Go to main navigation
Ruth Evon Benson Idahosa.jpeg

"Jag insåg att en av de där tjejerna som gav sig av lika gärna kunde ha varit jag", säger den tidigare stjärnadvokaten R. Evon Benson-Idahosa som grundade Pathfinder och nu arbetar mot sexslaveri.

Foto: Pathfinder

INTERVJU

Nigeria: “Det finns en historisk acceptans att handla med människokroppar”

Från Nigeria smugglas varje år tusentals kvinnor för att sälja sex i Europa. Handeln med människokroppar har rötter tillbaka till slavtiden, menar kvinnorättsaktivisten R. Evon Benson-Idahosa.

– Det här problemet genomsyrar hela samhället. Av familjerna i Edo state beräknas 80 procent vara en del av människohandeln på något sätt, säger R. Evon Benson-Idahosa, advokat och grundare till människorättsorganisationen Pathfinders, en internationell organisation som har som mål att utrota den moderna sexslavhandeln.

Den 16 februari skulle nigerianerna gå till valurnorna för att välja landets president och representanter till nationalförsamlingen i Afrikas folkrikaste land. Men valet sköts upp i sista sekund.

Läs om hur Nigeria gick från Afrikas power house till galopperande fattigdom

Förutom enorma utmaningar vad gäller ekonomisk utveckling, korruption och säkerhet brottas landet med en utbredd sexhandel. Tiotusentals nigerianska flickor och kvinnor smugglas varje år till bland annat Europa.

Det handlar om unga flickor som vill bort från fattigdomen, mammor som vill få iväg en dotter  en av många munnar att mätta  eller de som gör sig en hacka på att vara en del av smugglingskedjan.

– Flickorna rekryteras av medmänniskor. Det kan vara en affärskvinna, en präst i den lokala församlingen eller en släkting, vem som helst som försöker dryga ut sin lön med att hitta unga tjejer som är villiga att resa, och som de kan koppla ihop med smugglarna, säger Benson-Idahosa, som tidigare var var stjärnadvokat på Manhattan men en dag gav upp sin andel i advokatfirman för att ägna sig åt kvinnorättsaktivism på heltid.

Attityder kvar från slavhandeln

Hon drar en parallell från dagens människohandel i Nigeria till tiden för den transatlantiska slavhandeln.

Edo-staten, som förut var det forna kungadömet Benin, hade genom sina kontakter med portugiserna en mycket framträdande plats i slavhandeln. Förutom peppar och elfenben skeppades slavar över Atlanten i samförstånd mellan kungen i Benin och portugiserna.

– På så vis finns det redan en historisk acceptans av att handla med människokroppar, säger hon.

Under en period under 15-1600-talet såldes exempelvis endast tillfångatagna kvinnor som slavar. Sedan dess har byteshandeln med kvinnor tagit olika former. I dagens Nigeria kan det handla om att män handlar med kvinnor som byten inför giftermål eller att flickor och kvinnor används som bytesvaror när en familjemedlem inte kan betala tillbaka en skuld.

– Detta har lett till att det har ristats in i kvinnors medvetande att de är värda mindre än män och att samhället både accepterar och främjar det, säger Benson-Idahosa.

Hon beskriver det som att det finns en social acceptans kring hela idén om att förhandla om kvinnors kroppar. Och människohandel för sexuella ändamål är en del av det.

Svårt att nå fram med information

– För att motverka människohandel för sexuella ändamål sprider vi information så att människor får kännedom om risker med att resa till Europa med hjälp av människosmugglare, säger Julie Okah-Donli, chef för NAPTIP, som är den myndighet i Nigeria som är ansvarig för att bekämpa människohandel.

Upplysningskampanjerna har svårt att stå upp mot de positiva budskap som tjejerna i Europa, ibland under tvång, skickar hem via sociala medier, och som göder bilden av Europa som en framtidens möjlighet.

– Rekryterarna söker sig allt längre ut på landsbygden, där levnadsvillkoren är som svårast och där flickorna har låg utbildning och bristande tillgång till information om omvärlden, säger Julie Okah-Donli.

Nigeria är tacksam rekryteringsmark. Omkring 91 miljoner nigerianer, alltså nästan halva landets befolkning, lever i extrem fattigdom, det vill säga på under 2 dollar om dagen.

Läs mer: Här är länderna där den extrema fattigdomen ökar

Svart magi skrämmer flickorna

Det skulle kunna vara annorlunda eftersom resurser finns. Nigeria är ett land rikt på råvaror, ändå ökar den extema fattigdomen och klyforna mellan människor fördjupas. Ett problem är att den politiska eliten, liksom stora delar av samhället, genomsyras av korruption.

– Det är viktigt att visa att det inte råder straffrihet för människosmugglare och det skulle jag vilja se fler exempel på i Europa, säger Julie Okah-Donli.

De traditionella ledarna har en viktig roll i samhället och har fördömt människosmugglingen. Den nuvarande ledaren i delstaten i Edo höll i mars 2018 en ceremoni i vilken han fördömde människosmugglarna och den juju-ritual (svart magi. reds. anm) som binder de nigerianska flickorna till en förbannelse innan avresa.

R. Evon Benson-Idahosa tror att det fick en viss betydelse, men befarar att ritualen fortsätter att tillämpas utanför Edo-statens gränser.

Själv vill hon lyfta diskussionen om hur flickors liv värderas.

– Kombinationen av en tragisk livssituation, med fattigdom och låg självuppskattning har lett till att många ser det som den enda utvägen att sälja sin kropp som, eller som den enda vägen till en bättre framtid, säger hon.

De flesta flickor och kvinnor som lämnar landet gör det därför av egen vilja och ger på så vis sitt medgivande till att resa med en människosmugglare.

– De tror att det bara handlar om en kort period och kan inte föreställa sig vilka förhållanden de kommer tvingas leva under, säger hon.

Samordnade insatser krävs

Människohandel är en lukrativ verksamhet. Transport av en nigeriansk flicka till Italien kan i dag kosta runt 100 000 kronor. Pengarna går till att betala flera led av smugglare, eventuella avgifter för att komma ut från fängelse i Libyen och för att ta sig hela vägen över Medelhavet.

– Sedan ska flickorna betala tillbaka det tredubbla, drygt 300 000 kronor, genom att sälja sex på gatan, för 15 till 20 euro per klient, under minst fem år. De som vägrar straffas stenhårt. Det första som händer är gruppvåldtäkt, säger den amerikanska journalisten Barbie Latza Nadeau som har skrivit boken Maffiakusten.

Många nigerianska flickor uppmanas söka asyl, men när de sedan får avslag vistas de ofta i landet olagligt och få vågar berätta om människohandeln de varit med om.

Nigeria gör i dag en hel för att bekämpa sexhandlen, på federal och nationell nivå, säger Benson-Idahosa. Förra året inrättades en särskild insatsstyrka som ska arbeta mot människohandel. Men det som saknas är organisering och koordinering av insatserna.

– Det som görs är bra och viktigt, men det krävs många samordnade insatser samtidigt, säger hon.

Över 90 politiska partier har registrerats för valet till nationalförsamlingen och många av dem kommer även att ställa upp i presidentvalet. Den riktiga maktstriden förutspås dock stå mellan den sittande presidenten Muhammadu Buhari från All Progressives Congress (APC) och Atiku Abubakar från People’s Democratic Party (PDP).

Inga opinionsundersökningar har publicerats, men experter förväntar sig ett mycket jämnt val. Landet står inför enorma utmaningar och sexhandeln är inte en prioriterad valfråga.

Chibok-flickorna ur fokus

Få pratar längre om de skolflickor som kidnappades i Chibok i norra Nigeria av den militanta islamistiska gruppen Boko Haram i april 2014. Pathfinder var en av de organisationer som låg bakom kampanjen #bringbackourgirls för att få tillbaka flickorna.

– Av de 276 flickor som kidnappades saknas fortfarande 112, säger Benson-Idahosa.

I dag har 107 kommit tillbaka tack vare förhandlingar mellan regeringen och Boko Haram, och 57 av flickorna lyckades fly i anslutning till kidnappningen.

För en tid sedan publicerade Boko Haram en video där de sade att inga fler flickor har för avsikt att komma tillbaka. Några av flickorna uppmanade i videon sina föräldrar att inte fortsätta leta. 

R Evon Benson-Idahosa, som stöttar familjen till en av flickorna som pratade framför kameran, säger att enligt familjen tvingades deras dotter till att göra framträdandet.

Dessvärre har hon inte några stora förväntningar på valutgången. Men en sak är säker.

– Nigerias folk förtjänar ett bra ledarskap, säger hon.

Christin Sandberg

Texten är uppdaterad i efterhand kring det uppskjutna valet i februari 2019.