Go to main navigation
Jasmeen Patheja Blank Noise India

Jasmeen Patheja har arbetat i över femton år med sexuella trakasserier och kvinnors rätt att känna sig trygga i offentliga rum i Indien. Metoo har bidragit till att mäns våld mot kvinnor inte längre inte längre är lika osynligt, menar hon.

Foto: Blank Noise

Intervju

#Metoo i Indien: "Det går inte att backa nu – kvinnor ska inte göra sig osynliga"

Det har länge varit ett av världens farligaste länder för kvinnor – men nu vägrar indiens kvinnor vara tysta.

– Vi får inte ge upp, vi måste fortsätta kampen för att Indien ska vara ett land där alla känner sig trygga – inte bara män, säger Jasmeen Patheja.

– För bara några dagar sedan plockade jag upp tidningen och läste om en ung kvinna som tagit sitt liv efter en gruppvåldtäkt, säger Jasmeen Patheja, konstnär och aktivist med bas i Banglore, Indien.

I världens farligaste land för kvinnor (enligt Thomson Reuters Foundation 2018), där en kvinna blir våldtagen var femtonde minut, är det långt kvar till att hela befolkningen känner sig trygg. Nu har det snart gått sju år sedan gruppvåldtäkten på den 23-åriga läkarstudenten Jyoothi Singh 2012. Det blev startskottet för protester mot mäns våld mot kvinnor, inte bara i Indien utan också globalt. Frågan om sexuellt våld hamnade högt upp på agendan.

– Folk blev väldigt arga. Det var första gången vi såg kollektiv ilska i den skalan i Indien. Mycket hände – allt från massprotester till att organisationer startades och lagar skärptes, säger Jasmeen Patheja.

När #metoo-rörelsen sedan nådde Indien fick kampen mot sexuellt våld en ny gnista. Långa listor med namn på förövare publicerades på sociala medier redan hösten 2017 men genomslaget kom när skådespelerskan Tanushree Dutta, och därefter flera andra kvinnor, i oktober 2018 anklagade en annan skådespelare, Nana Patekar, för sexuella trakasserier.   

– Genom metoo började vi förstå maktmissbruk på ett annat sätt och män som utnyttjat sin maktposition kom fram i ljuset, säger Jasmeen Patheja.

Därefter kom flera avslöjanden i underhållningsbranschen och kända medieprofiler, akademiker, komiker och politiker blev namngivna. Jasmeen Patheja nämner bland annat fallet med M.J. Akbar, Indiens före detta biträdande utrikesminister och dessförinnan journalist på flera olika tidningar. Minst 16 kvinnor anklagade honom för sexuella trakasserier och han lämade till slut uppdraget som minister. 

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Scene and Herd (@herdsceneand)

Ett konto på Instagram som namnger förövare och publicerar vittnesmål från överlevare har anmälts. Högsta domstolen i Delhi har nyligen bett Instagram att avslöja kontoinnehavarens identitet.

En kollektiv kraft

Nu pågår en rättegång, inte mot M.J. Akbar, men mot en av journalisterna som anklagade honom. Hon är misstänkt för förtal, och hon är inte ensam. #Metoo-rörelsen i Indien har sedan förra hösten stött på en del bakslag när det handlar om namngivningar och vem som får skulden. Till exempel har instagramkontot Scene and Herd, som publicerar anonyma vittnesmål, hamnat i blåsväder efter att ha namngivit kända konstnärer. 

– Men det har också skett förändringar; attityder och beteende som förut ansågs vara normaliserat på till exempel arbetsplatser är inte det länge. Det är inte längre något osynligt och kvinnor och överlevare har skapat en kollektiv kraft och en samhörighet. Och nu är det en av allas samvete, det går liksom inte att backa nu. Det finns fortfarande fler kvinnor som behöver bli lyssnade på, säger Jasmeen Patheja.

Jasmeen Patheja har sedan 2003 drivit organisationen Blank Noise som i dag framförallt arbetar med frågan om hur offer för sexuella trakasserier skuldbeläggs. Hon berättar om hur hon själv som trettonåring blivit sexuellt trakasserad på väg hem från skolan. 

– Jag är uppväxt med att det är farligt att gå till parken ensam och att jag som tjej skulle vara försiktig. Men jag förstod det inte riktigt förrän jag blev utsatt själv. Då började jag gå med knutna nävar ifall det skulle hända igen. 

– När jag flyttade till Bangalore för att studera konst började jag prata med andra kvinnor om hur sexuella trakasserier blivit normaliserat och något som tystas ner. Många sa ”Jo, men det är ju så män är”.

Läs mer: Våldtäktspoliser gör gatorna säkrare i Indien

Organisationen Blank Noise samlar in vittnesmål och klädesplagg som kvinnor haft på sig när de blivit sexuellt ofredade och ordnar sedan manifestationer runt om i Indien. Foto: Blank Noise

Minns du vad du hade på dig?

Genom ett examensprojekt föddes sedan Blank Noise, som än i dag tar upp de flesta av Jasmeen Pathejas timmar.

– Vi vill skapa trygga rum där kvinnor kan få känna sig hörda och börja läka genom att bygga förtroende och empati. Vi samlar in vittnesmål, har samtalscirklar och genomför aktioner, såsom att tillsammans övernatta i parker. Målet är att alla ska känna sig trygga i våra offentliga miljöer. Jag vill att kvinnor ska ta plats i mitten av trottoaren, inte göra sig osynliga, vika ner blicken eller skynda på stegen.

Jasmeen Patheja berättar också om ett annat av organisationens projekt, ”I never ask for it”, som går ut på samla in klädesplagg från överlevare av sexuella trakasserier och övergrepp. Hon minns själv skoluniformen hon hade på sig som 13-åring.

– När jag samlade in vittnesmål så pratade många om vad de hade på sig. Och sedan började jag ställa frågan: Minns du vad du hade på dig? De allra flesta minns, säger Jasmeen Patheja, som nu planerar en stor offentlig installation år 2023 med 10 000 klädesplagg, en slags solidaritetsaktion. 

En offentlig övernattning, "Meet to Sleep", i en park i Delhi 2018 organiserad av Blank Noise tillsammans med Plan India, AV Baliga Trust och CASP.

"Vi har rätt att sova i en park"

Jasmeen Patheja beskriver indisk politik som patriarkal, att man gärna vill ta hand om den kvinnliga befolkningen men inte riktigt fullt ut uppmuntra till självständighet. Ofta landar skulden vid sexuella trakasserier hos kvinnan, att hon hade fel kläder eller att hon kanske har druckit eller flirtat – att hon har bett om det.

– Jag ber aldrig om det, säger Jasmeen Patheja. Det är just det här jag vill ändra på och som fallet med Jyoothi Singh (#Nirbhaya) och metoo har hjälpt till att förändra. Vi är inte lika tysta längre, och det finns människor som lyssnar när vi vill berätta.

Samtidigt växer motståndet mot demokrati och kvinnors rättigheter runt om i världen. Det är ett annat klimat i dag än när Jasmeen Patheja startade Blank Noise för drygt femton år sedan.

– Jag upplever att många har blivit väldigt utmattade av dagens samhällsklimat. Men vi får inte ge upp, vi måste fortsätta kampen för att Indien ska vara ett land där alla känner sig trygga – inte bara män, säger hon.

Måndagen den 16 december är det sju år sedan Jyoothi Singh dog i sviterna av gruppvåldtäkten i Dehli. Dagen innan hålls offentliga övernattningar för kvinnor på olika platser i Indien.

– Vi har rätt till de offentliga miljöerna, rätt till att vara försvarslösa och att inte behöva vara på helspänn jämt – rätt till att sova i en park utan att känna oss rädda helt enkelt, säger Jasmeen Patheja.

Louise Gårdemyr