Go to main navigation
metoomexico.png

Allt fler kvinnor i Mexiko börjar nu säga #metoo.

Foto: Guillermo G/Shutterstock

INTERVJU

#Metoo i Mexiko: ”Män kan inte längre göra vad som helst ”

I Latinamerika har det varit tyst om metoo – fram tills i våras. Då började mexikanska kulturarbetare höja sina röster, och nu växer rörelsen. Det är känslan av att inte längre vara ensam, som engagerar kvinnor, berättar Erika.

Mexiko är ett av de farligaste länderna i världen för kvinnor. Mellan januari och augusti 2019 har 2463 kvinnor mördats i landet enligt statistik från regeringen. 

Även sexuella övergrepp på offentliga platser är vanligt förekommande, över tre miljoner övergrepp skedde i Mexiko mellan 2010 och 2015.

– Det handlar om en struktur där män tror att de äger kvinnors kroppar och kan göra vad de vill med dem, säger Erika Sabina, grundaren för facebooksidan metoo Mexico. 

Tyst om sexuella övergrepp

När metoo-rörelsen briserade i USA och Europa för två år sedan var det tyst i Mexiko. Trots motståndsrörelser mot ’femicidios’ (kvinnomord och hatbrott mot kvinnor) och demonstrationer mot abortförbud så har sexuella övergrepp mot kvinnor inte tidigare talats om öppet på sociala medier.

I mars 2019 började det däremot hända saker med metoo-rörelsen i Mexiko. Ana G. González från Mexiko City, twittrade å vägnar för sin väninna som blivit utsatt, att en känd författare slagit och våldtagit över tio unga kvinnor. Utpekandet av den manliga författaren ledde till att en rad skribenter, mediaprofiler och akademiker twittrade ut egna berättelser om sexuella övergrepp.

 

Hashtags som #metoomx, #metooescitores (skribenter), #metoocine (filmarbetare), #MeTooAcademicosMexicanos (akademiker) och #yotecreo (jag tror dig) har fått en enorm spridning på sociala medier i Mexiko.  

Erika startade facebooksidan metoomexico för ungefär ett och ett halvt år sedan. Gruppen blev populär bland hennes vänner och bekanta men lyckades inte få någon större räckvidd i Mexiko. Men efter uppropet i mars så har det svängt ordentligt.

– Vår grupp växte från cirka 300 medlemmar till nästan 20 000 personer på bara ett par veckor. Folk som aldrig hört talas om metoo tidigare, för att de inte talade engelska, blev medvetna om rörelsen och anslöt sig, berättar Erika.

Ville inte att det skulle hända hennes dotter 

Erika startade sidan efter att hennes syster blev utsatt för ett sexuellt övergrepp vilket påminde om ett övergrepp hon själv varit med om.

– Under samma period så träffade jag även en kvinna som berättade för mig att hon blivit sexuellt utnyttjad under hela sitt liv av sin pappa och var nu rädd för att han även skulle ge sig på hennes dotter, berättar hon.

Erika såg och kände själv ett behov av en plattform där kvinnor kunde tala om de sexuella övergrepp som de varit med om. Hon sökte efter en metoo-sida i Mexiko och när hon inte fann någon så startade hon själv en. Idag är det nästan 50 000 personer som gillar facebooksidan.

Polisen la skulden på kvinnorna

– Tidigare har kulturen inte tillåtit att prata om det men framförallt så har det juridiska systemet inte tagit problemen på allvar. Man kunde gå in till en polisstation och förklara att man blivit våldtagen och de får det till att det var ditt fel och ingenting görs åt saken. Men när stora namn anklagades i våras så kände nog många att kanske kan någon hjälpa mig och kanske är det värt att berätta, förklarar Erika.

Förutom att rörelsen fungerar som en samtalsgrupp där kvinnor stöttar varandra och uppmuntrar till att berätta sina historier så hjälper den även till med praktiska lösningar för utsatta kvinnor. Erika är till exempel i kontakt med advokater, psykologer, rådgivare för att kunna hjälpa kvinnor som kontaktar henne och vill göra en polisrapport. Hon tycker att det är viktigt att kvinnor känner att de blir trodda i sina berättelser och förstår att det inte är deras fel. 

– För mig personligen så trodde jag inte att den våldtäkt jag blev utsatt för verkligen var en våldtäkt eftersom att jag gick till en fest och var klädd på ett visst sätt och därför utsatte mig själv för händelsen. Men så fort jag talade om det öppet så fick jag stöd från hundratals andra som varit med om samma sak och att det handlar om en våldtäkt, att nej är ett nej, säger Erika

En tätt sammanflätad motståndsrörelse

Erika beskriver metoo-rörelsen i Mexiko som tätt sammanflätad med flera motståndsrörelser som kämpar för kvinnors rättigheter på olika sätt. Abortrörelsen har blivit starkare genom metoo, och många kvinnor demonstrerar varje vecka mot våld mot kvinnor.

– Jag har till exempel engagerat mig i frågor om mord på kvinnor och mödrar, det är i genomsnitt nio kvinnor som mördas per dag här. För tio år sedan handlade det om sex kvinnor, så problemet har eskalerat under en kort tid. De flesta morden är oerhört brutala och sexuellt motiverade.

– Sedan om en person blir våldtagen måste man kunna få rätt till att göra en abort, det är lagligt nu i Mexico City och nyligen blev det även lagligt i Oaxaca men det finns många ställen i Mexiko där kvinnor får tjäna fängelsestraff när de gjort en abort efter en våldtäkt.

Erika tillsammans med det mödrakollektiv som demonstrerar för kvinnors rätt till abort. 

Kvinnors kamp i Mexiko rör sig sakta framåt. I övriga Latinamerika så har metoo-kampanjen inte fått särskilt stor uppmärksamhet, istället har #niunamás (ingen mer) med ursprung i Argentina och andra hashtags som #yotecreo och #Cuentálo (berätta det) fått viss spridning. Men Erika tror att framgångarna för metoo i Mexiko har potential att spridas till andra länder i Latinamerika.

– Jag tror att män nu börjar förstå att de inte kan göra vad som helst längre, att det kan få konsekvenser i form av sitt rykte men även legalt. Myndigheter och militären i Mexiko har börjat skapa organisationsförändringar för att sexuella brott ska komma fram och regeringen öppnade nyligen en DNA-bank för att lättare kunna sätta dit våldtäktsmän. Gräsrotsrörelser i olika städer och länder kan också samarbeta över internet och hjälpa varandra, det händer redan nu, säger Erika.

Sofie Axelsson