Go to main navigation
Greenpeace Parul Sharma

Parul Sharma är ny chef på Greenpeace.

Foto: Pressbild

Parul Sharma: "Vuxenvärldens klimatsvek behöver stoppas"

Hon utsågs förra året till biståndsdebattens mäktigaste och är känd för att ta fighten för mänskliga rättigheter och hållbarhet. Parul Sharma börjar som chef på Greenpeace den 6 augusti.

– Allt! svarar Parul Sharma på frågan om vad hon tar med sig in i sin nya roll som chef på Greenpeace.

– Allt hör ju ihop inom hållbarhet, fortsätter hon.

Parul Sharma är människorättsjurist i grunden. Ett aktivt val eftersom hon upplever att mänskliga rättigheter-perspektivet ofta faller bort när man pratar om hållbarhet.

– Respekten för mänskligheten, asylrätten och planeten går ju hand i hand och de håller nu på att kollapsa i ungefär samma takt. Oupplysta oempatiska ledarskap är anledningen till att vi befinner oss i krisen vi är i just nu, säger Parul Sharma som planerar att vara en högljudd chef och arbeta holistiskt.

Den 6 augusti börjar Parul Sharma sitt nya jobb som chef på Greenpeace, innan dess blir det en lugn sommar i Sverige med vänner, familj och meditation.

– Sverige är ett fantastiskt meditationsland, säger Parul Sharma och ursäktar sig medan hon vattnar törstiga chiliplantorna på balkongen.

"En dröm som gått i uppfyllelse"

– Jag trodde aldrig att jag skulle ingå i en miljörörelse som Greenpeace på det här sättet, det är definitivt en dröm som gått i uppfyllelse, säger Parul Sharma som strävar efter att ha en stark emotionell intelligens och sitt ledarskap som öppet och inlyssnande.

Greenpeace är en av organisationerna som är med och lobbar för att den svenska regeringen ska utlysa klimatnödläge, en resa som Parul Sharma nu kommer hoppa på.

– Vuxenvärldens klimatsvek behöver stoppas. Det mest akuta för Greenpeace del just nu är att vi behöver få vår regering att acceptera att det är ett planetärt nödläge. Vi måste ha en regering som är med och hejdar uppvärmningsprocessen. Ta regeringens expansion av Arlanda som exempel – här behöver vi fortsätta trycka på. Ihärdighet är grundstommen i vårt arbete, säger hon.

Vilken roll vill Greenpeace ha i den nya unga klimatrörelsen?

– Greenpeace har redan idag en öppen dörr för de strejkande skolungdomarna. Jag tycker det är helt fantastiskt att en hel värld strejkar. Släpp inte den övertygelsen! Det som Greenpeace kan hjälpa till med är att ställa mer konkreta krav på politiker och därmed göra rörelsen starkare.

Vi såg dig på Greenpeace valaffischer redan i samband med EU-valet. Det stod ”Rösta inte på mig – men rösta för ett EU som sätter klimatet först."

Var kom den idén ifrån?

– Vi tänkte att det var ett bra sätt att uppmuntra folk att gå och rösta. Framförallt ville vi nå ut till de 489 000 unga förstagångsröstarna och be dem rösta för klimatet.

Vilken roll kan EU ha i de här frågorna?

– EU är en kraft som vi i Sverige inte riktigt förstår, de kan definitivt vara med och bidra till en snabb och rättvis omställning om vi fortsätter trycka på. Till exempelvis skulle EU kunna vara med och undanröja klimatskadliga investeringar.

Hur ser du på aktivism?

– Jag har indiska rötter och hela vår historia bygger på civil olydnad. Det är min skyldighet att göra motstånd. Det behövs en fredlig, öppen och ansvarstagande civil olydnad mot den otillräcklig klimatpolitiken. Greenpeace är en fredsrörelse och inget annat. 

Parul Sharma avslutade nyligen sitt uppdrag i Agenda 2030-delegationen eftersom hon kände att hon inte kunde ingå i en delegation där företag gavs en så framträdande roll.

Läs mer: ”Sida och UD har blivit annonsplatser för företag” 

Hur långt kan man tänja sina ideal för att försöka uppnå resultat inom systemet?

– Om idealet inte överensstämmer med resultatet så är du långt ifrån din grundtanke. För mig måste idealet gå före. Ibland gör det ont, du kan känna dig väldigt ensam och utanför. Men sen rätt vad det är så får man fler och fler åhörare – idealism och ideologi är väldigt viktigt.

Du är också aktuell med en ny bok om praktisk hållbarhet inom näringslivet – vad handlar den om?

– Det är en handbok för små och stora företag och myndigheter som köper produkter från högriskländer. I Sverige har vi stort fokus på konsumtionen men vi måste ställa högre krav på produktionen, att den är hållbar och rättvis. 

Louise Gårdemyr