Go to main navigation
Ann Linde

Utrikesminister Ann Linde vill främja Sveriges demokratiarbete i världen.

Foto: Clément Morin

intervju

Utrikesminister Ann Linde: ”Vi ser en allvarlig tillbakagång i demokratin”

Försvagade demokratier och auktoritära länder som tar allt större plats. 30 år efter Berlinmurens fall har den geopolitiska makten förändrats. Utrikesminister Ann Linde ser tillbaka på det gångna året och Sveriges roll i de stora maktspelen.

Margot Wallström gav i september vidare stafettpinnen att bland annat sprida en feministisk utrikespolitik och agera fredsmäklare i Jemen. OmVärlden har träffat utrikesminister Ann Linde för att sammanfatta arvet efter Margot, årets största utrikespolitiska utmaningar och vad som komma skall.

Ett av tidigare utrikesminister Margot Wallströms största politiska avtryck var erkännandet av Palestina som ledde till ett starkt fördömande från Israel. Flera svenska partier och opinionsbildare har uttryckt en önskan om att relationen med Israel måste lättas upp.

Det har spekulerats om tillsättningen av den f.d. Israel-ambassadören Robert Rydberg kan vara ett steg mot att bättra på de här relationerna. Ann Linde vill dock inte kommentera det, utan säger att hon vill ha kvar erkännandet av Palestina och fördömer ockupationen liksom bosättningarna men erkänner även Israels säkerhetsbehov och rätt att existera. 

– Jag kommer försöka göra allt för att få en bättre relation till Israel. Men i israelisk media har man tecknat en bild av Sverige som inte stämmer. Jag måste försöka göra vad jag kan för att förändra den bilden. Till exempel har man sagt att Sverige är antisemitiskt. Men det stämmer inte, Sverige landar längst ner i undersökningar om antisemitism i världen, säger Ann Linde. 

Flera partier, till exempel Moderaterna och Kristdemokraterna menar att Sverige ”gullar” med Palestina. Palestina har till exempel inte haft något demokratiskt presidentval sedan 2006. Tycker du att Sverige ställer för låga krav på Palestina?

– Jag var där under valet 2006, och det som hände då var ju att Hamas fick en så stor valandel och sedan hände kuppen i Gaza som ledde till en förfärlig islamistisk diktatur i Gaza som är en riktigt obehaglig politisk händelse. Men nu har president Abbas utlovat att man ska hålla val så jag förutsätter att de kommer hålla valen.

Tror du att ett val kan vara troligt inom en snar framtid?

– Absolut. Men det gäller ju också att Israel tillåter att val hålls i östra Jerusalem.

Gällande fredsarbetet i Jemen vill Ann Linde att de överenskommelser som gjordes under mötet i Stockholm för ett år sedan ska följas upp och genomföras. Sverige är även med i den diplomatiska gruppen som arbetar med hur man ska gå vidare med frågan tillsammans med bland annat Kuwait och Storbritannien.

– En del har genomförts, till exempel har man fått till en fångutväxling och att man ska kunna ha bättre tillgång till al-Hudaydah hamnen. Men det finns en hel del kvar att göra.

Ann Linde oroas över Kinas påtryckningar men förklarar att Sverige aldrig kommer sluta kämpa för svenska medborgare som inte får en rättvis rättsprocess och dom utomlands. Foto: Clément Morin

Förutom arvet från Margot så har det utrikespolitiska året präglats av maktutspel från bland annat Kina och Ryssland samt världsprotester som lett till politikerns avgång men även kraftigt våld mot demonstranter från polis och säkerhetsstyrkor. 30 år sedan muren föll i Berlin har det tillkommit fler men allt svagare demokratier.

Ann Linde förklarar att en av Sveriges största utmaningar är att stärka demokratins roll i världen.

– Man såg efter murens fall hur demokratin gick uppåt gällande yttrandefrihet, val, mediafrihet, det blev en väldigt positiv skjuts. Sedan gick det ned till ungefär som det var innan och nu har det blivit negativt. Vi kommer använda alla våra 108 utlandsmyndigheter just för att vi ser en allvarlig tillbakagång i demokratin även i Europa, exempelvis i Ungern och Polen. Inom biståndet kommer vi även satsa en hel del på demokratifrämjande insatser, mer än tidigare.

Maktpositioner i förändring 

Gällande det politiska läget i världen så oroas utrikesministern både av USA:s minskande geopolitiska roll och länder som Ryssland och Kinas framflyttade positioner.

– Det som är allvarligt med att USA drar sig tillbaka från multilaterala samarbeten är att man inte vill ha gemensamma lösningar. USA har varit en pådrivande kraft för att bygga upp multilaterala organisationer efter andra världskriget, visserligen har det gått i vågor men man har ändå varit en kraft för att försöka hitta lösningar men nu går man åt andra hållet.

Det som många inte heller kunnat undgå är Kinas ökande aggressivitet för att ta en större plats i den globala intressesfären.

– I Sverige har det varit väldigt tydligt med hur man i Kina reagerar på att regeringen kämpar för att få Gui Minhai fri. Det har ju lett till hotelser mot regeringen, mot organisationer och så vidare. Liknande hotelser görs även mot andra länder som Tyskland, Australien och Kanada.

Har Sverige någon chans att stå upp mot Kina?

– Jag vill helst inte att man sätter upp det som ”har vi någon chans mot dem” för vi är ett land med tio miljoner och de har över en miljard. Det är ju naturligtvis i Sveriges intresse att vi har en bra dialog och en bra relation med Kina. Senast i går träffade jag Kinas vice utrikesminister och talade om att vi vill ha en bra dialog och samarbete med Kina men vi kommer ju naturligtvis aldrig sluta kräva att Gui Minhai släpps fri.

Handel vs. ideologi 

Indien är ytterligare en global maktspelare som tagit ett större kliv mot en auktoritär nationalism. Det senaste årets utveckling i landet har varit förödande för bland annat muslimer. Den hindunationalistiska regeringen antog förra veckan en ny lag om att migranter från ett antal grannländer som kommit till landet före 2015 får stanna – om de inte är muslimer. Även våldet och konflikten i Kashmir har förvärrats under året. Ann Linde var nyligen på statsbesök i Indien och förklarar att hon där tog upp dessa frågor med bland annat presidenten, premiärministern och utrikesministern. 

– Jag träffade utrikesministern fyra gånger faktiskt och vi hade långa samtal om nationalism och hur vi ser på det här som väldigt negativt. Där konstaterade vi att den indiska regeringen har en annan syn på detta. Det finns oroande tecken, inte bara i Indien utan i flera andra länder där man värnar om det egna landet, folkgruppen, religionen och vänder sig emot något annat. De får ofta även ett stort folkligt stöd för detta. Det är ju det som är ett av problemen, när ledarna kommer från majoritetsbefolkningen och vinner val på grund av det.

Vad kan man göra då, som utrikesminister i Sverige för att motverka den här utvecklingen?

– Ja, en sak är ju att man alltid bör ta upp denna fråga. Alla länder är intresserade av vad länderna runt omkring tycker om dem. Till och med USA blir ju superirriterade när man tar upp frågor som de tycker är kritik, och blir reaktionerna tillräckligt många och starka tror jag absolut att det kan påverka, det är jag helt övertygad om.

I Indien var handeln ett stort fokus under statsbesöket. Många är även rädda för att Sverige ska gå på knäna för Kina för att inte förlora handelstillfällen med dem. Är handel viktigare än ideologi och principer?

– Det går absolut inte att ställa det mot varandra. Det är en totalt felaktig motsättning. Vi hade inte fått träffa premiärministern och presidenten om vi inte varit där med ett stort statsbesök med en handelsdelegation. Det är det som gör att man kan prata och ha samtalen. Utan dem så hade vi inte fått det. Det är ju flera länder som inte får träffa Indiens president. Men det fick vi, och då kunde vi prata om sådana här saker.

Ann Linde vill arbeta mer med jämställdhet, jämlikhet och demokrati i utrikespolitiken under 2020. Foto: Clément Morin

Världen reagerar 

2019 kan även ses som ett år av protester. Demonstranter världen över reagerar mot ojämlikheter, klimatförändringar och på de auktoritära tendenserna i världen. Ann Linde menar att det som ligger till grund för protesterna i världen är oroande för demokratin och Sveriges demokrati- och jämlikhetsarbete.

– De demonstrationer och oroligheter vi ser i många länder runt om i världen just nu – Chile, Venezuela, Bolivia, Irak, Iran och till och med Frankrike för att ta några exempel – är i mångt och mycket ett uttryck för att människor upplever orättvisor och ökande ekonomiska ojämlikheter. Dessa känslor av utanförskap bidrar dessutom som grogrund för de krafter som vill utnyttja situationen för att föra samhällen i en mer auktoritär riktning.

2021 får Sverige ordförandeskapet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Ann Linde vill fortsätta arbetet med konfliktförebyggande, valövervakningar för fria val, mänskliga rättigheter, demokrati och fredsbyggande där och inleder förberedelserna redan i januari 2020. Inför det kommande året vill utrikesministern även fortsätta driva den feministiska utrikespolitiken.

– Senast i går talade jag med Sydkoreas kvinnliga utrikesminister och vi har ju ett kvinnligt nätverk som Anna Lind var med i en gång i tiden och som jag nu får vara med i. Det är verkligen inspirerade. Och det är ju många länder nu, senast var det Luxenburg som bestämde att de skulle ha en feministisk utrikespolitik. Så det blir fler och fler.

Sofie Axelsson