Go to main navigation
General Prayuth Chan-o-cha

Juntaledaren Prayuth Chan-ocha har gjort vad han kan för att säkerställa att han och armén har fortsatt inflytande över Thailands politik även efter valet den 24 mars 2019.

Foto: Watcharachai Klaipong

ANALYS

Därför blir thailändarna inte av med militärjuntan efter valet

Det thailändska valet den 24 mars är riggat för besvikelse. Oavsett utgång kommer militären fortsätta att dominera politiken. En ny kupp är inte heller osannolik.

Efter fem år av militärstyre ska Thailand nu, efter många förseningar, hålla allmänna val. Det kan låta som en återgång till det normala, men i själva verket är det just militärer som styrt landet under merparten av dess moderna historia. Allt pekar också på att det är så det kommer att fortsätta.

Sedan den absoluta monarkins fall år 1932 har militärkupperna avlöst varandra. De följer en bekant dramaturgi, där armén efter att ha gripit makten så småningom ordnat val med hopp om att få fortsätta styra men med demokratiskt mandat. Det har aldrig funkat särskilt bra.

När armén 1947 avsatte regeringen och ordnade nya val gav väljarna i stället Demokratiska partiet egen majoritet i parlamentet. Missnöjd med resultatet tvingade armén premiärministern att avgå och installerade återigen fältmarskalk Phibunsonggram.

1957 var det fältmarskalk Sarit Thanarats tur att gripa makten. I valen samma år efter kuppen fick hans parti bara 44 av 160 platser i parlamentet. På ett liknande vis floppade arméstödda United Thai People Party i valet 1969. Militären fick lappa ihop en svag koalition med olika mittenpartier för att kunna bilda en regering, som inte länge därefter skulle avsättas i ännu en kupp.

Så har den thailändska demokratin fungerat, eller inte fungerat snarare, fram till i dag. I 2006 års kupp ville man få bort premiärminister Thaksin Shinawatra, den förmögne affärsmannen som hämtade sitt stöd från landsbygden och städernas arbetarklass. Militären tog över medan Thaksin var på resa i New York, upplöste hans parti och bannlyste dess företrädare. Likväl vann Thaksin-trogna partier stort i valen året därpå och igen år 2011.

Riggad regeringsbildning

Thailands nuvarande premiärminister, juntaledaren Prayuth Chan-ocha, har lärt sig av historien och tänker inte låta folkviljan göra hans fem år som diktator till ännu en ”bortkastad kupp”. Den nya grundlagen från 2017 ska se till att armén behåller sitt inflytande över Thailands politik under lång tid framöver.

Grundlagen har helt ändrat matematiken för valen och vem som har chans att bilda regering. Premiärministern väljs av under- och överhuset tillsammans, där överhuset, eller senaten, numera består av 250 senatorer som tillsätts av militären. Med deras stöd behöver Prayuth Chan-ocha bara 125 av underhusets 500 ledamöter med sig för att få en majoritet och kunna sitta kvar som premiärminister.

Hans motståndare – de partier som motsätter sig militärstyret – behöver å sin sida samla 375 mandat, eller 75 procent, i underhuset för att kunna bilda regering.

Anders Engvall, forskare på Handelshögskolan i Stockholm och baserad i Thailand sedan många år, tippar dock att ingen av sidorna kommer att nå de respektive trösklarna.

– Utfallet blir sannolikt att bägge sidor får försöka bygga koalitioner och locka över andra partier. Det kan bli en utdragen process med köpslående och kohandel fram till att parlamentet öppnar i början av maj, säger han.

I det läget har Prayuth Chan-ocha flera trumfkort på hand.

– Han är diktator med absolut makt fram till att en ny regering tillträder i maj. Om oppositionen ser ut att kunna få till en regering kan han genom dekret ogiltigförklara hela valresultatet. Det finns också juridiska processer han kan använda för att via domstolarna sätta press på partier att stödja honom, säger Anders Engvall.

Risk för ny kupp

Även om armén skulle få för sig att släppa fram en civil regering har den nya grundlagen utformats med både hängslen och livrem för att säkra det militära inflytandet.

Bland annat har juntan formulerat en 20-årig utvecklingsstrategi som ska vägleda framtida regeringars arbete. Den regering som avviker från planen kan avsättas av konstitutionsdomstolen. Arrangemanget är inte helt olikt den militärförfattade grundlag som juntan i Myanmar antog 2008 och som säkrade arméns inflytande över nyckelfunktioner inom staten.

Upplägget har förstås sina svagheter. Även om Prayuth Chan-ocha röstas fram som premiärminister av senaten och några armétrogna partier kommer hans regering förmodligen att vara i minoritet i underhuset och få svårt att rösta igenom budget och ny lagstiftning.

Och å andra sidan, om oppositionen skulle lyckas bilda en regering kommer de att få oerhört svårt att få någon lagstiftning antagen i den militärkontrollerade senaten. Anders Engvall ser att Thailand under dessa förutsättningar är i stort sett omöjligt att styra.

– Det är väldigt stor risk att det blir den här typen av låsningar, oavsett utfallet i valet. Det leder mig till att tro att det kommer att ske en ny militärkupp inom ett par år. Den fraktion inom militären som Prayuth Chan-ocha tillhör har dessutom tappat i inflytande, och generalerna i den rivaliserande fraktionen skulle kunna utnyttja en eventuell politisk låsning för att göra sig av med Prayuth, säger han.

Axel Kronholm