Go to main navigation
BIV_meat-foam-cocktail.jpg

En cocktail gjord av labbproducerat kött kanske är framtidens drink. 

Foto: Bistro in Vitro

LISTA

Odlade muskler och alger –  här är framtidens mat

Vad vi stoppar i oss är en av de stora ödesfrågorna i vår tid. Hur ska världens växande befolkning få i sig tillräckligt att äta utan att jorden går under?

10 miljarder människor kommer leva på jorden år 2050. Det betyder att vi – dagens 7,5 miljarder människor – måste öka produktionen av mat och samtidigt minska användningen av vatten och fossila bränslen om vi ska kunna undvika massvält.

Nu jobbar forskningsinstitut och agro-startups på alla kontinenter för att ta fram härdade växter som ska stå emot klimatförändringar och naturkatastrofer. OmVärlden har tittat närmre på andra lösningar för att klara av framtidens utmaningar.

1. In vitro

Vad sägs som ett labbframställt ostron? Foto: Bistro in Vitro.

Processen att ta fram kött och fisk utan hjälp från djur går snabbt framåt. Visserligen tillagades den första djurfria hamburgaren redan 2013, men nu försöker många biologer få fram billigt kött i labb – så kallat "in vitro". Under september i år tillagades den första kroketten på labb-karp. The Guardian var där och smakade och beskrev det som en “fantastiskt god besvikelse”.

In vitro-kött – eller “frankenmeat" som kritikerna kallar det – är producerat på syntetisk väg genom odling av muskelceller. En förenklad beskrivning: fisk eller köttprotein “matas” i en lösning av salter, kolhydrater och proteiner och efter ett dygn så har mängden köttprotein fördubblats.

Innan du kommer kunna köpa fiskfri fiskfilé i butik ligger den största prövningen i att göra processen billig nog för att konkurrera med kött från djur. Karpen som odlades fram förra månaden kostade runt 30 000 kronor kilot att producera. Men satsningarna är många och redan nu formas framtidens restaurangmenyer

2. Hydroponisk matproduktion

Grönska använder sig av hydroponisk bevattningsteknik för att få till sin inomhusodling. Foto: Grönska, www.gronska.se

Växter odlade utan jord. Det är egentligen ingen nyhet – till och med Aztekerna byggde flytande odlingar – men processen har slagit igenom stort de senaste åren. Ny teknik, en växande miljörörelse och ett allt större behov av nya lösningar har satt hydroponisk matproduktion på kartan.

Processen är mildare mot miljön – eftersom det varken kräver lika mycket vatten, bekämpningsmedel eller gödning än traditionellt jordbruk. Hydroponiska grönsaker växer i en flytande lösning som innehåller precis de mineraler som växten behöver och vätskan kan fyllas på med näringsämnen och återanvändas.

Fördelarna är många: det ökar produktiviteten och är ofta bättre miljömässigt. Du är inte heller bunden till en viss plats, utan kan odla där behovet är som störst. Men det är dyrt; det kostar att driva pumpar, vattenrenare, lampor och värmeaggregat. Hydroponik lönar sig främst med vissa växter, som sallad, gurka, tomater och örter, medan andra kan vara mindre lönsamt. Enligt amerikansk forskning skulle en limpa gjord på hydroponiskt vete kosta runt 200 kronor.

3. Högeffektiv vertikal agrikultur 

Vertikala högteknologiska växthus ger stora skördar, är energieffektiva men också kostsamma. Foto: Urban Crop Solutions

Nederländerna är ett av världens mest tätbefolkade länder. Det är litet och saknar många av de resurser som ansetts nödvändiga för storskaligt jordbruk. Men Nederländerna är världens näst största producent av mat, mätt i värde, efter USA som är 270 gånger större.

Det låter omöjligt, men en lång tradition av experimentellt jordbruk och tech-entreprenörer har fört samman forskning och marknadsaspekter, och gett upphov till världens mest effektiva metoder för jordbruk. Inspirerade av motsvarigheten i Kalifornien kallas klustret av agro-startups och storföretag i Nederländerna för Food Valley.

Gigantiska högteknologiska växthus ger större skördar och drar mindre energi, men materialen som krävs för att öka effektiviteten är dyra. Trots det så exporteras teknologin världen över via forskningsinstitut och akademier vilket väntas öka produktiviteten i världen.

4. Alger

Många alger innehåller dubbelt så mycket protein som kött. Foto: Stina Tano/CC

De där slemmiga vattenorganismerna som spolas upp längs stränderna, fyller insjöarna och kloggar igen avloppen har länge förutspåtts vara framtidens mat. Många alger innehåller dubbelt så mycket protein som kött, flera viktiga vitaminer – som betakaroten och järn – och alla viktiga aminosyror. 

Mikroalger är en av världens snabbast växande organismer och kan dubblera sitt antal på bara sex timmar. Dessutom behöver algerna inte en massa jord för att växa, utan kan växa snabbt, nästan var som helst, utan att fresta på klimatet eftersom de bara kräver solljus. 

Trots att algerna har stor potential att bli framtidens supermat, så har det stora genomslaget ännu inte kommit. Algerna är mikroskopiska och det stora problemet är – som med allt annat – att kunna odla tillräckligt stora mängder tillräckligt billigt. Men flera forskare säger att det inte kommer dröja många år innan alger tar en större plats i kostcirkeln.

Björn Widmark