Go to main navigation
Anders Nordström är Sveriges ambassadör för global hälsa

Foto: Anna Sundstedt

intervju

"Det krävs ett globalt agerande"

Spridningen av coronaviruset får förödande konvekvenser för länder världen över. Sveriges ambassadör för global hälsa, Anders Nordström, ser en lösning i de globala målen för hållbar utveckling. 

Mycket har hänt sedan utbrottet av coronaviruset, covid-19, började i mitten av december i Wuhan, Kina. Idag är i stort sett alla världens länder påverkade. Vid en presskonferens tillsammans med Sveriges minister för utvecklingssamarbete, Peter Eriksson, och biståndsmyndigheten Sidas generaldirektör, Carin Jämtin deltar även Sveriges ambassadör för global hälsa, Anders Nordström.

Han möter senare upp på sitt kontor på Utrikesdepartementet på Fredsgatan 6, i Stockholm. På vägen till intervun är det tomt på folk både i tunnelbanan och på trottarerna. Anders erbjuder en plats i sin soffa på kontoret och slår sig ner i stolen mittemot. 

En solbränna vittnar om ledighet. Mycket riktigt har han varit ledig i två veckor. Samtidigt eskalerade spridningen av coronaviruset dramatiskt. 

— Det som har hänt i världen under de här två veckorna är helt exceptionellt. Jag trodde aldrig när det här började att det skulle utvecklas på det här sättet. När jag började med global hälsa för 30 år sedan så fanns det här inte alls, säger Anders Nordström, som tidigare varit biträdande generaldirektör för Världshälsoorganisationen WHO.

Tidigare chef för WHO

Under en kort period 2006-2007 var Anders Nordström också tillförordnad generaldirektör för WHO, innan han 2008 blev generaldirektör för biståndsmyndigheten Sida. Han säger nu att även om smittsjukdomar haft stor påverkan på världen har världen i modern tid inte drabbats i samma utsträckning som idag sedan spanska sjukan 1918.

De senaste fallen av sjukdomsutbrott, som SARS, fågelinfluensan och ebola har inte fått den globala spridning som coronaviruset, eller covid-19 har fått. Trots att världen rustat sig för liknande smittutbrott för att kunna förlita sig på hälsovårdssystem och institutioner, som WHO, ser Anders Nordström att människan fortsatt står inför stora svårigheter när det gäller att hantera en situation som den nuvarande. 

— Man har på något sätt delvis misslyckats med att kunna förstå och hantera situationen. Sedan har man även misslyckats med relationen eller avsaknaden av relationen, mellan vad det här faktiskt är, i form av en hälsoutmaning, och hur världen har reagerat på det. Det finns en enorm diskrepans mellan folks oro och hur oron kräver åtgärder. Man måste kunna se och hantera människors oro vilket är något nytt nu när situationen är så nära för alla.

Vad tror du krävs för att samhället ska kunna fortsätta fungera som vanligt? 

— Att kunna bedöma situationen utifrån den data som finns och utifrån det avgöra hur man ska hantera situationen. För att kunna göra det måste man ha välfungerade system. Då måste länder som idag inte är så organiserade sjukvårdsmässigt arbeta för att ta fram fungerande system. Det är inte nödvändigtvis de fattigaste länderna, utan det beror på ländernas förutsättningar och tidigare arbete med den här typen av situation. Men det slår såklart hårt mot de länder som är resurssvaga. 

Som ambassadör för global hälsa arbetar Anders Nordström bland annat det globala målet nummer tre om global hälsa och välbefinnande för alla. 

Hur ska vi uppnå det målet med tanke på coronaviruset?

— Det kan nog både ha en positiv och negativ påverkan. Den största utmaningen är den ekonomiska utmaningen. Vad kommer det finnas för ekonomiska resurser att använda efter den här situationen? Samtidigt kanske det här visar på att man faktiskt måste ha fungerade hälsosjukvårdssystem. Om vi ska kunna säkerställa att människor kan leva långa och friska liv, som är mål tre, då handlar mycket om insatser som ligger utanför traditionella hälsosektorn.

Anders Nordström menar att en av konsekvenserna av coronavirusets spridning kan leda till en ”uppvaknande-effekt” hos människor, som tidigare kanske inte reflekterat över hur viktigt det är med hälsa och det samarbete som krävs för att arbeta med global hälsa. 

— Det är möjligt att det här ändå kommer att trigga någon typ av reflektion hos människor, att det är viktigt att man tar sitt ansvar för sin egen och andras hälsa. 

 Hur påverkar den rådande situationen arbetet med alla de globala målen, eller Agenda 2030? 

— Man kan ha en förhoppning om att det här kommer att leda till att folk tänker efter kring vilket typ av samhälle och utveckling vi vill ha.  I samband med kan Agenda 2030 bli mer aktuellt. Agenda 2030 gör en poäng av att biståndet varit väldigt viktigt, och är fortfarande väldigt viktigt, men det räcker inte. Det här handlar framförallt om en global kris som kräver globalt agerande och där kan de globala målen och Agenda 2030 vara en del av lösningen. 

Anders Nordström är utbildad läkare och har arbetat med hälsovård inom bland annat Röda Korset och på Sida. Han var också WHO:s landansvarige i Sierra Leone under ebolautbrottet i Västafrika 2015.

Läs också Anders Nordströms krönika om när FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan gick bort  

Anna Sundstedt