Go to main navigation
Den indiska klimataktivisten Aman Sharma på Youth ki aawaaz summit 2019 i Dehli

Den indiska klimataktivisten Aman Sharma talar en ungdomskonferens i Dehli 2019. 

Foto: privat

Intervju

”Pandemin har fått klimatrörelsen att växa”

Nedstängningen i pandemins spår har varit bra för Indiens klimatkamp, säger Aman Sharma, 17 år, som blivit känd som Indiens Greta Thunberg. Han har fått de styrande att lyssna, men de måste också agera.

Våren 2019 fick Indien känna på konsekvenserna av klimatförändringarna i form av den värsta torkan på årtionden. I 20-miljonersstaden Delhi uppmättes de högsta temperaturerna någonsin och svikande monsunregn bidrog till att vattendepåer torkade ut. 

Aman Sharma och hans kompisar hade tvingades stanna hemma från skolan. Amans bror, som har astma, led av smoggen och dammet. Oron växte bland de unga indierna för att deras framtid höll på att tas ifrån dem.

Inspirerade av en ung svenska drog de igång klimatprotester för att kräva att Indiens ledare tar frågan på allvar. Aman Sharma, då 16 år, var en av dem som gick i spetsen och fick snart namnet ”Indiens Greta Thunberg”. 

I maj 2019 startade han ett upprop med krav på att Indien utropar nationellt klimatnödläge. Det samlade flera hundra tusen underskrifter och fick stöd av kända namn från både Hollywood och Bollywood. I september 2019 var Aman Sharma en av talarna på den internationella fredskonferensen Oslo Pax, i Norge.

Aman Sharma deltar i en strandstädning i Mumbai 2020. Foto: privat

Förskräckliga lagar för klimatet

Protesterna till trots skedde inte mycket förändring, berättar Aman Sharma när Omvärlden når honom på telefon i Delhi, där han sitter hemma med skolarbete. När Indien i mars, i år, började stänga ner på grund av covid-19 ändrades möjligheterna att protestera. 

Regeringen och företag försökte först att dra nytta av att fokus dragits bort från klimatkrisen, säger Aman Sharma. 

– De fick framåt med lagar som är förskräckliga för klimat och miljö, bland annat en som skulle minska antalet naturskyddsområden i Indien, och andra kopplade till fossil energi och dammprojekt.

Precis i början av nedstängningen blev luften i Dehli bättre. För första gången på många år kunde man se blå himmel från taket på familjens hus och fåglar som inte brukade dyka upp, berättar Aman Sharma, som själv är fågelskådare.

Sedan dess har nivåerna av luftföroreningar gått upp igen. Delhi har länge varit en av de städer i världen med allra sämst luft.

– För oss är nedstängningar ingenting som händer bara under en pandemi. Vi måste stänga in oss två gånger per år, en gång på grund av hetta och en på grund av farliga nivåer av luftföroreningar, säger Aman Sharma.

Fyra grader varmare

I somras publicerades Indiens första statliga nationella rapport över klimatförändringarnas inverkan på landet. Det stod då klart att subkontinenten och dess 1,3 miljarder invånare går en mörk framtid till mötes om inget görs. 

Rapporten visade att medeltemperaturen i Indien kommer att höjas med över 4 grader och vågor av hetta kommer att komma tre till fyra gånger oftare i slutet av det här århundradet. De tropiska cyklonerna kommer bli kraftigare och havsnivån höjas med 30 centimeter.

– Våra ledare visste redan detta. Världsbanken har länge sagt att Indien är en hotspot för klimatförändringar, säger Aman Sharma.

Subkontinenten Indien är det mest tätbefolkade området på jorden. Det bidrar också till att landet är illa anpassat för att klara förändringar i klimat. 

– Folket här får bära oproportionerligt mycket av konsekvenserna av det som vi har orsakat tillsammans, säger Aman Sharma.

Politikerna är tysta

Något som politikerna inte förutsett, och inte heller aktivisterna, var att nedstängningen snarare förstärkte klimatprotesterna i Indien.

– Jag har aldrig sett så många människor som rest sig och krävt förändring som nu under pandemin i Indien, säger han.

Protesterna skedde digitalt förstås, i form av twitterstormar, upprop, virtuella möten, föreläsningar och utmaningar.

– Det var helt fantastiskt, en jättestor grupp av människor som samlas, nästan som en flock fåglar, och kräver reformer och lagändringar.

I somras startade Aman Sharma och andra unga klimataktivister över världen en organisation, Re-Earth Initiative, som jobbar med klimatutbildning för unga. Den samarbetar med stora organisationer som FN och kändisar som har stora plattformar. 

Aman Sharmas upprop har lett till liknande upprop i andra länder. Kampen har gett resultat.

– I många länder har makthavarna lyssnat på oss och utropat klimatnödläge. På så vis har vi haft stor framgång. Till och med här i Delhi har vi fått en delseger, politikerna utropade ett luftföroreningsnödläge efter att jag presenterat mitt upprop för dem, säger Aman Sharma.

Han presenterade även sitt upprop för representanter för premiärministern, men utan resultat. För samtidigt som deltagandet i klimatprotester i Indien har ökat under pandemin, har även politikernas tystnad ökat, säger Aman Sharma. 

– Det är inget bra tecken. Så snart pandemin är över går vi ut på gatorna och protesterar igen.

Moa Kärnstrand