Go to main navigation
sdltd1f57d2-nh.jpg

USA har stoppat biståndet till UNRWA som bistår över fem miljoner palestinska flyktingar.  Här leker en palestinsk flicka med sin lillebror utanför sitt hem i flyktinglägret Al-Shati, Gaza. 

Foto: REUTERS/Mohammed Salem

ANALYS

Därför drar Trump in biståndet till palestinska flyktingar

Trumps beslut att dra in alla pengarna till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA, var lika väntat som det riskerar att bli förödande för regionen.

Trump-administrationen använder nu biståndspengar som utpressning för att förverkliga sin fredsplan för konflikten mellan Israel och Palestina. Fredagens beslut att stoppa biståndet till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA, var väntat och kom bara några dagar efter beslutet att skära ner och praktiken upphöra med amerikanskt bistånd till befolkningen på Västbanken och Gaza.

USA hade ett åtagande på 365 miljoner dollar för 2018, enligt Reuters.

Biståndstappet är ett dråpslag för UNRWA då USA tidigare varit den enskilt största givaren och stått för runt en tredjedel av organisationens budget. Flera givare, bland annat EU, Japan, Indien, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, var snabbt ute och gav löften om att fylla hålet i budgeten. Trots det fattas fortfarande en stor summa.

UNRWA bistår i dag runt 5,3 miljoner palestinska flyktingar i Jordanien, Libanon, Syrien och Palestina med humanitärt stöd. Organisationen tillhandahåller bland annat skolgång för över en halv miljon barn, sjukvård för 3,5 miljoner flyktingar, mat- och livsmedelstödsprogram för de mest utsatta flyktingarna och riktade insatser för att värna utsatta kvinnor.

Skulle den basala servicen försvinna för palestinier är det många som fruktar ökade oroligheter som riskerar att kasta hela regionen in i kaos.

Skissar på en fredsplan

Trump-administrationen har ännu inte presenterat den fredsplan man säger sig skissa på. Men i praktisk politik har administrationen visat sig ligga mycket nära den israeliska högerregeringens agenda. Jack Khoury skriver i den israeliska tidningen Haaretz att Trump-administrationen redan satt sin plan i rörelse och att målet är att decimera den palestinska kampen för en egen nation.

Udden är riktad mot några av de mest svårlösta frågorna: Jerusalem, de palestinska flyktingarna och bosättningarna. Syftet verkar vara att ändra spelplanen för vad som är möjligt genom att succesivt bryta ner kampen för en självständig palestinsk stat.

Det första radikala steget togs i december då USA flyttade sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem och erkände staden som Israels huvudstad. Beskedet om Jerusalem, som är en helig stad för både judar, kristna och muslimer, utlöste ett ramaskri i arabvärlden och fördömdes även av EU, Ryssland och de flesta andra länder. Den palestinske presidenten Abbas förklarade att USA genom detta steg förverkat sina möjligheter att fungera som medlare i konflikten.

I de gränsprotester i Gaza som sammanföll med öppnandet av ambassaden sköt israelisk militär ihjäl 60 palestinier och flera hundra skadades, många för livet. Tills dags dato har gränsprotesterna, The Great Return March, krävt över 171 palestiniers liv. Fram till den 14 juni sköt militanta grupper i Gaza cirka 100 raketer mot Israel och minst tre israeler skadades, enligt tidningen Haaretz. Israel har också utfört flygräder mot Gaza.

USA:s erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad, går emot FN:s linje i frågan, och gör att USA hoppas kunna ta bort Jerusalem från framtida fredsförhandlingar och tvinga palestinier att acceptera Ramallah som sin eventuella huvudstad, skriver Haaretz.

På samma sätt försöker nu USA får bort flyktingfrågan från förhandlingsbordet, skriver Al Monitor.

Vill minska antalet som räknas som flyktingar

Medan ambassadsflytten handlade om Jerusalems status handlar slakten av UNRWA om flyktingarnas status och rätt att återvända.

När UNRWA upprättades 1949 fick organisationen i uppgift att bistå de runt 750 000 palestinier som tvingats fly eller fördrivits från sina hem vid tiden för Israels bildande. När decennierna gått har antalet flyktingar och efterlevande växt till drygt 5 miljoner människor. Att även barn och barnbarn räknas som flyktingar enligt FN-standard har kritiserats hårt av Israel.

Trump-administrationens huvudargument mot UNRWA är att den försvårar fredsprocessen genom att räkna fler och fler människor som flyktingar – vilket därmed bör ha rätt att återvända till sina förfäders områden.

Trump-diplomater i FN håller inte med FN om palestiniernas flyktingstatus, och har kallat dem ”så kallade flyktingar” och USA:s FN-ambassadör Nikki Haley tycker att man måste ”se över” rätten till återvändande.

Dessutom verkar USA vilja tvinga grannländerna Syrien, Libanon och Jordanien att ta större ansvar och öppna upp för en integrering av de palestinska flyktingarna. Av de tre länderna är det endast i Jordanien som palestinska flyktingar har likartade rättigheter som övriga medborgare. I Libanon är det till exempel mycket svårt för en palestinier att köpa mark och det är inte tillåtet att arbeta med yrken som kräver högre studier.

Bli en del av Jordanien

Istället för en tvåstatslösning efter 1967 års gränser med Jerusalem som delad huvudstad verkar Trump-administrationen försöka damma av andra förslag som sedan långt tillbaka hamnat i malpåse. I söndags meddelade Palestinas president Abbas att Trumps svärson Jared Kushner hade frågat om han skulle kunna tänka sig att gå med på att ingå i en konfederation med Jordanien – ett förslag som Jordanien snabbt var ute och fördömde.

Högerkrafter inom Israel har länge propagerat för liknande lösning vilket förmodligen skulle innebära slutat på palestinska självständighetssträvanden.

Abbas ska ha svarat Kushner att han visst kan tänka sig att ingå i en konfederation med Jordanien om det även inkluderade Israel, vilket är en omöjlig tanke för det nuvarande styret i Israel.

Trump-administrationen har ännu inte presenterat sin fredsplan för Israel-Palestina. Men det står redan nu klart att det handlar om en fred endast på Israels villkor. Frågan är vad det får följder i resten av regionen.

Mikael Färnbo