Go to main navigation
Uigur Kina muslimer Xinjiang

Den muslimiska minoriteten uigur är offer för systematisk religiös förföljelse i Kina.

Foto: Peter Parks/AFP/TT

ANALYS

Hopplöst för Kinas muslimer

Förtrycket mot Kinas muslimer har förvärrats betydligt under det senaste året. Myndigheterna trappar nu upp förföljelsen genom ett system med läger för politisk omskolning.

Islamofobi kopplas ofta samman med Europa eller USA. Men för den muslimska minoriteten uigur i Kinas nordvästra provins Xinjiang är situationen långt värre. Tidigare denna månad uppmärksammade Human Rights Watch hur ett nätverk av läger för politisk omskolning upprättats i regionen. Organisationen har talat med flera personer som själva suttit i dessa läger. De vittnar om att hela familjer, inklusive barn, godtyckligt förts dit utan arresteringsorder.

“Otillåtna religiösa aktiviteter” - exempelvis bärande av muslimsk klädsel - kan räcka för att tas in. Även uigurer som studerat utomlands, eller har regelbunden kontakt med familj som flytt Kina och nu bor i utlandet har hamnat i lägren. Lägrens existens bekräftas även i statlig lokal media, som kallar dem “träningscenter för utbildning och förvandling”. Enligt Xinjiang Daily har 2 000 muslimer redan “utbildats” vid ett enda center i staden Hotan. Tidningen innehöll vittnesmål om hur interner efter två månaders omskolning tvingats avsäga sig sin trosuppfattning inför tusentals åskådare.

En jakt på religiösa vanor

Provinsen har varit orolig sedan omkring 200 personer miste livet i stora etniska upplopp 2009. Men dödsfallen har varit mångdubbelt fler sedan Xi Jinping blev Kinas president 2013. Han initierade året därpå en “slå-hårt-kampanj” mot religiösa extremister, som invigdes genom en jättelik offentlig rättegång inför 7 000 åskådare på en idrottsarena där flera dödsstraff delades ut.

Men jakten på extremism blev snart en jakt på religiösa vanor. Sedan 2014 råder utbrett förbud mot att fasta under ramadan. Uiguriska affärsinnehavare tillåts inte stänga sina restauranger dagtid under fastemånaden. Statligt anställda förbjuds hoppa över måltider och i skolorna tvingas eleverna äta sin skollunch. Arresteringar på grund av skägg eller religiös klädsel blev allt vanligare, liksom trakasserier mot regionens moskéer och imamer.

Chen Quango göder våldsspiral

Föga överraskande ledde detta till missnöje och en ond spiral av våldsamheter. De senaste åren har hundratals civila dödats i attacker med knivar och hemmagjorda bomber. Uiguriska gärningsmän skjuts sedan i regel på fläcken. Utnämningen av Chen Quanguo till Xinjiangs partisekreterare i augusti 2016 skvallrade om att myndigheterna avsåg gå ännu hårdare fram.

Chen hade tidigare samma post i Tibet, där han blev ökänd för att med våld tvinga områdets buddhister att rätta in sig i ledet. Han implementerade genast en rad välbeprövade metoder även i Xinjiang, inklusive enorma paramilitära styrkeuppvisningar och kommittéer genom vilka grannar tvingades spionera på varandra. Med början hösten 2016 fick uigurer sina pass beslagtagna. Vidare tvingades uiguriska utlandsstudenter att återvända hem, ofta med hot om repressalier mot deras familjer.

Bära "onormalt skägg" – en "extremistisk aktivitet"

För att hindra uppgifter om religiöst förtryck att sippra ut har Kina även trappat upp sitt flyktingspionage. I våras greps en svensk medborgare för att ha spionerat på den tibetanska diasporan i Sverige för Kinas ambassad. Några år tidigare dömdes en man till fängelse för spionage mot uigurer, samtidigt som två kinesiska agenter utvisades från Sverige. Liknande fall har rullats upp i flera länder.

Under Chen har även den religiösa förföljelsen nått nya höjder. I mars i år utfärdades en lista med femton “extremistiska aktiviteter”; bland annat att bära slöja eller “onormalt skägg” utan närmare definition. Vidare anses det nu extremistiskt för uigurer att inte konsumera nyheter via statlig tv och radio.

Månaden därpå kom ett förbud mot att döpa barn till tiotals “muslimska namn”, inklusive Mohammed. Barn med dessa namn är nu inte längre berättigade till skolgång. De går även miste om sjukvård och en rad andra sociala förmåner, i och med att barnen helt enkelt inte förs in i folkbokföringen eller får några ID-handlingar.

Samhället "kinesifieras"

Uigurerna är en turkisk sunnimuslimsk folkgrupp vars religionsutövning alltid har varit relativt återhållsam. I dag utgör de knappt hälften av Xinjiangs 22 miljoner invånare, då andelen etniska kineser på senare tid ökat fort. Enligt exilgrupper handlar det om medveten “kinesifiering” från myndigheternas sida, inklusive utrotning av lokala språk och kulturvanor. Detta kan även ses genom belöningar för äktenskap mellan de båda folkgrupperna, samtidigt som etniska kineser återfinns på nästan alla toppositioner inom såväl lokala myndigheter som regionens statliga företag.

Utvecklingen har utan tvivel skapat en frustration som i sin tur fått många uigurer att radikaliseras. De nya lägren för politisk omskolning utgör ännu en upptrappning som tyder på att den olyckliga våldsspiralen kommer fortsätta.

Jojje Olsson