Go to main navigation
Människorättsaktivisten Naw Ohn Hla lämnar fängelset i Myanmar den 16 mars 2020.

Naw Ohn Hla släpptes ur fängelse den 16 mars i år. Den 10 december utsågs hon till Årets människorättsförsvarare av Civil Rights Defenders.

Foto: CRD/Hkun Li

Intervju

Årets människorättsförsvarare: ”Fängelset har blivit mitt andra hem”

Aktivisten Naw Ohn Hla från Myanmar är årets människorättsförsvarare, enligt organisationen Civil Rights Defenders. Hon har tillbringat tio år bakom galler och räds varken att utmana militären eller Aung San Suu Kyi. 

Det har gått en månad sedan flaggviftande folkmassor samlades för att fira utanför Nationella demokratiförbundets (NLD) partihögkvarter i Yangon, Myanmars största stad. Det tidigare oppositionspartiet, under ledning av Aung San Suu Kyi, hade vunnit en jordskredsseger, långt större än i 2015 års val. 

Tusentals människor, många med röda munskydd med partiets logotyp, trotsade corona-restriktionerna för att delta i segeryran. En som inte firade var Naw Ohn Hla. 

– NLD har varit värre än den föregående regeringen [som leddes av militärens Union Solidarity and Development Party, reds anm]. Vi har sett otaliga kränkningar av människors rättigheter och behandlingen av jordbrukare och etniska minoriteter har blivit hårdare, säger Naw Ohn Hla till OmVärlden.

Den 58-åriga aktivisten tar idag, den 10 december, emot med den svenska organisationen Civil Rights Defenders pris för ”Årets människorättsförsvarare”.

Hennes förväntningar på den regering som tillträder efter valet är låga.

– Med tanke på hur de senaste fem åren varit förväntar jag mig inget annat den här gången, säger hon.

OmVärlden har tidigare rapporterat om det hårdnande läget för journalister, aktivister och människorättsförsvarare i Myanmar.

Naw Ohn Hla, som åkt in och ut ur fängelser sedan 1990-talet, menar att läget förvärrats under Aung San Suu Kyis styre. Så sent som i mars satt hon fängslad i en knapp månad efter att ha arrangerat en fredlig demonstration utan tillstånd.

– Vid det här laget har fängelset blivit som ett andra hem för mig, säger hon.

Räknar du med att hamna där igen?

– Det är mycket möjligt. Regeringen följer allt jag gör och tycker inte om mig.

När pandemin inte begränsar resandet, reser Naw Ohn Hl mycket för att möta människor som utsatts för övergrepp. Foto: CRD/Hkun Li

Att en regering ledd av NLD och Aung San Suu Kyi skulle agera på det här viset hade Naw Ohn Hla aldrig kunnat föreställa sig när hon som 25-åring anslöt sig till demokratirörelsen. Året var 1988 och studentledda demonstrationer bröt ut på flera håll i landet i opposition mot diktatorn Ne Wins totalitära styre. 

Det var då Aung San Suu Kyi trädde fram som en enande ikon för folkets demokratisträvande. Naw Ohn Hla inspirerades att själv ansluta sig till NLD.

– När jag lyssnade på henne kändes det som att hon stod med mig och med hela landets befolkning.

Naw Ohn Hla började arbeta för partiet på lokal nivå men avancerade snabbt och kom att ha ledande roller, bland annat i partiets centralkommitté för kvinnor. Hon hade regelbundna möten med Aung San Suu Kyi och jobbade nära henne under flera års tid.

Besviken på Aung San Suu Ky

Idag är Naw Ohn Hla en högljudd kritiker av NLD och ser med besvikelse på hur Aung San Suu Kyi har svikit sina egna värderingar.

– Hon brukade säga till studenter att engagera sig och säga ifrån. Nu säger hon åt dem att hålla tyst och bete sig. Inte nog med att hon lät mördandet [av rohingyer] i Rakhinestaten fortgå. Hon åkte dessutom till Internationella domstolen i Haag och försvarade militären.

Sedan Naw Ohn Hla lämnade partiet har hon engagerat sig särskilt i frågor som rör fred och kvinnors, jordbrukares och etniska minoriteters rättigheter. Hon har grundat organisationen ”Women for Democracy and Peace” och leder “Karen Womens Union”.

I vanliga fall, när pandemin inte begränsar rörligheten, befinner hon sig ständigt i rörelse. Hennes nätverk av aktivister kontaktas av människor från hela landet som utsatts för övergrepp. De får då hjälp med att lägga upp en långsiktig strategi för motstånd. Naw Ohn Hla prioriterar då särskilt att stärka och inkludera kvinnor i kampen genom riktade utbildningar.

”Kina köper Myanmar”

En kamp som under många år upptog hennes tid var motståndet mot en kinesisk koppargruva i Monywa i västra Myanmar. Bybor protesterade mot bristande kompensation för marken de blivit av med och mot miljöföroreningar från gruvan. År 2014, under en demonstration mot en planerad utvidgning av gruvan, öppnade polisen eld och dödade en kvinna och skadade 20 andra demonstranter.

– Det drabbade mig verkligen hårt, att en vanlig jordbrukare, en kvinna, kunde skjutas ihjäl sådär bara, samtidigt som det påstods att vårt land genomgick en "demokratisering", säger Naw Ohn Hla.

Koppargruvan i Monywa visar enligt henne på problemet med kinesiska investeringar i Myanmar. 

– Under lång tid var Kina ganska ensamt som investerare här, vilket har gett dem en stark ställning. De kan göra lite som de vill. Man kan säga att Kina håller på att köpa Myanmar, och regeringen under Aung San Suu Kyi har inte kraft att stå emot. 

I februari i år besökte Kinas ledare Xi Jinping Myanmar för att driva på samarbetet inom ramen för den nya sidenvägen. Kina vill bland annat bygga väg- och järnvägsförbindelser genom hela Myanmar ut till Bengaliska bukten, där man även planerar en djuphamn.

– Det finns ingen transparens i de här projekten. Regeringen har lovat att offentliggöra information men det har inte skett. Vårt land har inte heller den lagstiftning som behövs för att se till att investeringarna inte skadar människor eller miljö, säger Naw Ohn Hla.

Lyssna på minoritetsfolken

Naw Ohn Hla vädjar till omvärlden att inte ge upp sina försök att påverka Myanmar i rätt riktning.

– Vi i civilsamhället försöker så gott vi kan, vi klagar och vi utövar påtryckningar, men vår regering lyssnar inte på oss. Men blir trycket utifrån stort nog så måste de lyssna, säger hon.

Efter en stund tillägger hon:

– Det gäller i och för sig inte Aung San Suu Kyi. Hon tycks helt ha slutat bry sig om det internationella samfundet. När hon var parlamentsledamot reste hon runt hela tiden, men nu besöker hon inga andra länder och lyssnar inte på någon utifrån. 

Det är dock inte alltid som utländska satsningar i Myanmar blir så lyckade. Som OmVärlden rapporterat riktades hård kritik mot International IDEA efter deras stöd till mobilapplikationen mVoter 2020 som togs fram inför valet i samarbete med Myanmars valkommission. Appen anklagades bland annat för att elda på etniska konflikter.

– Det var en usel app. Den berövade oss minoriteter vår identitet, säger Naw Ohn Hla.

Hon ställde själv upp i valet för United Nationalities Democratic Party. ”Naw” i hennes namn är Karenfolkets titel för en äldre kvinna, men i valappen fanns inga sådana titlar med.

– ”Naw” är en del av min karenska identitet, men den var helt utraderad i appen. I stället fick jag en burmesisk titel, ”Daw”, säger hon.

Vad kan utländska organisationer och givare göra bättre i Myanmar?

– Ge mer stöd till etniska minoriteter. Generellt går väldigt lite internationellt stöd till oss, det mesta går till regeringen. Man borde lyssna mer på minoriteterna. Allt för ofta förlitar sig givare enbart på information från regeringen.

Axel Kronholm