Go to main navigation
Damaris Ruiz, programchef We Effect

Damaris Ruiz, på biståndsorganisationen We Effect varnar för att situationen för kvinnors rättigheter försämrats de senaste åren.

Foto: We Effect

intervju

”Kvinnor är överrepresenterade bland de fattigaste”

Damaris Ruiz har kämpat för kvinnors rättigheter i mer än 20 år. Under det senaste året har hon sett hur ökade sociala klyftor i Latinamerika slår hårt mot regionens kvinnor. "Sverige har en ledande roll att spela här", säger hon.

Pandemin hade pågått i nio månader när orkanerna Eta och Iota drog in över Centralamerika i november förra året. Närmare 100 människor miste sina liv och hundratusentals tvingades fly sina hem. Översvämningarna har lett till stora skador på regionens jordbruk.

Som programchef för biståndsorganisationen We Effect i Latinamerika har Damaris Ruiz bland annat arbetat med ett återhämtningsprojekt för kvinnor i småskaliga bondekooperativ som har förlorat en stor del av skörden. Från sitt hemland Nicaragua berättar hon för OmVärlden om uppväxten i ett djupt ojämlikt samhälle och om arbetet med att lyfta människor ur fattigdom. 

– Det är fantastiskt att få bidra för bättre villkor på landsbygden. Jag kommer själv från en by på landet, och cirka 70 procent av människor i fattigdom lever i dessa områden. 

Fram till hösten 2020 arbetade Damaris Ruiz som samordnare för kvinnors rättigheter i Latinamerika och Karibien, för den brittiska organisationen Oxfam. Även på We Effect är jämställdhetsfrågor kärnan i hennes arbete. Hon menar att det är omöjligt att bekämpa fattigdom utan att ta hänsyn till de sociala klyftor som finns mellan män och kvinnor.

– Kvinnor är överrepresenterade bland de fattigaste. Det går inte att prata om ojämlikhet utan att ta upp ojämställdhet.

Först att gå på universitet

Som den äldsta av sju syskon var hon den första i familjen som läste på universitetet. Föräldrarna har inte gått i skolan och lärde sig att läsa och skriva som vuxna. Själv brukade Damaris Ruiz gå fem kilometer från hembyn Hato Nuevo till byn Regadillo för att gå i skolan.

– Mina föräldrar levde under Somozas diktatur. Det var väldigt svårt för de fattiga, och hela min familj levde i fattigdom. De ansträngde sig oerhört mycket så att vi skulle kunna studera.

Där hemma mer än dubbelarbetade hennes mamma. Hon skötte djuren på gården, huset och tog hand om sju barn. 

– Hon vilade aldrig. Som jag minns det så skrattade hon inte heller. På landet är arbetet hårdare än på urbana miljöer. Numera lever hon ett bättre liv.

Damaris Ruiz var 21 år när hon engagerade sig i arbetet med jämställdhet. Då blev hon volontär på forskningsinstitutet Inges (Instituto de Investigaciones y Gestión Social). Efter att ha arbetat med jämställdhetsfrågor i 22 år ser hon under de senaste åren hur situationen för kvinnor i Latinamerika går bakåt.

Hon anser att det har gjorts framsteg i juridiska frågor. Hon nämner legaliseringen av abort i Argentina i december som ett av de senaste framstegen i regionen, men är kritisk till den politiska utvecklingen.

– Den feministiska rörelsen blir starkare, men den konservativa reaktionen blir starkare också.

När det gäller ekonomiska framsteg tycker hon att den allmänna optimismen över fler kvinnor i arbete är onyanserad.

– Man framhäver att det finns fler kvinnor som utför betalt arbete, men många av dessa kvinnor arbetar under riktigt dåliga villkor.

Som exempel nämner hon att nästan 14 miljoner kvinnor arbetar som hembiträden i Latinamerika. Enligt Internationella arbetsorganisationen, ILO, arbetar mellan 115 och 186 miljoner människor i Latinamerika som hembiträden. Av dem är 93 procent kvinnor.

– På fabrikerna och texilindustrin i frihandelszonerna jobbar kvinnor jättelånga arbetsdagar för väldigt låga löner inom klädindustrin. De blir sjuka vid 40-årsåldern på grund av arbetsvillkoren.

En skuggpandemi

Inte minst Latinamerika har drabbats av den så kallade skuggpandemin. FN:s generalsekreterare Anotnio Guterres och forskaren Maria Perrotta Berlin har använt begreppet för att uppmärksamma den ökade risken för våld mot kvinnor som följd av restriktionerna.

Även i Sverige har myndigheter varnat för problemet. För Damaris Ruiz skaver det mot ett gammalt sår. Efter att ha misshandlats av sin pojkvän i tonåren insåg hon att den erfarenheten var långt från unik. 

– Jag har aldrig sagt det i en intervju, men jag hade en jättesvår situation med min första pojkvän. Lyckligtvis hade jag vänner och min far som stöttade mig med att anmäla det. Senare förstod jag att det handlade om en systematisk diskriminering.

Enligt FN:s utvecklingsorgan UNDP ökade antalet nödsamtal från kvinnor i alla latinamerikanska länder, utom Dominikanska republiken, under förra året. Detta efter att karantänliknande rekommendationer införts.

Mörkertalet kan dock vara stort. Damaris Ruiz berättar att det inte är ovanligt att utsatta kvinnor saknar kunskap om stödlinjer. 

– I Nicaragua mördades 71 kvinnor förra året. Mer än 1 200 fall av våld mot kvinnor rapporterades i Bolivia i april, och i Colombia mördades 12 kvinnor mellan 20 mars och 4 april 2020. Många utsatta kvinnor vet inte att de kan ringa för att be om hjälp eller har en telefon.

OmVärlden har tidigare rapporterat om antalet anmälningar för våld mot kvinnor i Mexiko, som ökat med 60 procent, och mord på kvinnor i Brasilien, som ökat med 22 procent i förhållanden till samma period (april-maj) år 2019.

Satsning på internet

Under pandemin har bland andra We Effect anpassat sitt stöd till kvinnor genom att öka budgeten för jordbruk, trygga livsmedelsförsörjning och erbjuda skyddspaket med munskydd och handspritt. Även digitaliseringen på landsbygden har prioriterats, då tillgång till internet kunnat underlätta arbetet och gemenskapen.

– Vi vet att de behöver anpassa sitt arbetssätt och bli mer digitala. Några kooperativ säljer kaffe till andra länder, så det bidrar till deras företagandet. Vi har även främjat reflektion genom webinarium om exempelvis obetalt arbete och könsbaserat våld. 

Att förändra synen på könsrollerna, ställa om till hållbart jordbruk och försvara mänskliga rättigheter i regionen är bland de viktigaste utmaningarna framöver, enligt Damaris Ruiz. Hon tycker att Sverige har en ledande roll i det arbetet.

– Det internationella samarbetet håller på att glömma Latinamerika. Sverige kan leda arbetet för jämlikhet genom att exempelvis stödja kvinnors småskaliga och hållbara jordbruksnäring i området.

Marina Reis