Go to main navigation
asyl eu gränser migration sverige flyktingar medelhavet refugees fort europa europeiska unionen ©Tova Jertfelt 2018
Ingen republicering utan tillåtelse

10 000 nya gränsvakter ligger i förslaget till EU:s nya budget.

Foto: Tova Jertfelt

ANALYS

Flyktingstopp kan gå före jämställdhet i framtidens EU

EU-kommissionen vill att mycket mer EU-pengar går till utvecklingspolitik. Men kritiken från biståndsbranschen är massiv. Omvärlden förklarar varför.

Bryssel: Det förslag till budgettak för åren 2021-2027 som EU-kommissionen presenterade i onsdags och som kickar igång de tuffa budgetförhandlingarna mellan EU:s medlemsländer, kan sammanfattas så här: det blir mindre pengar till sådant som rör européerna själva, och mer pengar till EU-länderna att gemensamt hanterar en orolig omvärld. Framför allt är budgeten märkt av de senare årens flyktingkris.

Ska klara Brexit – och stärka försvaret

När Storbritannien lämnar blocket försvinner omkring 13 miljarder euro om året – det var så mycket landet betalade in till den gemensamma EU-kassakistan netto. EU-kommissionens förslag till nästa flerårsbudget ska både täcka brexit-bortfallet och samtidigt finansiera nya satsningar på exempelvis försvarssamarbete och flyktinghantering som den svenska regeringen och de andra EU-regeringarna redan har klubbat. Därför föreslår kommissionen en större EU-budget än den nuvarande, och nedskärningar i EU:s största utgiftspotter, regionstödet och jordbruksstödet.

Det kommer alltså bli mindre pengar framöver till sådant som glesbygdsstöd i norra Sverige, regionala miljösamarbeten kring Östersjön, integrationsprojekt för romer i Bulgarien och vägbyggen i Portugal, till exempel, och mindre bidrag till europeiska bönder. I stället viks hela 35 miljarder euro till flyktingmottagande och gränskontroll.

I budgetförslaget lägger EU-kommissionen 123 miljarder euro på ”grannskap och omvärlden”, med andra ord alla EU:s olika stödprogram utanför de egna gränserna. Det är en ökning med 26 procent jämfört med den nuvarande EU-budgeten.

 

10 000 nya gränsvakter

Så varför sågar biståndsbranschen budgetförslaget vid fotknölarna? Dels får EU-budgeten kritik för att den så tydligt fokuserar på migration och säkerhet och, enligt vissa, bygger en ”Fästning Europa” genom en storsatsning på att bygga upp en europeisk gränsvaktsstyrka på 10 000 personer till 2027.Idag består EU:s gränskontrollmyndighet Frontex av ungefär 1500 personer, som är utlånade från EU-ländernas egna myndigheter.

Mest kritik får kommissionens förslag att slå ihop tolv idag separata utvecklingsprogram till ett enda program: ”instrument för grannskap, utveckling och internationellt samarbete”. Pengarna i detta utvecklingsinstrument ska fördelas till olika regioner utifrån ”geografiska pelare”.

Av de 123 miljarder euron ur omvärldspotten går hela 89,5 miljarder till detta utvecklingsinstrument, 11 miljarder till humanitärt bistånd, och 14,5 miljarder till stöd till länder som står på tur för att en dag bli EU-medlemmar.

 

Långsiktiga mål får stryka på foten

EU-kommissionens argument för sammanslagningen av de tolv programmen är effektivitetsvinster och flexibilitet. EU kommer att bli ”bättre rustad att fullfölja sina mål och att genomföra sina intressen, sin politik och värderingar globalt”, skriver EU-kommissionen i sin budgetförklaring.

Men den europeiska paraplyorganisationen för biståndsaktörer Concord Europe ser risker med att EU tappar bort långsiktiga utvecklingsmål, till exempel jämställdhet eller hälsa, om man inte följer upp och mäter just detta i specifika program. I stället kan det bli så att EU-ländernas egna kortsiktiga intressen, att stoppa migration från Afrika till exempel, styr hur fondens pengar används. Särskilt vaksam är biståndsorganisationen på om det kommer att bli möjligt att nalla pengar ur fonden för att täcka kostnaderna för flyktingmottagande i EU-länderna.

Detaljerna för hur pengar ur varje budgetpost ska användas är inte färdiga ännu, utan presenteras pö om pö under maj och juni. Detaljförslaget om just biståndsbudgeten väntas den 14 juni. Först då kommer det att framgå om Europas biståndsorganisationer har rätt i sina farhågor eller inte.

 

Parlamentet kan få större kontroll över biståndet

EU-kommissionen föreslår också att den europeiska utvecklingsfonden lyfts in under EU-budgetens stora paraply. I dag ligger nämligen utvecklingsfonden med sina 30 miljarder euro utanför EU-budgeten, och förhandlats fram och finansieras av EU-länderna separat.

Att utvecklingsfonden blir en del av den reguljära EU-budgeten har länge funnits på EU-parlamentets önskelista. Parlamentet har nämligen makt att granska hur EU-budgeten används och straffa EU-kommissionen om den används fel. Om utvecklingsfonden ingår i EU-budgeten kan parlamentet granska också den i framtiden.

Den budgetlunta som EU-kommissionen lade på bordet i onsdags är bara ett första utkast. Det är startpunkten för vad som väntas bli bli långa och komplicerade förhandlingar mellan EU-ländernas regeringar.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har sagt att han vill att allting är klappat och klart om ett år, före valet till EU-parlamentet.

De 27 regeringarna måste enas om budgetens storlek och inriktning – och om hur mycket var och en ska betala. EU-parlamentet måste också ge sitt välsignande till den färdigförhandlade budgeten. Den svenska regeringen och några regeringar från de rikaste EU-länderna vill hålla nere budgeten, så det är långt ifrån säkert att den slutliga EU-budgeten faktiskt innebär mer pengar till bistånd.

Sigrid Melchior