Go to main navigation
Elin Bjarnegård forskare jämställdhet EBA

De flesta av Sidas mål vad gäller jämställdhetsintegrering genomförs men insatserna är ojämna, kommer forskarna Elin Bjarnegård (bilden) och Fredrik Uggla fram till i sin utvärdering. 

Foto: Elin Bjarnegård/Mikael Wallerstedt

INTERVJU

Sidas jämställdhetsarbete: ”ojämnt och personberoende”

Sidas jämställdhetsarbete har brister. I vissa projekt är genusanalysen stark medan andra helt saknar analys, visar en ny utvärdering.
– Om Sida har för avsikt att vara världsledande på jämställdhet, då bör man ställa högre krav, säger forskaren Elin Bjarnegård.

År 2015 fick Sida i uppdrag av regeringen att stärka sitt jämställdhetsarbete. Hur har det gått? Vi ställde ett par frågor till Elin Bjarnegård som är en av två forskare som har utvärderat Sidas arbete.

Sida var en av ett 50-tal myndigheter som fick uppdraget om att integrera jämställdhet i sin verksamhet. Sida utarbetade då en plan för jämställdhetsintegrering. Planen innehåller tio huvudmål för att stärka jämställdhetsperspektivet i Sidas arbete, vilken nu har utvärderats.

Vad är jämställdhetsintegrering?

– Det kallas ibland för gender mainstreaming och är en strategi för att arbeta med jämställdhet i en organisation. Det innebär i korthet att jämställdhetsaspekter alltid ska beaktas i alla delar av verksamheten och av alla medarbetare.

Vad finns det för utmaningar när vi pratar om jämställdhet och bistånd?

– Det finns många. Men det som är specifikt när man arbetar med utvecklingssamarbete är ju relationen med partners i de länder man har verksamhet i. Den syn på jämställdhet som finns hos givare, i det här fallet Sida, kan se annorlunda ut hos partners.

Hur har utvärderingen gått till?

– Den här utvärderingen har genomförts som följeforskning. Den har löpt över tre år, och vi har följt implementeringen av Sidas plan för jämställdhetsintegrering istället för att bara utvärdera i efterhand.

– Vi har undersökt hur och i vilket grad som jämställdhet beaktas ute i verksamheten. Vi har haft fokusgrupper bland Sida-anställda, samt analyserat strategier och insatser vid tre olika nedslag. Dessutom har vi gjort fältstudier i Myanmar och Zambia och vi har intervjuat ett åttiotal personer – anställda på Sida men också partners och andra givare.

Hur väl klarar Sida sitt arbete med jämställdhet?

– Sida har länge haft jämställdhet som en viktig prioritering, det är också därför vår utvärdering heter ”från prioritet till praktik”. Jämställdhetsarbete möter inget öppet motstånd på Sida, det finns mycket kompetens och många verktyg och nätverk som kan underlätta jämställdhetsarbetet.

– Det finns alltså både goda förutsättningar och höga förväntningar. En del i vår analys handlar därför om att ifrågasätta om den plan man antog var tillräckligt ambitiös. Man kunde ha tagit tillfället i akt för att flytta fram positionerna mer än vad man faktiskt gjorde. Om Sida har för avsikt att vara världsledande på jämställdhet, vilket återkommer som en självbild i de intervjuer vi har gjort, då bör man ställa högre krav!

– I stort är resultatet ojämnt. I vissa projekt är genusanalysen stark medan andra helt saknar analys och ett genomtänkt perspektiv kring dessa frågor. Det är också personberoende, det beror på handläggarens engagemang och kompetens kring jämställdhet. Sida har inte fullt ut förmått garantera att det allmänna stödet för jämställdhet som prioritet matchas av kompetens och systematisk behandling i praktiken.

Vad är era rekommendationer till Sida och andra givare?

– När jämställdhet blir allas ansvar finns risken att det istället blir ingens ansvar. Vi upplevde i utvärderingen att det finns en otydlighet i att jämställdhetsarbete är en tydlig prioritering hos Sida samtidigt som det inte alltid förmedlas hur detta arbete ska genomföras i praktiken. Det behövs alltså en tydlighet kring vem som har ansvar för att integrera jämställdhet i olika projekt och hur det ska gå till. Just tydligare instruktioner var något som ofta efterfrågades.

– Sida behöver fundera över hur man kan förena ett samarbete där partners egna ägarskap väger tungt med ambitionen att vara intellektuellt ledande på jämställdhet.

– Vi rekommenderar också att kontinuerligt utveckla medarbetarnas kompetens, så att det både går att få till stånd en samsyn och en grundkompetens, samtidigt som man kan följa utvecklingen på jämställdhetsområdet.

Louise Gårdemyr