Go to main navigation
nigeria.jpg

Nigerias nuvarande president Muhammadu Buhari får gåvor av guvernör Samuel Ortom från Benue State, i sydöstra Nigeria, omgiven av traditionella ledare och vackra tyger. Textilindustrin har stor kulturell och ekonomisk betydelse men kinesisk import har konkurrerat ut betydande delar av den inhemska produktionen.

Foto: EPA/STR

ANALYS

Nigeria: Från Afrikas "power house" till galopperande fattigdom

Oljan kunde gjort Nigerias folk rikt. Istället förstörde den ekonomin, skapade korruption och naturkatastrofer – och beredde vägen för Boko Haram. I februari går Afrikas största demokrati till val med en skenande arbetslöshet och som det land där extrem fattigdom ökar mest. Hur kunde det bli så?

Nigeria är Afrikas största ekonomi med stora naturrikedomar och kontinentens folkrikaste land. Härifrån kommer kända författare som Chimamanda Ngozie Adichie, Wole Soyinka, Ben Okri, Chinua Achebe, och musiker som Fela Kuti, Sade och D´Banj.

Det finns en rik historia av konst, konstnärer, politiska satirtecknare och livaktig media, likaväl som en modetörstig elit, nattklubbar och Nollywood –  en av världens största filmindustrier. 

Ändå är det här som den extrema fattigdomen ökar mest. I juni 2018 gick landet om Indien som det land där flest personer lever i extrem fattigdom, cirka 91 miljoner människor uppskattas försöka överleva på mindre än 1,9 dollar om dagen, enligt World Poverty Clock.

Läs mer: Länderna där den extrema fattigdomen ökar 

Anledningarna är flera. Men de två avgörande orsakerna är landets naturtillgångar – olja och gas – och att landet styrts av en icke-demokratisk politisk elit som under decennier berikat sig själva.

Politiker har blivit rika genom statliga kontrakt på diverse infrastrukturprojekt och oljeinkomster som inte fördelats jämlikt över detta jättelika land. Skatter drivs inte in, korruptionen är utbredd och befolkningen har föga tillit till makten eller polisen. Därtill råder stora skillnader mellan de olika regionerna. Ökade klimatförändringar och fattigdom har drivit på framväxten av Boko Haram i landets norra delar.

– Ungefär 80 procent av statens inkomster kommer från oljan. Det har blivit en ekonomi frikopplad från människors leverne. Ibland talar man om naturresursernas förbannelse, när pengar kommer utifrån utan någon insyn. Mycket investeringar har gått till infrastruktur, att bygga ihop landet, men mindre till social service, säger Henrik Angerbrandt, Nigeriaexpert och forskare vid Institutionen för freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Läs mer: Klimatet driver Nigerias dödligaste konflikt

Många rika nigerianer investerar i fastigheter utomlands och trots att landet gärna vill se sig som Afrikas nya Silicon Valley har nya start-ups svårt att få inhemskt kapital, enligt Financial Times.

– Mycket av landets pengar försvinner i korruption, och man har både regelrätta stölder och placeringar utomlands, säger Henrik Angerbrandt.

Oljespillning i Kegbara Dere, ett samhälle i delstaten Rivers i Nigerdeltat i sydöstra Nigeria. Foto: Luka Tomac/Friends of the Earth International 

Förstörd natur

Varje år uppskattas att 240 000 fat olja rinner rätt ut i naturen. Ibland är det oljebolagens skuld, ibland fattiga människor som borrar hål för att stjäla olja. Ofta tar det åratal att städa upp. Oljespillning har förekommit i decennier. Barn som föds nära dessa läckor löper dubbelt så stor risk att dö, visar en studie.

Oljan gjorde att folk flyttade in till städerna, matproduktionen sjönk drastiskt och landet blev beroende av att importera många varor.

– Det var en av sakerna som president Buhari ville ändra när han valdes, och matproduktionen har faktiskt gått upp, säger Henrik Angerbrandt.

När oljepriset sjönk 2015 steg dock priserna i landet och Nigeria hamnade i en lågkonjuktur 2016. Ett år senare var flera miljoner arbetslösa.

Oljerikedomarna fortsätter att förorena landet, och klimatförändringarna är påtagliga: snabb avskogning och ökenutbredning skapar hunger och oro på många platser i landet.

Lagos är en av världens mest förorenade städer även om klimatsmarta lyxbostäder byggs för de rikare invånarna. Nigeria har skrivit på Parisavtalet om att få ner utsläppen, bland annat ska landet minska sitt oljeberoende.

Trots alla svårigheter så pågår livet som vanligt, här en affärsgata i Ajegunle City, Lagos State.

Massor av olja och sol  men ingen el

Dagliga elavbrott är också ett stort problem som påverkar landet. De nationella elbolagen privatiserades 2013 men det blev inte bättre. Bristen på el leder till osäkra produktionsförhållanden med stigande priser.

– Ja, det är ett av de stora mysterierna för befolkningen, varför elproduktionen inte kan förbättras. Man bygger nya produktionsanläggningar, men det blir bara en liten ökning. Stora delar av landet har inte tillgång till el mer än timme om dagen, säger Henrik Angerbrandt.

Alla arbetsplatser, hotell, skolor och kontor är beroende av dieselgeneratorer för att kunna fungera, men det skulle behövas tio gånger mer el för att försörja den 198 miljoner stora befolkningen.

Men nu ska Nigeria satsa på förnybart. Det skulle kunna ge el till avlägsna områden liksom göra luften renare i ett av världens mest förorenade länder. 30 procent av elen ska komma från förnybart år 2030 hoppas regeringen.

– Det skulle öka vår produktivitet och få ner ungdomsarbetslösheten, sa Ifeoma Malo, landschef för den globala kampanjen Power For All, till Thomas Reuters Foundation.

Svår arbetslöshet bland unga

Nigeria har en en ung befolkning, medianåldern är 18 år, och ungdomsarbetslösheten är en tickande bomb. Den nu sittande presidenten Muhammadu Buhari gick till val på att bekämpa korruption, krossa terrorismen och skapa nya jobb, och vann vad som anses vara Nigerias första demokratiska val.

Men sedan dess har arbetslösheten stigit.

Cirka 55 procent av alla unga mellan 15 och 35 år är arbetslösa, eller har inte tillräckligt med jobb. Det tredje kvartalet 2018 nådde arbetslösheten 23,1 procent, jämfört med 8,1 procent när Buhari kom till makten 2015, enligt Financial Times.

25-åriga Aisudo Evelyn är skomakare i delstaten Ilorin i Nigeria och har genom olika workshops lärt ut yrket över 40 unga. En motpol till den annars höga ungdomsarbetslösheten i landet. Foto: UNESCO-UNEVOC/Adebisi Adebayo 

Det sägs att varje nigerian har en affärsverksamhet vid sidan av. Att allt kan köpas på marknaden: piratkopierade prylar, mediciner, eller textilier. 1980 fanns 175 textilfabriker i Nigeria och marknaderna var fulla av inhemskt producerade tyger, men idag är många av de ursprungliga mönstren kopierade, stämplade och vaxade i kinesiska fabriker, enligt Tom Brugis som skrivit boken: “The Looting Machine: Warlords, Oligarchs, Corporations, Smugglers, and the Theft of Africa’s Wealth”.

Han skriver att textilindustrins död, liksom plundringen av råvaror, banade väg för framväxten av Boko Haram och att det i norra Nigeria löper en smuggelväg av bilar med billiga tyger som rullar in via grannländerna. Smuggelbossarna är det norra gränslandets stora oligarker och tusentals jobb har gått förlorade.

Det är just i de norra delarna, kring norra Borno, Tchadsjön och Sambisaskogen som Boko Haram håller till, och sätter skräck i befolkningen. 

– I de områdena där de varit har ekonomin helt kollapsat och gått i stå, säger Henrik Angerbrandt.

Just säkerhetsfrågan tros bli avgörande i valet 2019.

– Boko Haram är försvagade. Buhari ledde en kampanj som var framgångsrik initialt där man tog tillbaka territorium, och det satsades i regionen. Men det har inte lyckats få stopp på rörelsen och attackerna har ökat de senaste månaderna, också mot militären, även om Boko Haram inte kontrollerar territorium i samma utsträckning som förr, säger Henrik Angerbrandt.

I slutet av januari 2019 flydde 30 000 personer från staden Rann.

– Militären sa de skulle lämna staden och då blev folk rädda för att Boko Haram skulle ta över, säger Henrik Angerbrandt.

Samtidigt pågår också blodiga markstrider i mitten av landet, mellan jordbrukare och nomadiska boskapsskötare som kommer norrifrån, som skördat många liv. Det är konflikter som varit dödligare än de med Boko Haram, enligt International Crisis group.

De mest framstående presidentkandidaterna, nuvarande president Muhammadu Buhari och tidigare vicepresident Atiku Abubakar. Foto: Atiku Campaign 2011 (CC BY 2.0)/U.S. Department of State 

Valet står mellan en militär och en miljardär

Den 16 februari var utlyst som dagen då Nigeria skulle välja president och valet står mellan den sittande president Buhari (APC) och oppositionskandidaten Atiku Abubakar från People’s Democratic Party (PDP)

Atiku Abubakar är extremt rik och berömd i landet. Enligt nigerianska tidningen Punch uppfattas han som korrupt, vilket han själv förnekar. Hans fjärde fru har anklagats för att fört ut 40 miljoner dollar till USA. Han är för privatiseringar av statliga bolag och frihandel. Abubakar var vice-president 1997-2007 under president Obasanjo och började sin bana inom tullväsendet.

Buhari är mer protektionistisk och lågmäld i sin framtoning och slåss mot korruptionen, men hans motståndare säger att han har misslyckats, och bara fokuserar på sina fiender, inte sina egna allierade. Han är en före detta general som fick makten i en militärkupp 1983 och som då styrde strikt och brutalt, han införde bland annat kampanjen "War against indiscipline" för att få nigerianer att uppförda sig mer korrekt.

Båda kandidaterna är muslimer och kommer från landets norra delar. De tillhör den största folkgruppen Hausa-Fulani. I stort är landet uppdelat mellan kristna i söder och muslimer i norr.

Ett antal mindre partier har registrerats, men få kännare tror att de har någon chans att vinna. 

Nigeria är också en stormakt som konkurrerar med Sydafrika om att vara det mest inflytelserika landet på kontinenten, och har sedan 60-talet stark närvaro i FN:s fredsbevarande trupper. Men FN-soldaterna har också anklagats för sexuella övergrepp, för mord och tortyr, bland annat i samband med inbördeskriget i Sierra Leone.

Men bara några timmar innan vallokalerna skulle öppna den 16 februari kom besked att valet ställs in och skjuts fram i tiden.

 

Wole Soyinka: Straffrihet roten till problemet

Nigeria står inför en mängd säkerhetsrelaterade utmaningar och militär är stationerad i 32 av landets 36 delstater.

Amnesty International och Human Rights Watch pekar också ut landets säkerhetsstyrkor som ansvariga för en massaker på shiitska demonstranter, men militären har avfärdat anklagelserna. 

Författaren Chimamanda Ngozie Adichie skriver i New York Times om hur det var att växa upp i ett land av politisk rädsla, där vuxna viskade bakom stängda dörrar, och kritiserar sedan den nuvarande presidenten för att gynna sunni-grupper i norr och inte ta itu med attackerna mot kristna farmare i söder.

Läs mer om hur klimatet driver Nigerias dödligaste konflikt

De världsberömda författarna Chimamanda Ngozie Adichie och Wole Soyinka kommer från Nigeria. Foto: Moa Haeggblom/Frankie Fouganthin 

Men Nigeria är inte ett utpräglat klansamhälle menar Henrik Angerbrandt.

– Etnicitet och religion är viktigt inom politiken, men det är inte organiserat som klansamhällen. Personer från samma etniska grupper kan ingå olika allianser och alla topp-politiker allierar sig över gränserna. I koalitionerna finns överenskommelser om att olika positioner ska rotera, som att presidenten nu är muslim och kommer från norr. Vid valet 2023 är förväntningen att partiernas presidentkandidater kommer från söder och är kristna, som vice-presidentkandidaterna är nu, säger Henrik Angerbrandt.

Ett system av "faddrar" påverkar det politiska systemet och bidrar till problemet, skriver BBC: Det är alla mycket rika män som har att vinna på att lyfta fram den ena eller andra kandidaten, och utse "gudsöner" till att olika politiska ämbeten.

Att Nigeria trots sina miljoninkomster inte förmår fördela sin rikedom och låter politiska och privata aktörer berika sig är något som måste ändras för att landet till fullo ska kunna utnyttja den kapacitet som finns där, både i rena råvaror och mänskligt kapital.

"Straffrihet döljer alla brott - inte bara matriella sådana. Alla sociala eller styrande institutioner som genom handling eller försumlighet misslyckas med att begränsa brottsligheten inom sitt uppdrag, öppnar slussar av straffrihet" skriver nobelpristagaren Wole Soyinka inför valet i tidningen Sahara Report.

Ylva Bergman

Texten är uppdaterad i efterhand kring det uppskjutna valet i februari 2019.