Go to main navigation
Ulla-Greta Pettersson Röda korset Mozambique

Ulla-Greta Pettersson, hygienexpert hos Röda korset, var tidigt på plats i Beira, Mocambique. Nu är förhoppningen stor hos befolkningen om att kunna återvända hem igen.

Foto: Pressbild

INTERVJU

Hon var bland de första på plats i krisdrabbade Beira, Mocambique

Ulla-Greta Pettersson från Röda korset var snabbt på plats i Beira efter att cyklonen härjat. Hon mötte människor som förlorat allt, men som ändå visade styrka och värdighet.

De första dygnen i en kris är alltid kaosartade. Efter cyklonen Idais härjningar var det mesta sönderslaget när Ulla-Greta Pettersson landade på flygfältet i Beira, Mocambiques fjärde största stad belägen där Púnguèflodens mynnar ut i Moçambiquekanalen. 

– Telekommunikationerna var dåliga, många människor var isolerade, en relativt liten flygplats i Beira skulle serva hela räddningsinsatsen och vägarna till Maputo var förstörda, berättar hon.

Livet går vidare

Det var för tre veckor sedan. När OmVärlden talar med Ulla-Greta nu är hon i slutet av sin rotation och ska snart avlösas av ett nytt team från Röda korset. Skillnaden i stämning mellan de första dagarna och i dag är stor, säger hon.

– Även hos en befolkning som drabbats så hårt så måste livet gå vidare och vardagen rullar på, Dia de Mulher Mocambicana (mocambikanska kvinnodagen) firades som alla år den 7 april med dans och music iBeira. För människor i tältlägren är vardagen extra hård i väntan på och med förhoppningen om att kunna återvända hem och bygga upp sina hem igen så snart som möjligt.

Som hygienexpert har hon arbetat med det som i biståndssammanhang förkortas WASH, och står för Water, Sanitation and Hygiene. Ulla-Greta har ingått i en arbetsgrupp under ledning av brittiska Röda korset och sett till att bygga latriner, erbjuda rent vatten och främja hygien. 

– När vi rycker in med den här typen av insatser ska vi kunna vara på plats inom 72 timmar och sätta upp en verksamhet som kan hålla igång i fyra månader under katastrofinsatsen.

Eftersom cyklonen slog till under ett skollov inhystes först alla hemlösa och drabbade i traktens skolor. Snart meddelade dock regeringen att skolorna skulle öppnas och att man måste flytta alla människor till tältläger. Ulla-Greta och hennes kollegor fick då i uppgift att bygga upp latriner, ordna med vattenförsörjning och undervisa i hygienkunskap i de här lägren. 

Viktigt med vatten och sanitet

Snabbt kom dock det som alla befarat: koleran. Redan när Ulla-Greta landade ryktades det om kolera, och så småningom kom den officiella bekräftelsen. Nu är det över 3000 människor som diagnosticerats med kolera. 

– Vår uppgift nu har blivit att tillsammans med de statliga myndigheterna bekämpa spridningen av kolera i landet. Det hör ju ihop med rent vatten och sanitet, när det inte fungerar så sprids ju sjukdomen snabbt.

Vaccinationsprogram sattes in och fram till i dag har nästan 600 000 människor fått koleravaccin.  

– Jag känner att vi har lyckats bra med att under den här lilla korta tiden, och under det kaos som varit, nå ut med så pass mycket hjälp till de mest behövande.

Lokalbefolkningen når ut med teater

Den drabbade lokalbefolkningen har också deltagit i hjälparbetet. Ulla-Greta berättar att det i lägren ordnats teaterföreställningar för att nå ut med information om hygien och förebyggande av smittspridning.

– Det fanns folk i lägren som gillade att spela teater, så vi gick in och samarbetade med dem, och nu har vi ofta två uppträdanden om dagen i lägren.

Föreställningarna sker på det lokala språket, ndau, och Ulla-Greta tror att de varit värdefulla för att skapa tillit och förtroende för insatserna.

– När det är de drabbade själva som äger och håller i kunskapsförmedlingen så blir det en helt annan sak än om vi står och föreläser på engelska eller portugisiska.  

När Ulla-Greta nu förbereder sig för att lämna Mocambique, ett land hon bott I tidigare, under tre år i norra Mocambique 2007-2009, tänker hon mycket på befolkningens motståndskraft. 

– Från min tid i det här landet känner jag igen hur de agerar i en kris, hur de stöttar varandra och behåller sin värdighet även i de svåraste av situationer och gör allt för att vi utifrån ska välkomnas. Som Röda korset så arbetar vi I nära samarbete och stöttar det Mocambikanska Röda korset i deras arbete för de mest drabbade i katastrofen.

Axel Kronholm