Go to main navigation
Erik Lysén är chef för Act Svenska kyrkan

Som chef för Act Svenska kyrkan är Erik Lyséns analys att biståndet står inför tuffa tider efter coronapandemin, samtidigt som behoven kommer att vara enorma. 

Foto: Magnus Aronson

intervju

"Chefer bör gå före och visa solidaritet"

Få andra chefer i biståndsbranschen har suttit lika länge på sin post som Erik Lysén, på Act Svenska kyrkan. En situation som coronapandemin har han aldrig upplevt tidigare och han är orolig. 

Vad är en rimlig löneökning på chefsnivåer i det här läget då många kommer att drabbas hårt av corona och många har osäkra anställningar, frågar sig Erik Lysén, chef för Act Svenska Kyrkan. När OmVärlden granskar hur chefslönerna i biståndsbranschen ökat sedan 2013 visar det sig att hans egen lön ökat med 24 procent.

Erik Lysén konstaterar att han är en av elva avdelningschefer på kyrkokansliet i Uppsala. Hans lön anpassas därför utifrån lönenivåerna på kansliet. Samtidigt säger han att chefslönerna i branschen speglar en ökad professionalisering.

— Man söker chefer och har krav på att de ska leda bitvis allt större biståndsverksamheter och organisationer. Då blir det lite av konkurrens inom branschen, säger Erik Lysén.

I och med den pågående coronapandemin tycker Erik Lysén att chefer i allmänhet bör gå före och visa solidaritet. Om det innebär lägre löneförhöjningar bland biståndscheferna framöver återstår att se.

Med närmare 30 år i branschen, först på biståndsorganisationen Diakonia och sedan på Svenska kyrkan har Erik Lysén upplevt många omvälvande händelser och katastrofer. Inget kan dock mäta sig med coronapandemin.

— Våra partners och alla rättighetsbärare drabbas nu otroligt hårt där ute, framför allt på grund av de sekundära effekterna av lockdowns och isolering. Vi får rapporter från ILO att 1,6 miljarder människor mist 60 procent av sin försörjning på två månader. Många av våra partnerorganisationer som i vanliga fall arbetar med långsiktigt utvecklingsarbete har blivit mer eller mindre humanitära idag. De vädjar om pengar för att kunna ställa om, säger Erik Lysén.

Intäkterna minskar

Samtidigt som människor ute i världen vädjar om stöd för att hantera effekterna av covid-19 minskar också biståndsorganisationernas intäkter. Det är det som skiljer pandemin mot tidigare stora katastrofer som jordbävningar eller tsunamin 1994.

Vid tidigare katastrofer har det funnits en vilja hos allmänheten att samla in pengar. Det är svårare nu när Sverige tar till olika åtgärder för att motverka smittan.

— Vi dabbas direkt, genom alla våra tre stora inkomstkällor. Kollekt och individuella gåvor går ner eftersom församlingsintäkterna dippat när det inte går att genomföra församlingsaktiviteter. BNI kommer minska 2021 varför vi riskerar mindre bistånd från Sida och annan institutionell finansiering. Och intäkterna från kyrkoavgifterna minskar, säger Erik Lysén.

Act Svenska kyrkan förbereder sig på ett par tuffa år samtidigt som mycket talar för att behoven i utvecklingsländerna kommer vara enorma. Därför kommer kyrkan under sommaren att vädja om solidaritet genom en digital insamlingskampanj. 

En annan utmaning kommer efter sommaren. Inför debatten om höstbudgeten stundar en strid om det svenska biståndet. Erik Lysén är lättad över att den debatt som följde efter flyktingkrisen 2015 ännu inte seglat upp. Då var det mycket snack om att resurserna för biståndet kunde göra mer nytta hemma i Sverige.

— Vi står inför ett läge där utvecklingen kan komma att tas decennier bakåt. Världsbanken talar om att antalet fattiga ute i världen kan öka med 100 miljoner kronor och antalet extremt fattiga med 50 miljoner. Och kvinnor och barn drabbas värst. Det är första gången vi bryter en annars positiv trend av minskande fattigdom, säger Erik Lysén.

Fel tillfälle diskutera biståndsnivå

När situationen ser ut som den gör är det helt fel tillfälle att diskutera mindre bistånd, varnar Erik Lysén. Hans budskap till de partier som vill minska biståndet, Moderaterna och Sverigedemokraterna, är att just nu behövs biståndet mer än någonsin. 

— Däremot finns det en diskussion om att enprocentmålet är ryckigt. Jag vet att Moderaterna driver en sådan argumentation, och att det vi upplever just nu visar att målet gör att vi får mindre pengar i ett läge när det behövs mer. Det är en legitim diskussion, om det är bättre att ha fyraåriga anslag än enprocentmål, men på kort sikt innebär en neddragning från en till 0,7 procent mindre pengar. Det kommer inte ge oss mer resurser nu, säger Erik Lysén.

Många inom biståndsbranschen har redan varnat för att världen inte kommer uppnå de 17 globala målen för en hållbar utveckling, som ska vara uppnådda 2030. Erik Lysén är inte heller optimistisk, men ser ändå målen som en plattform att möta de utmaningar världen står inför efter pandemin. 

— Det är gemensamma mål, som alla måste bidra till. Det är inte en agenda bara för den fattiga världen, utan för oss själva. Det kommer stärkas av den globala pandemin, att bistånd är resursöverföring för gemensamma nyttigheter, som att stoppa framtida pandemier, skapa finansiell stabilitet, säkerställa att vi inte vi får fler fattiga och hungriga i världen. Det är något vi har kommit överens om gemensamt, säger Erik Lysén. 

Han hoppas slippa se och höra en diskussion om hur enbart Sverige och Europa ska möta effekterna av covid-19. För Act Svenska kyrkans chef handlar det om att ha med sig det globala perspektivet när samtalen om vad som nu ska göras kommer igång. 

 Erik Halkjaer