ett fritt Ungern. 

– En ganska befogad känsla just nu tyvärr. Särskilt eftersom Orban sagt att han planerar stanna vid makten till år 2030, säger Márta Pardavi. 

Louise Gårdemyr