Go to main navigation
Anna Hallberg 4.jpg

Anna Hallberg, handelsutrikesminister (S) tror att Sverige kan ta ledning för gröna alternativ inom handelsområdet.

Foto: Sofie Axelsson

Intervju

Handelsministern slår ett slag för hållbarhet: ”Vi kan göra skillnad i en internationell kontext”

OmVärlden har träffat ministern som tror att handeln kan hjälpa oss nå de globala målen. Men det finns målkonflikter som kan sätta käppar i hjulet.

Anna Hallberg har varit på ministerposten i två månader när OmVärlden träffar henne i slutet på november 2019. Hon har aldrig tidigare arbetat med politik men brinner för att skapa fler jobb, föra ut svenska värderingar på den internationella arenan och att kombinera handeln med hållbarhet. 

– Handel är en fantastisk plattform för att sprida värderingar om arbetstagares villkor, jämställdhet, vår syn på miljö och klimat. Vi har ju ett varumärke som är roligt att ta vid där vi kan göra skillnad i en internationell kontext.

Men Anna Hallberg ser också utmaningarna. Det blåser protektionistiska vindar, och det gör också att vi sluter oss allt för mycket inom nationens gränser, förklarar hon.

– Läget inom världshandeln just nu är oroande, många ledare och länder använder handel som ett sätt att nå geopolitiska framgångar. Det hämmar utvecklingen och det hämmar också möjligheten att sprida klimatsmarta och hållbara lösningar, säger handelsutrikesministern.

Samtidigt tror Anna Hallberg starkt på att den svenska modellen och traditionen av fackföreningar kan skapa hållbarhet för arbetstagare och lönsamhet för företagare även globalt. Hon vill lägga ett förslag till nästa WTO konferens 2020 i Kazakstan för att få upp hållbarhetsfrågor på agendan och lyfter även upp projektet Global Deal som ett exempel där handeln kan stötta social hållbarhet i världen.

Vill exportera den svenska modellen med samverkan

Global Deal initierades av statsminister Stefan Löfvén 2017 som ett samverkansprojekt som ska gynna både företag och arbetstagare såväl som fackföreningar.

– Vi har nu över hundra partners i både länder och företag och jag vill ju öka det ännu mer, för att det ska vara många som håller den sociala dialogen igång. säger Anna Hallberg.

Läs mer om hur Global Deal sedan lanseringen kritiserats för att i praktiken vara ett spel för gallerierna där bland annat länder som Bangladesh kan ansluta sig trots väldokumenterade brister i arbetsförhållanden i textilindustrin. Men även om hur det försvarats som ett initiativ som skapar möjligheter för fackföreningar att ställa högre krav på de länder och företag som ställer sig bakom Global Deal.  

Kan Sverige införa striktare lagstiftning för företag? 

Flera mänskliga rättighetsorganisationer har under den senaste tiden framhävt att det krävs mer än dialog för att komma åt problemen i de lägre delarna av produktionskedjorna. Det kan till exempel handla om låga löner, giftiga kemikalier i produktionen och dåliga arbetsvillkor hos underleverantörer, även inom svenska företag. 

Paraplyorganisationen Concord ifrågasätter bland annat regeringens fokus på att företagen genom egen förmåga och frivillighet ska förbättra villkoren för social hållbarhet i leverantörsleden. De menar att det finns ett behov av en starkare lagstiftning för att företag ska ta ett större ansvar för att kontrollera transparensen i leverantörskedjor och värna om mänskliga rättigheter.  

Men Anna Hallberg tror inte en global lagstiftning är rätt väg att gå.

– I den allt mer globaliserade världen finns det risker att företagen flyttar dit lagstiftningen är svagare. Att få med alla länder i världen på en striktare lagstiftning tror jag kan bli väldigt utmanande. Dialog låter ju väldigt mjukt men det finns en stor kraft där säger hon och menar att Sverige inte ska vara rädda för att sätta gränser och skapa dålig stämning på möten.

FN:s vägledande principer, så kallade "human rights due diligence", handlar om att företagen ska ta ansvar för mänskliga rättigheter och att individer ska kunna få sin sak prövad vid kränkningar. EU och FN rekommenderar nu att alla företag som verkar globalt att följa dessa regler. 

Bör Sverige utreda en lagstiftning om de rekommenderade företagsreglerna? 

– Vi behöver i så fall en större enighet i en bredare kontext än Sverige eller Norden och hur en lagstiftning skulle vara utformad för att nå precis det vi vill uppnå. Så jag vill egentligen inte ta ställning till exakt för eller emot, men naturligtvis vill jag att det ska gå fortare fram, att fler länder omfamnade vårt sätt att se på det här, förklarar Hallberg.

I dag har Frankrike, Österrike, Holland, Tyskland och Schweiz gjort lagförslag eller genomfört lagstiftning om "human rights due diligence". 

Handelsavtal viktiga för miljön

Nu i december pågår klimatkonferensen, COP 25 i Madrid. Inom handel tror Anna Hallberg att det finns stora möjligheter för att hitta klimatsmarta lösningar och påverka miljön positivt.  

– Handeln kanske inte kan lösa hela klimatfrågan. Men att ställa nya krav på miljön när det gäller handelsavtal är till exempel jätteviktigt, jag tror också att man kan säga att många svenska lösningar kan ersätta lösningar som har en mer negativ klimatpåverkan i andra länder.

Hon lyfter stålindustrin som ett positivt exempel. Där är Co2 (koldioxidpåverkan) vanligtvis stor men i ett nytt valsverk i Fagersta har man genom klimatsmart teknik lyckats minska halterna till tio gånger lägre än i ett traditionellt stålverk.

– Stålindustrin är ju en fossilpåverkande bransch men likväl köps det stål över hela världen. Jag tror därför att vi i Sverige kan och bör leda de här frågorna.  

"Vi rör oss inte tillräckligt fort"

Den tidigare handelsministern Ann Linde i juli att socialdemokraterna ännu inte tagit ställning i frågan om fortsatt exportkreditstöd till företag som utvinner fossila bränslen. Bara under 2018 så lånades över 22 miljoner kronor ut till företag och projekt som utvinner fossila bränslen. Något som kritiserats av miljöpartiet då affärerna står i en tydlig målkonflikt med en hållbar handelspolitik. 

Anledningen till varför processen dragit ut på tiden är enligt Anna Hallberg för att hon har kommit in som ny minister och vill sätta sig in i frågan innan hon tar några beslut. Frågan är fortfarande under beredning, men exportkreditnämndens styrelse har tagit fram en ny policy som ska se över exportgarantier utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Det är svårt att säga nu under beredningen var vi kommer landa i. När blir fossilpåverkan så pass negativ att vi inte vill stötta? Och när är en svensk lösning bättre? Det är en svår balansgång. Ska vi inte ägna oss överhuvudtaget åt industrier som rör sig inom en sektor där det finns miljöpåverkan? Frågan är jätteviktig, både symboliskt och i praktiken, säger handelsministern.

I mer generella drag tycker Anna Hallberg att Sverige ligger i framkant för att nå de globala målen och att utvecklingen går åt rätt håll. Hon tycker till exempel att det skett en fantastisk utveckling inom finanssektorn.

– Man har börjat tala om att det ska vara gröna obligationer, gröna lån och man vill veta mer vad som ligger bakom dessa företag som ska låna pengar, det fanns inte för tio år sedan. Vi rör oss, ibland inte tillräckligt fort, men vi ska göra vad vi kan för att trycka på, säger Anna Hallberg.

Sofie Axelsson