Go to main navigation
Carl-Henric Grenholm etikprofessor

Carl-Henric Grenholm, professor i etik vid Uppsala universitet, menar att rättvisefrågan är den viktigaste inom etiken - något som mer borde genomsyra ekonomiska och politiska beslut.

Foto: Pressbild

INTERVJU

Etikprofessorn: ”Folk tappar förtroende för organisationer med allt för höga chefslöner”

Om man arbetar med bistånd bör den yttersta drivkraften vara ekonomisk utjämning mellan fattiga och rika.
– Och är det rättvisa man eftersträvar så måste ju även rättvisa löner vara ett mål, säger etikprofessor Carl-Henric Grenholm.

Går det att jämföra biståndsbranschen med kommersiella bolag? Biståndsbranschen är en attraktiv bransch på arbetsmarknaden, men också en utsatt verksamhet där många arbetar för vad som uppfattas som den ”goda saken”. De har ögonen på sig att förvalta varenda krona rätt och göra insatser och leverera resultat som genererar utveckling.

I år noterar OmVärlden en ny rekordlön för en bistånds-vd i vår årliga kartläggning av chefslönerna inom biståndsbranschen. Nordiska utvecklingsfondens vd Pasi Hellman tjänar 218 000 kronor i månaden, pengar som är tagna från de nordiska ländernas biståndsbudgetar. Flera andra chefer på vår lista tjänar flera miljoner kronor om året. Löneläget för många av toppcheferna skiljer sig inte mellan biståndet och näringslivet.

Se 2018 års lönelista här

Men bör det ställas högre krav på rimliga löner inom biståndsbranschen än inom näringslivet? OmVärlden ringde upp Carl-Henric Grenholm, professor i etik vid Uppsala universitet.

– Om man arbetar med bistånd måste ju det yttersta målet vara global rättvisa, det vill säga en ekonomisk utjämning mellan fattiga och rika. Och är det rättvisa man eftersträvar så måste ju även rättvisa löner vara ett mål, säger han och tillägger att han anser att rättvisefrågan är den viktigaste inom etiken och något som mer borde genomsyra både ekonomiska och politiska beslut.

Enligt Carl-Henric Grenholm finns det risker med om lönesättningen i biståndsbranschen alltmer börjar likna lönesättningen i näringslivet.

– Risken när olika biståndsorgan börjar tänka och fungera på liknande sätt som näringslivet – att man måste ha högre löner för att rekrytera kompetenta och skickliga ledare – är att man kan få en ledare som bara drivs av ekonomiska motiv vilket kan vara rentav olämpligt. Det som driver en som chef över en biståndsorganisation måste ju framförallt vara att man vill göra en insats för samhället, säger han.

I en rapport om finansiering av ideell verksamhet från Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII), som bland annat tar upp allmänhetens inställning ideella organisationer, framkommer det att gemene man uppfattar det som mycket negativt om för mycket pengar går till löner och administration i en biståndsorganisation.

– De som ger pengar till de här organisationerna, de vill att pengarna ska komma att användas för att minska fattigdom till exempel. Då är det klart att folk tappar förtroende för organisationer som har allt för höga chefslöner, säger Carl-Henric Grenholm.

De höga lönerna motiveras ofta med att lönen kommer med ett stort ansvar.

– En rättvis lön innebär inte lika lön. Ett svårare jobb som kräver särskilda kunskaper eller färdigheter, en längre utbildning, ett större ansvar eller risktagande kan visst vara motiverat en högre lön. Men det är viktigt med måttliga löneskillnader, säger Carl-Henric Grenholm.

Greta Thunberg kritiserade världens ledare under Världsekonomiskt forum i Davos för att fokusera för mycket på pengar och påpekade att ledare i hög ställning måste visa ledarskap och gå före om det ska bli en hållbar värld.

– De här ungdomarnas engagemang för grundläggande värden, för ett hållbart och rättvist samhälle med målet att rädda mänskligheten är oerhört positivt. Jag tror att biståndsorganisationerna behöver visa att de också drivs av det här, särskilt för att få ett starkt stöd av just ungdomar. Om drivkraften är högre löner och inte rättvisa tror jag inte de får de unga med sig, säger Carl-Henric Grenholm.

Louise Gårdemyr

Mikael Färnbo

Ylva Bergman