Go to main navigation
Peter Eriksson biståndsminister Miljöpartiet

OmVärlden har träffat Sveriges nya biståndsminister Peter Eriksson.

Foto: Pressbild

INTERVJU

Från bostäder till bistånd: “Känner mig mer hemma i globala frågor”

Det har gått en vecka sedan Sverige fick en ny regering och Miljöpartiets Peter Eriksson utsågs till biståndsminister. Till OmVärlden säger han att bistånd har stor betydelse för världens utveckling och ser demokratibygge och konfliktlösning som en bra väg framåt.

Hur känns det?

– Jag tycker det känns väldigt bra. Det var lite omtumlande i början med alla dessa möten med dragningar om alla möjliga frågor. Det finns många olika prioriteringar och Sverige försöker göra ett avtryck i många delar av världen. Jag känner mig också lite otålig, jag ser fram emot att börja göra saker. Det är mycket att ta in, men det är också en hel del som vill tränga på ut, säger Peter Eriksson när vi träffar honom på hans nya kontor på Utrikesdepartementet.

Från bostäder till bistånd, det låter ju ändå som en ganska stor förändring?

– Ja, det är ju en stor skillnad. Jag känner mig egentligen mer hemma i biståndet och i internationella frågor. Jag har alltid haft ett stort intresse för globala frågor och har också jobbat mycket med det när jag var språkrör.

Vad står på din agenda härnäst?

– Vi ska göra ett besök på Sida där jag kommer träffa personalen och ledningen och höra med dem hur de ser på situationen. Den närmsta tiden ska vi också börja formulera idéer och inriktningar för hur politiken ska förändras och utvecklas.

Enligt överenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna så ska biståndet få ett ökat fokus på demokrati. Vad kommer det att innebära och vad tänker du kring det?

– Jag tycker verkligen att det är i linje med hur jag tycker vi ska arbeta. Biståndet måste utvecklas i takt med att världen förändras och de stora frågorna i dag är frågor kring demokrati och rättsstaten. Är det nationalismen som ska segra eller är det mänskliga rättigheter och demokrati? Vi ska fortsätta utveckla vårt arbete med demokratifrågor, inte minst i Europa. Här kommer jag framöver lägga fram förslag för hur vi ska lägga politiken i en riktning där demokrati blir ännu viktigare än i dag.

– Det blir också fokus på klimat- och miljöfrågorna som nu inte bara handlar om att ställa om utan också om att anpassa sig till en verklighet som blir tuffare på många håll.

 

"Jag känner mig egentligen mer hemma i biståndet och i internationella frågor"

 

Vad kommer att behöva prioriteras ner för att det blir ett ökat fokus på demokrati?

– Det är inte säkert att vi måste prioritera ner saker men det är ju så att världen förändras. När vi till exempel ser de långtgående trenderna där färre människor i många delar av världen lever i fattigdom så skapar det också utrymme och möjligheter för annat. Att bygga en rättsstat, att arbeta med mänskliga rättigheter och demokrati är ofta en förutsättning för att vi ska få en bra utveckling när det gäller fattigdomsbekämpning. 

– Motsatsen är väldigt tydlig, i de länder där korruptionen blir värre och dominerar, där kommer också fattigdomen att växa. Jag tror att demokrati och anti-korruption är väl så effektiva och viktiga medel för att bekämpa fattigdom som exempelvis annat direkt ekonomiskt bistånd eller livsmedel.

Hur ser du på läget för demokrati och mänskliga rättigheter i världen?

– Tyvärr är det så att vi nu för första gången på flera decennier går i fel riktning vad gäller demokratin. Här krävs det stora insatser och jag tror att vår nya regering i Sverige har ett tydligt fokus på att stärka den demokratiska utvecklingen och ta spjärn mot det här föraktet mot demokratin.

För en vecka sedan beskrev du Sveriges röst i världen som en ”lovikkavante från norr” – kan du utveckla det?

– Om Sverige ska fortsätta ha en påverkan internationellt som på riktigt spelar roll i en positiv riktning så gäller det att satsa på saker som vi tror är framtidsbra och som är positiva krafter för världen. Här är biståndet avgörande, mycket viktigare än det militära försvaret även om båda behövs. Min bild av en lovvikkavante handlar om att vi har en öppen och varm hand mot omvärlden, att vi är med och stöttar och bidrar till positiva förändringar, istället för att stänga in oss.

Kan du ge något exempel?

– Demokratifrågan bland annat. När många är oroliga för Rysslands påverkan och för trollarméerna som förändrar debattklimatet i Europa och världen, då har vi möjlighet att visa på att till exempel en stor omfattande public service-sektor kan spela stor roll för länders debatt- och samtalsklimat. Yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och att bygga rättsstater är viktiga vapen för att föra utvecklingen i en positiv riktning. 

 

"Min bild av en lovvikkavante handlar om att vi har en öppen och varm hand mot omvärlden,
att vi är med och stöttar och bidrar till
positiva förändringar"

 

Hur ser du annars på världen?

– Totalt sett har fattigdomsbekämpningen gått i en positiv riktning under en ganska lång tid. Färre människor lever i extrem fattigdom. Men det finns också områden i världen där det inte riktigt stämmer, bland annat stora delar av Afrika går åt fel håll ekonomiskt sett vilket gör fler människor fattiga. I dessa områden kommer svenskt bistånd fortsatt att vara väldigt viktigt för att kunna motverka den utvecklingen.

– Vi ser också flera stora konflikthärdar och många människor som är på flykt runt om i världen. Även där svenskt bistånd är viktigt och gör stor nytta. Ytterligare ett område är klimatområdet där det tyvärr kommer att bli sämre innan vi lyckas vända den utvecklingen. Det innebär att vi kommer att tvingas göra rätt stora kostsamma åtgärder för att förhindra katastrofer i låglänta länder som till exempel Bangladesh. 

Vilken roll spelar biståndet för världens utveckling idag?

– Biståndet har en väldigt stor betydelse. Särskilt när vi gör stora investeringar och förändringar i samarbete med andra, med Världsbanken och med andra länder, så skapas resurser i en omfattning som gör att vi kan göra stor skillnad.

– Sedan är det också så att svenskt bistånd är världsledande på många områden. Vi är väldigt effektiva och vi ställer inte så mycket motkrav som är till för att gynna Sverige. Det skapar respekt i länder och gör att vi kan skapa och få ett ledarskap internationellt. Andra länder och andra multilaterala organisationer förväntar sig ett ledarskap från Sverige vilket spelar stor roll för Sverige och för vår röst i världen. Den bild som andra länder och människor har av Sverige, den skapas delvis av just vårt bistånd och vårt sätt att hantera det.

Har du något exempel på en biståndsinsats som du ser som ett föredöme eller som varit särskilt lyckat?

– Det finns många. När jag var ung reste jag mycket i Latinamerika bland annat och såg fattigdom och andra stora problem. För inte så längesedan medverkade Sverige i ett projekt för att få rent och bra vatten att fungera i La Paz i Bolivia. Det är en viktig framgång i ett land som har stora möjligheter men samtidigt många problem. 

 

"Den bild som andra länder och människor har av Sverige, den skapas delvis av just vårt bistånd
och vårt sätt att hantera det.
"

 

Vilka är dina hjärtefrågor? 

– Jag pratar hellre om vad vi behöver göra och förändra. Förutom demokrati och fattigdom är en annan viktig fråga naturligtvis fred och konflikt. Där är jag väldigt stolt över att Miljöpartiet internt i regeringen har drivit att vi ska satsa mer resurser på att lösa konflikter i världen. Vi har också fått till ökade resurser. Det finns ett stort antal duktiga diplomater som jobbar med det här i dag, det har varit helt avgörande för att Sverige nu har bidragit till att ta ett steg framåt i till exempel Nordkorea och Jemen.

– Det är något jag tycker det är viktigt att fortsätta med, att Sverige ska vara en aktör som försöker hjälpa till, ser till att lösa konflikter och bidrar till att man kan samtala med varandra och hitta vägar framåt. 

Valet av dig som biståndsminister kanske inte var helt väntat, skulle du säga att du är ett oprövat kort i de här frågorna?

– Jag skulle nog säga att jag är det kanske minst oprövade kortet i den här regeringen. Jag har varit med i svensk politik ganska länge och sysslat på med många olika frågor. Jag har suttit i utrikesministerns rum och förhandlat om Afghanistan tillsammans med Carl Bildt. Jag träffade Anna Lind en hel del när hon var utrikesminister. Jag har varit involverad men från ett annat perspektiv, som partiledare. Innan dess engagerade jag mig mycket i fred- och säkerhetsfrågor. Så för mig känns det inte så, för mig känns det som att jag har alltid varit intresserad av internationella frågor, ända sedan jag utbildade mig till lärare i samhällskunskap.

Du nämnde att du rest runt en del i Latinamerika. Vilka andra utvecklingsländer har du besökt?

– Jag har rest en hel del. I Afghanistan, i södra Asien, i östra och centrala Europa – i länder som Georgien, Armenien, Ukraina och Moldavien, och på Balkan. Jag har inte rest så mycket i Afrika.

Var går nästa resa i jobbet?

–  Det är inte riktigt bestämt. Det finns en del resor som man måste göra och som är inbokade; New York, Washington och en del internationella konferenser. Men de första bilaterala resorna har vi inte riktigt satt ner foten kring, det får vi redovisa senare.

 

"Jag är glad för att vi har ett så starkt stöd för enprocentmålet. Vi är beredda att ge ordentliga resurser för att kunna göra nytta" 

 

Har du något favoritland?

– Jag tycker Sverige är ett bra land. Jag vet inte om jag vill peka ut något favoritland i världen. Jag tycker att de länder vi ska satsa på när det gäller bistånd är de länder där vi känner att det fungerar men också där de stora behoven finns. Idag är det i stor utsträckning länder i Afrika men när vi ser på andra perspektiv; klimatet, demokratin och konflikterna runt om i världen så är det andra länder som i stor utsträckning är i centrum. Svenskt bistånd behöver ha många perspektiv och många länder kommer vara inblandade.

– Jag är glad för att vi har ett så starkt stöd för enprocentmålet och att vi är beredda att ge ordentliga resurser för det krävs om vi ska kunna göra nytta. 

Louise Gårdemyr