Go to main navigation
Nadja Kandrusevitj-Sjidlovskaja översättare Belarus

Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja översätter böcker för att stötta det belarusiska språket och för att ge barn och föräldrar fler perspektiv på världen.

Foto: Hawa Hina

INTERVJU

”Barnlitteraturen kan påverka vår syn på världen”

I Belarus gör svensk barnlitteratur succé. Översättaren Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja är drivande i att förändra barnbokslandskapet i sitt hemland – och bryter många tabun på vägen.

När Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja var liten läste hennes pappa mycket Astrid Lindgren. Hon fick möta både starka flickor, genom Pippi, och döden i Mio min Mio. Intresset för litteratur i stort kom tidigt och på universitetet studerade hon svenska. Där påbörjade hon även det första översättningsprojektet, "Lillebror och Nalle" av Jujja Wislander.

– Jag blev allt mer intresserad av och kär i den svenska barnlitteraturen, den är något helt annorlunda än vad som finns här, säger Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja som är uppväxt och bosatt i Belarus (Vitryssland).

Det har nu gått tio år sedan hon översatte den första boken, det har blivit ytterligare 30. Bäst har det gått för böckerna om Mamma Mu och Pettson och Findus. Sedan ett år tillbaka driver Nadja Kandrusevitj-Sjidlovskaja sitt eget förlag. 

Hon är bosatt i Minsk men åker gärna till Sverige och årligen till bokmässan i Göteborg. Senast deltog hon i ett samtal på Belarusdagarna om böcker som bryter mot tabun. 

– I Belarus går det inte att hitta barnböcker som tar upp sånt som död, sjukdomar, skilsmässor och rädslor. Det är tabu, säger Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja.

Vill att böckerna ska göra skillnad

Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja berättar att barnlitteraturen är kraftigt påverkad av Sovjettiden, den är pedagogisk och direkt och skrivs utifrån vuxnas perspektiv. Det fanns förut i princip inga bilderböcker. En del av hennes uppdrag som översättare har blivit att ge ett större utbud för barn och föräldrar i Belarus.

– Varje bok jag översätter hoppas jag ska göra skillnad. I de svenska barnböckerna sätts barnet i centrum och det är viktigt för mig. En barnbok kan påverka hur barn och föräldrar ser på världen.

Boken ”Bill och Bolla” till exempel, en bok skriven av Gunilla Bergström på 70-talet som handlar om en familj där ett av barnen föds med en mental funktionsnedsättning. 

– Många förlag tackade nej. Den tog upp ett ämne som det inte är vanligt att prata om öppet här, ett ovanligt tema för vår litteratur och kultur. 

Men när den till slut blev utgiven i slutet av 2017 blev reaktionerna stora. Ett hundratal presentationer och barnteatrar ordnades i både skolor och bokaffärer. 

– Det var många som kände igen sig. Litteraturen är ett sätt för oss att känna igen oss och öppna upp för diskussioner, säger Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja, som själv har en dotter med en ovanlig diagnos. För henne blev boken en möjlig väg att prata med sin son om hans syster, precis som för Gunilla Bergström när boken kom ut i Sverige. 

Värna belarusiskan

I Belarus, ett land med ungefär lika många invånare som Sverige, talar 90 procent av befolkningen ryska. Belarusiska läser man som ”främmande språk”, precis som engelska. För Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja har det blivit viktigt att översätta till just belarusiska. 

– Jag vill stötta språket genom litteraturen och tycker det är ett bra sätt att introducera belarusiska genom något trevligt och roligt som svensk barnlitteratur.

Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja beskriver det som att hon lever i två världar med olika värderingar, en pro-rysk och en mer pro-europeisk. För henne är det tydligt att den pro-ryska ges företräde.

– Kommer man till en bokhandel är 95 procent av böckerna på ryska och idag kan jag inte leva på det jag gör. Men det blir bättre, det kommer fler böcker och folk vågar i större utsträckning prata belarusiska. 

Bildromanen "Fågeln i mig flyger vart den vill" av Sara Lundberg är den senaste boken som Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja översatt till belarusiska.

Senast i raden av översatta böcker är ”Fågeln i mig flyger vart den vill”, skriven av Sara Lundberg. Den fick Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok 2017 och handlar om en flicka som under tidigt 1900-tal i Sverige vill bli konstnär. 

– Jag var först rädd att den inte skulle bli så populär här, den är mer konstnärlig än till exempel Mamma Mu. Men jag har fått många mejl och meddelanden med positiva kommentarer och reaktioner, säger Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja.

– Många flickor i Belarus idag är fortfarande rädda för att vara oberoende och tänka själva. Jag tror boken har gjort att människor börjar tänka och reflektera över vår egen situation i landet.

Nadja Kandrusevich-Shidlovskaja återkommer till bokens makt och kraft att förändra och menar att det är viktigt att ta barnlitteraturen på allvar. 

– Jag tänker att böcker kan göra jättestor skillnad hos barn, hos föräldrar och i samhället. Jag blev inte förvånad när de började prata om att förbjuda Pippi Lånstrump i Ryssland för några år sedan och menade att Pippi var farlig för barn. Barnlitteratur kan ha en stark påverkan på samhället och det är viktigt att ta den på allvar. 

– Jag hoppas att en barnboksförfattare får Nobelrpriset en dag, det skulle vara ett bra sätt att visa att barnlitteratur är lika viktig som vuxenlitteratur.

Louise Gårdemyr