Go to main navigation
Jonas Cullberg 
En amerikansk epidemi

Journalisten Jonas Cullberg är aktuell med boken "En amerikansk epidemi".

Foto: Juanita Escobar

INTERVJU

USA mitt i den globala opiodkrisen – ”ett söndertrasat samhälle”

2,6 miljoner amerikaner är i dag beroende av någon opioid och dödligheten är större än när aidsepidemin var som värst. Det drabbar fattiga på landsbygden och i storstäderna, medelklassen i villaförorterna och kändisar som Prince. OmVärlden har pratat om USA:s opioiodkris med Jonas Cullberg, aktuell med boken ”En amerikansk epidemi”. 

Utanför ett apotek i en liten by i West Virginia, i USA, var köerna långa under 2000-talet. I väntan på sin tur minglade besökarna på parkeringen utanför och personalen kom ut och bjöd på popcorn. 

Under loppet av två år månader försåg läkemedelsgrossister apoteket med nästintill nio miljoner receptbelagda opioidläkemedel. I byn bodde knappt 400 invånare. Tillsammans med skrupelfria läkare som skrev ut beroendeframkallande opioider i jämn ström till patienter med olika grad av smärta gick affärerna bra. 

Det här exemplet på så kallade ”pill mills” finns med i boken ”En amerikansk epidemi” av journalisten Jonas Cullberg. Ett av många fall i boken som illustrerar hur dagens opioidkris i USA kunde bli så allvarlig.

– Det handlar om ett systemfel, säger Jonas Cullberg, som länge bevakat krisen i USA.

Stor politisk fråga

I dag är opioidkrisen en av de stora politiska frågorna i USA. På Vita husets hemsida finns en flik brevid ”nationell säkerhet” och ”immigration” ägnad just opioidkrisen. Det är dock den minst uppdaterade fliken.

– Vad som är väldigt påtagligt är att i princip alla amerikaner känner någon som drabbats. Folk som man träffar i de hårdast drabbade delarna av landet, till exempel West Virginia, måste ofta räkna på fingrarna för att komma fram till hur många de känner som har dött, säger Jonas Cullberg.

Det är också en fråga som får stort utrymme i amerikansk och internationell media. 

– Tidigare drogepidemier som till exempel crackepidemin på 1980- och 1990-talen har inte fått samma uppmärksamhet, berättar Jonas Cullberg. Något som fått kritik för att det grundar sig i diskriminering, i crackepidemin var det främst USA:s svarta befolkning som berördes. 

2,6 miljoner amerikaner är i dag beroende av olika sorters opioider. Missbruket sker öppet på gatorna i Baltimore, i gruvsamhällen i Ohio och bakom stängda dörrar i medelklassvillorna på Staten Island.

– I stort finns fortfarande ett stigma kring missbruk. Det är inte accepterat men det finns också platser där missbruket på sätt och vis har normaliserats, där människor som överdoserar tillhör vardagen och där det anordnas stora träffar för att lära ut hur man använder naloxon, säger Jonas Cullberg.

Naloxon, i USA kallat Narcan, är ett slags nässpray som kan rädda livet på de som överdoserar.

Läkemedelsindustrin den stora boven

Systemfelet som Jonas Cullberg nämner handlar mycket om den amerikanska läkemedelsindustrin – en industri som gjort det till en affärsidé att göra människor beroende. Måltavla blev den vita arbetsklassen som hade tillgång till sjukvård, ofta samhällen som drabbats av nedskärningar och där många människor blivit arbetslösa.

Industrin har dessutom stort inflytande över USA:s läkemedelsverk. Makthavare och politiker har också en roll i spelet. Och läkemedelslobbyn är större än vapenlobbyn.

– Det finns också en annan kultur, än i till exempel Sverige, att i större grad behandla smärta med läkemedel. De flesta sjukförsäkringar, särskilt de som fattiga amerikaner har, täcker inte mycket mer än piller. Det är ju helt klart svårare att få en drogepidemi i ett land där sjukvården är offentligt finansierad, säger Jonas Cullberg. 

Pill mills förekommer fortfarande men det är inte alls lika vanligt. När det blev svårare att få receptbelagda opioider sökte sig människor först till heroinet. I dag är det opioiden fentanyl som håller missbrukare i ett hårt grepp.

Överdoser ledande dödsorsak i USA

Fentanyl är ett syntetiskt preparat som i stor utsträckning framställs i lagliga kinesiska labratorium – som sidoverksamhet. Just nu pågår förhandlingar med Kina för få bukt med smugglingen.

Fentanylet har också fått mexikanska karteller att byta inriktning – från att odla opium till labbframställning.

– Det är en väldigt kompakt och lättsmugglad drog som är lönsam för smugglare och langare. Karteller slipper ta hänsyn till opiumodlare och opiumvallmons skördeperioder, säger Jonas Cullberg.

Fentanyl är en mycket mer dödlig opioid än sina föregångare. Det är bland annat den drog som artisten Prince dog av för några år sedan. Överdoser är den ledande dödsorsaken hos amerikaner under 50 år.

– Bland svarta ökar dödligheten kraftigt. Det handlar ofta om äldre heroinmissbrukare som hållit på länge, men som plötsligt överdoserar på grund av det heroin som säljs på gatan i USA idag så ofta är spetsat med fentanyl, säger Jonas Cullberg.

I boken får man möta många livsöden. Langare, missbrukare, anhöriga, poliser, läkare, politiker, föräldrar, barn. Den ensamstående pappan som följer dottern till skolan innan han börjar dagens pass med att sälja heroin. Morföräldrarna som tar hand om sitt tvååriga barnbarn som föddes med ett opioidberoende – hennes föräldrar är fast i beroendespiralen.

Det är vanliga människor som du och jag, beskriver Jonas Cullberg de missbrukare han pratat med.  

Mer human syn på missbrukare i dag

På 70-talet härjade kriget mot droger i USA. I dag finns en mycket mer empatisk syn på problematiken.

– Polisen har insett på flera håll i landet att det inte går att lösa krisen genom att låsa in missbrukare. I vissa delstater har polisen börjat agera mer som socialarbetare, som hjälper missbrukare till behandling, säger Jonas Cullberg. 

Men att åka på rehabilitering är ett dyrt projekt, något som långt ifrån alla har råd med. För två år sedan presenterade Trump-administrationen ett stort paket som gav delstater mer pengar till arbetet med att stoppa opioidkrisen. Många behandlingshem och organisationer har kunnat satsa mer på sin verksamhet, men nu är det osäkert ifall pengarna kommer att fyllas på.

Något som kan försvåra arbetet för många ideella hjältar. Volontärarbetaren Roz som räddat många liv i Kensington genom att spruta Narcan i folks näsor. Aktivisten Tino Fuentes som med pappersremsor kollar upp hur mycket fentanyl olika droger innehåller – för att varna missbrukare och minska dödligheten. 

Att det är en kris som kommer fortsätta att pågå finns det ingen tvekan om enligt Jonas Cullberg.

– Det är en kris som kommer pågå väldigt länge. Delar av samhället är så pass söndertrasat. Men det finns något slags hopp i att det sker en förändring till en mer human syn på missbrukare.

Hoppet går också att hitta i att många läkemedelsföretag börjat ställas inför rätta. Rättssystemet har nu kommit åt några av de innästlade företagen, såsom Purdue Pharma, som gjort sig förmögna på opioidkrisen. Ägarna till Purdue Pharma har blivit en av USA:s mest avskydda familjer. Ett annat exempel är den mexikanska knarkkungen ”El Chapo” som nyligen dömdes till livstids fängelse. 

Louise Gårdemyr