Go to main navigation
EFF Photos https://www.flickr.com/photos/electronicfrontierfoundation/39225139575/

I början på förra året låg nätet nere för många etiopiska internetanvändare. Även vid protesterna 2015-2016 stängdes internet ner. Sedan landet fick ny regering i höstas har internettillgången blivit bättre.

Foto: Electronic Frontier Alliance

INTERVJU

Stänga av internet – allt vanligare metod mot demonstranter

Vi har nyligen sett det i Sudan och Etiopien, men även under klimatprotesterna i London. Makthavare som stänger av internet för att kväsa protester. De senaste åren har nedstängningarna mer än fördubblats enligt den globala kampanjen #keepiton.

På tre år har antalet internetnedstängningar i världen mer än dubblerats, enligt den globala kampanjen #keepiton som dokumenterar och synliggör när internet stängs ner.

– Det som händer är att människor förlorar tillgång till information. Information som skulle kunna rädda liv, säger Berhan Taye, som leder kampanjen, när OmVärlden träffar henne på Stockholm Internet Forum där hon och 500 andra nätaktivister har samlats för att diskutera demokrati och digitalisering. 

Kampanjen startade 2016 och samlar över över 90 organisationer i 70 länder som arbetar mot det krympande digitala utrymmet, framförallt genom att dokumentera när internet stängs ner någonstans i världen. 

– Jag fick precis information om att sociala medier har stängts av i Eritrea nu i veckan, säger Berhan Taye.

Val och protester

Anledningarna är många. Något som blir allt vanligare är att avstängningar används när det är val i länder eller under protester. Asien och Afrika är de regioner som påverkas mest. I början på förra året ströps till exempel tillgången till internet i delar av Etiopien där oroligheter hotade makthavarnas grepp om landet.

 – Klassiska exempel är protesterna i Etiopien i början på förra året och nu senast i Sudan. Internet stängs ner för att man inte vill att fler människor ska organisera sig. Och i till exempel Kashmir under det pågående valet i Indien har vi kunnat se att internet stängts av i omgångar, enligt regeringen på grund av ”säkerhetsskäl” - vilket gör det svårare för journalister att rapportera om vad som händer där.

– Det kan också finnas ett narrativ online som regeringar inte uppskattar eller att en hashtag trendar som kanske vill att presidenten ska avgå – då är det vanligt att internet stängs av.

I kaosartade situationer blir flödet av desinformation och fake news ofta större, berättar Berhan Taye. Ett sätt att ta itu med för regeringar är att stänga ner internet – det vill säga ta bort människors sätt att kommunicera och kontrollera information.

– Under klimataktionerna i London valde polisen att stänga av wifi-tillgången i tunnelbanan, ett försök att minska antalet demonstranter.

Hotet mot den digitala demokratin

Att internetavstängningarna ökar handlar dels om dokumentationen är bättre men det har framförallt att göra med att det demokratiska utrymmet i världen generellt sett minskar.

– Det finns såklart starka kopplingar till det krympande utrymmet i stort. Fler auktoritära regeringar. Demokratier som backar. Yttrandefriheten begränsas. Journalister hotas och civilsamhällets möjlighet att verka begränsas, säger Berhan Taye som själv har upplevt att internet stängs ner.

– Sedan har sätten att organisera sig förflyttats, mycket som regeringar tidigare kunde kontrollera på gatan – offline – sker nu istället online. Internet har gett många människor makt.

Tidigare var det vanligare att allt stängdes av – fasta telefoner, bredband, mobiltelefoni – men de ekonomiska följderna blev för stora så nu riktar regeringar mer in sig på endast den mobila internetuppkopplingen. 

– Många har endast sin mobiltelefon som uppkopplingskälla, så det är fortfarande effektfullt.

Och totala avstängningar pågår fortfarande. I den engelskspråkiga delen av Kamerun stängdes internet av i över 200 dagar under 2017-2018  

– Vi har fått in rapporter från programmerare och journalister som inte kan göra sitt jobb, säger Berhan Taye. 

Konsekvenserna är många – människor förlorar sätt att kommunicera, det blir svårare att organisera sig, tillgång till exempelvis utbildning och sjukvårdstjänster begränsas. 

"Går inte bara att stänga av och sätta på"

I fallen med protesterna i Etiopien och Sudan ledde avstängningarna framförallt till mer frustration. Och till slut till maktskifte.

– Det går inte att stänga ner människors källa till information allt för många gånger. Visst kan frigörelsen skjutas upp men människor hittar nya sätt att organisera sig.

För att internetavstängningarna ska minska behöver länder som Sverige sätta press på de länder som stänger ner internet.

– Det är en kränkning mot de mänskliga rättigheterna. För Sveriges del, som stor biståndsgivare, är det viktigt att uppmärksamma vad det innebär när internet stängs ner.

– Föreställ dig alla sätt du använder internet på – och tänk att du inte kan. Vi rör oss mot ett allt mer digitaliserat samhälle, det blir allt viktigare att ha närvaro online – då kan inte internet vara något som regeringar kan sätta på och stänga av när de känner för det.

Louise Gårdemyr