Go to main navigation
shack-kina.jpg

Foto: Tova Jertfelt

ANAlys

Så motverkar Kina mänskliga rättigheter i FN och EU

Samtidigt som Kinas globala inflytande ökar, använder landet sin makt för att underminera arbetet för mänskliga rättigheter i bland annat FN och EU. Det skriver journalisten och författaren Jojje Olsson i en analys.

När Kinas president Xi Jinping för första gången talade inför FN:s generalförsamling i september 2015 höll han inte igen med vare sig storslagna planer eller ekonomiska förpliktelser. “Låt oss upprätta ett nytt vinn-vinn-samarbete för hela mänskligheten”, sade den leende presidenten med lugn och förtroendeingivande röst.

“Låt välgång, öppenhet och rättvisa sprida sig över världen”. Xi garanterade Kinas status som en ansvarstagande internationell aktör, och backade upp sitt tal med att presentera en “freds- och utvecklingsfond” på åtta miljarder kronor. Han lovade även öka antalet kinesiska trupper under FN-flagg från 3 000 till 8 000.

Underminerar mänskliga rättigheter

Kina är redan nu det land som bidrar med mest resurser till FN:s fredsbevarande styrkor efter USA. Human Rights Watch gav dock tidigare denna sommar en fingervisning om hur detta ökade inflytande kan tänkas användas. Organisationen hade då talat med flera diplomater inblandade i FN:s budgetförhandlingar, som vittnade om en intensiv “kohandel” gällande de fredsbevarande styrkornas roll för arbetet med mänskliga rättigheter.

I konferensrum – passande nog ofta belägna i källarlokaler – ska tjänstemän från Peking ha krävt tillbakadragandet av 19 experter på mänskliga rättigheter som övervakar övergrepp mot kvinnor och barn i Centralafrikanska republiken. Kina sägs vidare ha velat skrota flera tjänster relaterade till mänskliga rättigheter i Kongo-Kinshasa, samt minska finansieringen av verksamheten med mänskliga rättigheter inom uppdragen i Sydsudan och Mali.

Känsligt ämne

Human Rights Watch framhöll att detta sker i hemlighet, eftersom ytterst få journalister alls bevakar FN:s budgetförhandlingar. Det är samtidigt en känslig fråga. Efter en viss tveksamhet meddelade Sveriges delegation i FN:s säkerhetsråd att de “tyvärr inte har möjlighet” att kommentera ämnet. Jag får istället svar på mina mailade frågor av Katarina Byrenius Roslund vid UD:s presstjänst. Hon framhåller det viktiga i Kina “signalerat ett ökat intresse” för multilateralt samarbete och gemensam utveckling, samt att landet uttryckt sig positivt till FN:s roll för att upprätthålla världsfred.

Men samarbetet är inte friktionsfritt: “Vi har noterat Kinas restriktivitet i FN:s budgetfrågor som rör finansiering av mänskliga rättigheter och genderkomponenter [sic]”, säger Byrenius Roslund, och tillägger att Sverige ser med fortsatt oro på situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i Kina.

Kinas intresse av att påverka FN:s arbete med mänskliga rättigheter bottnar i att landet fått allt skarpare anmärkningar på denna punkt sedan Xi Jinping tog makten 2013. Bland annat har FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter kritiserat många av de svepande och landsomfattande lagar som Kina infört på senare år, gällande exempelvis terrorism och nationell säkerhet.

FN:s tortyrkommitté har upprepade gånger kritiserat Kina för användningen av tortyr inom rättsväsendet. En företeelse som fått särskilt stor uppmärksamhet sedan drygt 300 advokater och aktivister greps i ett enda svep sommaren 2015, varav många utsatts för svår tortyr och flera än i dag sitter fängslade utan rättegång.

Money talks

Eftersom pengar är makt finns det risk för att Kina kommer att lyckas. Donald Trumps administration vill dra in 4,5 miljarder kronor från FN:s sammanlagda budget på 65 miljarder kronor för fredsbevarande insatser. Det innebär sannolikt ett ökat inflytande för Kina, som redan nu står för över 10 procent av denna budget.

Samma trend kan ses vad gäller FN:s finansiering i helhet. Så sent som 2010 bidrog Kina med 3 procent av FN-budgeten, vilket innebar cirka 540 miljoner kronor. Innan Xi Jinpings tal i september 2015 hade den summan fördubblats, och under 2016-2018 kommer Kina bidra med 7,9 procent av budgeten, vilket är tredje mest efter USA och Japan.

Det är därför knappast lustigt att FN:s nya generalsekreterare Antonio Guterres redan visar tecken på att blidka Kina. När Xi Jinping besökte FN:s kontor i Geneve i januari i år skickades 3 000 anställda hem av “logistiska skäl”. Vidare hindrades personal från flera NGO:s att ta sig in i byggnaden, medan polis skingrade en pro-tibetansk protest just utanför. En demonstration till stöd för Kinas regim fick dock fortsätta ostört.

När Guterres presenterade Xi i Geneve, berömde han Kinas engagemang för multilateralism och i FN som helhet. När han tillfrågades om mänskliga rättigheter vid ett efterföljande personalmöte, svarade Guterres genom att understryka vikten av att alla länder inkluderas samt att arbetet ska vara “balanserat och undvika dubbelstandarder”.

Priset för Kinas gunst kan bli ödesdigert

Byrenius Roslund ser det som positivt att Kina har “signalerat sitt stöd för Guterres som generalsekreterare”. Mycket pekar dock på att priset för detta kan bli en totalförändring av organisationens grundvalar.

I juni i år antog FN:s råd för mänskliga rättigheter en Kina-ledd resolution som framhöll ekonomisk utveckling som en mänsklig rättighet i sig själv. “Dialog och processer om [mänskliga] rättigheter har på ett internationellt plan länge monopoliserats av västerländska regeringar”, skrev partitidningen Folkets dagblad efter framgången. Tidningen hoppades nu på ett slut av västs påstådda vana att använda mänskliga rättigheter som “en ursäkt” för att exportera egna värderingar och lägga sig i Kinas inre angelägenheter.

Samma råd mäktade inte ens med att fördöma faktumet att Philip Alston, FN:s särskilda rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, hindrades av myndigheterna att genomföra sitt jobb när han besökte Kina under nio dagar förra hösten. Individer som Alston på förhand velat träffa anhölls av polis, samtidigt som han togs på en arrangerad tur till en modellby i södra Kina, komplett med färglada danser av etniska minoritetsgrupper. I en rapport inför FN sade Alston att han tidigare “aldrig behandlats på samma vis”, trots flera liknande resor i många av världens fattigaste länder.

Liknande utveckling inom EU

En liknande utveckling märks även inom EU. I juni i år misslyckades EU för första gången med att göra ett gemensamt uttalande om mänskliga rättigheter i Kina inför FN:s råd för mänskliga rättigheter. Detta efter att Grekland blockerat uttalandet med motiveringen att det “inte är produktivt”. En annan förklaring misstänks vara det allt närmare ekonomiska samarbetet mellan Kina och det utblottade Grekland. Kineserna investerade nyligen drygt 2,5 miljarder kronor i en grekisk hamn, och har lovat landet status som en hubb för handel mellan Asien och östra Europa.

Tidigare i år blockerades även en gemensam diplomatisk skrivelse med krav på stopp av den systematiska tortyren av kinesiska människorättsadvokater. Ungern – som under Victor Orbán blivit en av de största europeiska mottagarna av kinesiska direktinvesteringar – stoppade möjligheten att få med samtliga 28 medlemsländer på skrivelsen. På grund av en växande rädsla för ekonomiska repressalier vid egenhändig kritik av Kina, så var det bara sju medlemsländer som till slut vågade skriva under brevet innan det med kraftigt minskad hävstång i hemlighet överlämnades till Kinas säkerhetsministerium.

Jojje Olsson