Go to main navigation
Kristal Ambrose

Kristal Ambrose från Bahamas, och forskare i Sverige, prisas för sitt engagemang för att få stopp på plastföroreningar i Karibien.

Foto: Anna-Maria Magnusson

intervju

"Många vill bli plastkrigare"

Kristal Ambrose har övertygat Bahamas regering att förbjuda användandet av engångsartiklar av plast. För det har hon belönats med det gröna Nobelpriset, eller The Goldman environmental prizeOmVärlden har mött henne i Malmö där hon forskar.   

En av årets mottagare av det så kallade gröna Nobelpriset, eller The Goldman Environmental Prize, bor i Malmö. Hon är från Bahamas, men har fått ett stipendium för att i tre år forska vid World Maritime University, om strategier för hantering av marint avfall i Karibien. 

World Maritime University är ett FN-universitet som ligger i Malmö. Kristal Ambrose tar emot med ett stort leende. Hon har levt 12 av sina 30 år utomlands för att studera det hon brinner för mest – plast. Och hon kan inte sluta le när hon pratar om just plast. 

– Vissa tror nog att jag är galen men jag blir så glad och inspirerad av att jag får chansen att hitta en lösning på detta enorma avfallsproblem, säger hon. 

När hon berättar hur hon håller sig motiverad år efter år blir hon dock allvarlig. För nästan tio år sen jobbade hon på ett akvarium.  

En sköldpadda på akvariet verkade lida mycket. Det visade sig att hela tarmarna satt fulla med plast som den svalt i havet. Under två dagar var de tvungna att gå in via ändtarmen för att  ut all plast och rädda sköldpaddan 

– Jag såg plastartiklar komma ut som jag själv använder till vardags och det blev ett tufft uppvaknande för mig, säger Kristal Ambrose.  

Trots att det är tio år sen får hon fortfarande tårar i ögonen när hon berättar om sköldpaddan.  

En plastö i havet

När hon blev inbjuden att följa med på en resa genom världens största havsansamling av plast, the western Pacific garbage patch, tvekade hon inte en sekund. Det handlar om en mer än tre gånger Frankrikes yta fylld med plastavfall mitt ute i Stilla havet.  

Under resan beslöt hon sig för att starta sin frivilligorganisation Bahamas plastic movement och för att bli en del av lösningen 

 Bahamas är ett paradis men när du tittar lite noggrannare ser du allt avfall som sköljs upp på våra stränder, säger hon.  

Att rensa stränderna är därför del av de kurser hon organiserar för barn och ungdomar i Bahamas. Hon organiserar också avgiftsfria miljöutbildningsprogram där de alla deltagare går under namnet plastic warriors (plastkrigare) 

På ungdomslägret som organiseras varje sommar samlar och undervisar Kristal barn som är mellan 5–16 år. Foto: The Goldman Environment Prize

De sjunger, dansar och skapar konst av skräp. Under utbildningen får barnen dissekera fisk för att undersöka innehållet i tarmarna, mäta mikroplast på havsytan och lära sig hur vår livsstil direkt påverkar miljön i havet.  

Hon skrattar när hon berättar hur roligt de har och vilken vänskap som byggs upp under dessa kurser 

 Jag tror att det är därför det är relativt lätt att hitta frivilliga. Många vill vara en del av vår plastic warriors-gemenskapsäger hon. 

Att Kristal Ambrose fokuserar på barn för att få igenom förändring beror mycket på att hon älskar deras nyfikenhet och öppenhet för världen.  

 Barn är så modiga. När de upptäcker ett problem i världen tvekar de inte att säga ifrån.  

Ingen brydde sig om plastproblemet

Som ung och svart kvinna i Bahamas har det inte alltid varit enkelt att bli hörd. När hon passionerat började prata om landets avfallsproblem fick hon flera kommentarer 

 Många tyckte att det var något den vita befolkningen bryr sig om – inte vi.  

Plast var en så naturlig del av vår kultur och så hade det alltid varit, tyckte folk, men hon gav inte upp. Till slut hade hon satt ihop ett lagförslag och stegade upp till Bahamas miljöminister. Tillsammans med ett stort antal ungdomar sjöng och skanderade de: ”We are the changewe are the solution, we can fix this plastic pollution.” 

Det var inte förgäves. I januari i år trädde en lag i kraft som förbjuder användandet av engångsartiklar av plast (plastpåsar, plastbestick, sugrör, frigolitförpackningar för mat och plastmuggar)Efter denna lagändring har flera andra länder i Karibien tagit efter och infört liknande begränsningar.  

I Sverige fryser Kristal Ambrose. Hon tittar utöver havet från Malmö. En annan vy, ett annat tankesätt. Hon nämner pant som ett exempel. Att det är en självklarhet för alla här. 

– Det tar åtminstone fem-tio år innan vi kan tänka på att få igenom något ni alla har växt upp med. 

Att Kristal Ambrose valt att ännu en gång återvända till studierna, och i Sverige, har att göra med hennes syn på utbildning. 

 Vi måste minska klyftan mellan samhället och vetenskap och fakta. Om all den fakta, alla undersökningar, allt jag ser, inte kan delas med mitt folk då gör den ingen nytta.

Allt hon lär sig i sina utbildningar vill hon ta med sig tillbaka till Bahamas plastic movement. Hon hoppas kunna jobba ännu bredare med sin organisation och få folk att inse vad som är möjligt. 

– I slutändan handlar det om att hjälpa unga människor att hitta sin röst och att inse att vi är i det här tillsammans, avslutar hon med ytterligare ett stort leende. 

Kristal Ambrose är en av sex mottagare av The Goldman Environment Prize i år. De andra är Leydy Pech, Mexiko; Paul Sein Twa, Myanmar; Lucie Pinson, Frankrike; Chibeze Ezekiel, Ghana, och Nemonte Nenquimo, Ecuador.

Anna-Maria Magnusson, frilansjournalist