Go to main navigation
Therése Sjömander Magnusson
Nordiska afrikainstitutet NAI

Therése Sjömander Magnusson är ny direktör på Nordiska Afrikainstitutet.

Foto: Mattias Sköld

INTERVJU

Therése Sjömander Magnusson: "Det ger effekt att vara ihärdig"

Med många års erfarenhet av utvecklingsfrågor och forskning tillträder Therése Sjömander Magnusson som ny direktör på Nordiska Afrikainstitutet. 

– Det ska bli jättespännande. Det känns roligt att vara tillbaka i Afrika, där jag började min forskningskarriär. Det är en dynamisk kontinent med stora skillnader som ligger mig varmt om hjärtat, säger Therése Sjömander Magnusson, nyss hemkommen från semester i Lofoten. 

Den 1 oktober börjar hon som direktör på Nordiska Afrikainstitutet, ett kunskapscentrum i Uppsala för samhällsvetenskaplig forskning om det moderna Afrika.

Therése Sjömander Magnusson är geograf i botten, har arbetat på olika sätt med världens naturresurser, har forskat i Namibia och Sydafrika och disputerat i internationella vattenfrågor. 

– Jag började sedan som handläggare på vattenenheten på Sida för och arbetade med bistånd till Östra Afrika och har sedan också varit regional handläggare i Mocambique, policyrådgivare med fokus på vattenresursförvaltning också blev jag biträdande enhetschef på policyenheten mot slutet, berättar hon. 

Efter nio år på Sida började Therese Sjömander Magnusson på SIWI, Stockholm International Water Institute, som chef för den avdelning som arbetar med gränsöverskridande vattenförvalntning.

– Jag har rört mig allt mer mot policyfrågor och ledande befattningar. Jag ledde först en avdelning som arbetade med vattendiplomati i hela världen för att sedan bli Chief Operations Officer med ansvar för SIWI:s operativa verksamhet.

– De senaste åren har jag lett ett arbete kring kultur och värderingar för att få till en mer inkluderande och transparent arbetskultur. Jag tycker det är viktigt att alla ska känna sig trygga i att lyfta upp det som inte fungerar så bra – det som kan förbättras – så att hela organisationen kontinuerligt utvecklas. 

Vad ser du för utmaningar i världen?

– Framförallt två. Klimatfrågan förstås, men också världens konflikter. Vi ser hur de löper parallellt mer och mer och jag tror att de kommer bli ännu mer sammankopplade framöver. I det här förändras också förutsättningarna för vattentillgång och livsmedelsförsörjning – här behöver vi arbeta mer med kopplingen mellan utsatthet som ett resultat av naturkatastrofer och klimatförändringar för att skapa motståndskraft och bygga resilienta samhällen. 

– Med allt snabbare förändringar i världen, bland annat med tanke på klimatförändringarnas konsekvenser så tror jag vi behöver se över hur vi kan anpassa biståndsagendan till att ha mer av ett systemtänkande. Som det ser ut nu arbetar vi för mycket i silos. Dessutom kommer vi behöva anpassa oss till allt snabbare förändringar och kortare planeringshorisonter.

Vad skulle du säga har blivit bättre, om vi tittar på till exempel vattenfrågan?

– Vattenfrågan har av flera skäl, framförallt kanske just med tanke på klimatförändringarna, kommit upp på den globala agendan och blivit en nyckel till att lösa konflikter och skapa hållbara samhällssystem. Vi ser också otroliga framsteg i den privata sektorn som vill vara med och använda vatten mer effektivt och snålt. När jag forskade om effektiv vattenanvändning för 20 år sedan så var det inte i fokus ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv utan mer ett.ämne som diskuterades av ingenjörer. Fler människor har också fått tillgång till vatten och sanitet.  

– Nedsmutsning av haven har också utvecklats till en global och viktig fråga. Jag hoppas den frågan är här för att stanna. Klimatfrågan har överlag blivit något som människor mobiliseras kring, Greta Thunberg är ett inspirerande exempel på att det ger effekt att vara ihärdig. 

Vilken betydelse har forskning?

– Frågan kring faktaresistens växer, jag tror att vi kommer se en större betydelse av och förtroende för forskning de kommande åren. Här har NAI en otroligt viktig roll, att vår forskning är med och genererar kunskap för att informera beslutsfattare. Jag tror också att vi kommer se en större förståelse kring hur forskningsresultat är med och bidrar till hållbar utveckling, genom Agenda 2030 till exempel. 

– När jag representerade Sida i olika afrikanska länder så insåg jag hur de nordiska länderna har en helt unik ställning när det kommer till att lyfta fram frågor om jämställdhet, rättigheter och långsiktiga partnerskap. Här tror jag NAI kan vara med och bygga forskning kring den nordiska värdegrunden och initiera och leda dialogen kring olika perspektiv på utveckling. Jag vill också jobba med att ytterligare lyfta fram NAI:s forskning och göra den än mer relevant för policybeslutbåde i Afrika och i Norden.

Vad inspirerar dig?

– Jag har så länge jag kan minnas velat vara med och göra orättvisorna mindre i världen och det är det som fortsätter motivera mig varje dag. Det är en otrolig drivkraft att jobba där alla brinner för att förändra och förbättra världen. Visst finns det också utmaningar i det, ibland blir man besviken över att förändringen går långsamt, men då gäller det att fortsätta framåt.

Louise Gårdemyr