Go to main navigation

Bistånd

De bästa och sämsta biståndsprojekten

Biståndets historia är kantad av både framgångar och misslyckanden. Här är projekten vi lärde oss något av.

+ lok Jumbish
Har kallats ett flaggskepp inom svenskt bistånd. Under sex år på 90-talet ökade andelen skolbarn i indiska Rajasthan från 20 till 80 procent, samtidigt som tiotusentals vuxna lärde sig läsa. En indisk organisation låg bakom och den lokala förankringen sågs som den främsta orsaken till fram-gången.

- Skogs-utveckling i Nicaragua
17 år, 400 miljoner och 0 resultat. Så kan erfarenheterna av Sidas storskaliga skogsprojekt i Nicaragua under åren 1980 till 1998 sammanfattas. Tanken var att modernisera skogsbruket, men projektplanen tog inte hänsyn till det pågående kriget. Symboliskt 
exempel på när tidsandan får styra ett projekt.

+ Kibaha
Tidig nordisk biståndssatsning som drog i gång på 1960-talet för att stödja utbildning, hälso--vård och jordbruk runt den tanzaniska staden Kibaha. Sverige stödjer inte längre verksamheten, men den fungerar väl än i dag. Anses visa på vikten av lokalt ägarskap för att ett biståndsprojekt ska bli hållbart.

- Sydafrikafonden
Sydafrikas köp av JAS 1999 var kopplat till en rad motköpsavtal och andra initiativ där även biståndsinsatser ingick. Bland annat satsades 80 miljoner kronor på att stödja en sydafrikansk riskkapitalfond, som efter flera år inte resulterade i ett enda framgångsrikt projekt. En liknande fond upprättades i även Chile, när försäljning av JAS var aktuellt där.

+ Stödet till ANC
När Sveriges riksdag 1969 bestämde sig för att stödja befrielsekampen med humanitärt bistånd blev Sverige det första västland som öppet gav stöd till ANC. Insatsen var kontroversiell eftersom både Storbritannien och USA stämplade ANC som terroristorganisation. Efter hand fick den dock ett brett stöd bland svenskarna och bidrog till demokratiseringsprocessen i landet.

- Pappersbruket i Mufindi
"Vid sidan av möjligen några stålfabriker i Nigeria, som aldrig såg dagens ljus, kan det inte finnas en sämre investering i hela Afrika." Så beskriver världsbanksekonomen Robert Calderisi bankens satsning på fabriken i sin bok The trouble with Africa. Av satsningen på 1,5 miljarder stod Sverige för nästan 700 miljoner kronor.Tanken var att producera papper för skolböcker. Men när fabriken var klar upptäcktes bland annat att kol inte kunde levereras lokalt, att elpannan inte kunde användas på grund av torkan och att det var för dyrt att exportera. Åratal senare lyckades den tanz-
aniska staten sälja fabriken för en dollar.

+ CEFIR-institutet i Moskva
Det oberoende ekonomiska forskningsinstitutet startades år 2000 med syftet att stärka reformprocessen i Ryssland genom att bidra till att bygga upp forskningen. Har blivit en av de mest inflytelserika tankesmedjorna i Ryssland, med stort inflytande över den ekonomiska politiken, och följts av liknande institut i Riga och Kiev.

+ Stöd till Moçambique
En dyrköpt erfarenhet var de projekt som under 1970- och 80-talen utfördes i länder med vanstyrda ekonomier som Moçambique och Zambia. I dag är det få länder som har riggade priser, ransonerade varumarknader och strikta valutaregleringar, men för bara några decennier sedan var de vanliga. Misslyckade insatser ökade medvetenheten om behovet av en fungerande ekonomisk miljö för att biståndet ska få effekt.

+ Sidas jämställdhetspolicy
Sida har stöttat jämställdhetsarbete ända sedan 1980-talet. Sveriges engagemang sägs ha lyft medvetenheten om jämställdhet internationellt. 
I exempelvis Nicaragua har arbetet tydligt bidragit till starkare organisering för jämställdhet och stärkta rättigheter.

- Enterprise Development
Ett projekt som pågick i Tanzania och Zambia 1995—2000 och syftade till att skapa allianser mellan svenska företag och företag i de båda länderna. Sida stödde projektet med 35 miljoner. Ett femtiotal projekt inleddes men färre än var tionde överlevde. En utvärdering konstaterade att projektet i sin helhet skapade 135 arbetstillfällen.

+ Fiskeskolan i Kelibia
Startades 1963 i Tunisien med syftet att utbilda lokalbefolkningen i moderna fiskemetoder. Eftersom utbildningen var allmän fick den spridningseffekter långt utanför fiskeindustrin och bidrog till öppnandet av andra, liknande skolor. Många av eleverna blev i stället lärare.

- Pangue, Chile
Det stora dammbygget blev startpunkten för miljödebatten i Chile.  Ursprungsbefolkning kördes bort från sina hem för att lämna plats åt svenska turbiner. Senare skrotades den här typen av bundna u-krediter, eftersom flera studier visat att de snedvrider konkurrensen och gör projekten dyrare. Sida medgav också att Pangue aldrig borde ha fått stöd av miljöskäl.

+ / - Bai Bang
Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt stämplades under lång tid av en rad kritiker som rena skandalprojektet. Beslutet att ge bistånd till byggandet av ett pappersbruk i lilla Bai Bang strax utanför Hanoi fattades 1969. Totalt kostade projektet över 2,8 miljarder kronor – mot förväntade 770 miljoner kronor när bygget först projekterades. Först 1996 uppnådde pappersbruket full kapacitet. Men när projektet utvärderades många år efter uppstarten, och efter att Vietnam bytt ekonomisk politik, visade det sig att det utvecklats till en otvivelaktig framgång. Kanske är Bai Bang det allra främsta exemplet på biståndsprojekt som fått förnyad dager i takt med att tiderna förändrats. I dag arbetar runt 2 000 människor på pappersbruket. Bai Bang levererar bland annat 40 procent av allt skrivpapper i Vietnam och är en av de största producenterna av toalettpapper i landet.  

Exemplen har valts ut av en expertjury bestående av ett tiotal forskare, debattörer, journalister samt representanter från myndigheter och organisationer.