Go to main navigation
Greece - February 29, 2016. A refugee girl waits in line with other refugees to receive food, at the makeshift refugee camp of Idomeni, at the Greek - Macedonian border.

Ny modell för avräkningar presenteras i höstbudgeten. Men vilka kostnader för asylmottagningen ska biståndet egentligen bära i framtiden? Och ökar eller minskar avräkningarna? Bild från flyktinglägret i Idomeni på gränsen mellan Grekland och Makedonien 2016.

Foto: Giannis Papanikos / Shutterstock.com

analys

Så mycket bistånd kommer stanna i svenska asylsystemet – ny modell för avräkningar

Nästa år kommer 2,35 miljarder kronor från biståndet gå till asylmottagning i Sverige – i så kallade avräkningar. Det är en minskning jämfört med förra årets utfall, men en ökning jämfört med förra årets budget. Snurrigt? Lugn, OmVärlden reder ut begreppen.

Nästa år ska asylkostnader i biståndet avräknas efter en ny modell. Regeringen har lovat både lägre avräkningar, mer transparens och bättre efterlevnad av internationella regler på området, regler som sätts upp av OECD:s biståndskommitté DAC.

– Det blir lite mer pengar för biståndet och lite mindre avräkningar, sa biståndsminister Peter Eriksson (MP) när S och MP slöt en slöt en överenskommelse om den nya modellen i vintras.

Avräkningar har under lång tid kritiserats av såväl experter som folkrörelser för bristen på insyn, de höga summorna samt oförutsägbarheten i de stora svängningarna mellan olika år. Under den stora flyktinginvandringen år 2015 gick till exempel nästan nio miljarder biståndskronor till flyktingmottagning i Sverige – vilket var betydligt större andel än något annat OECD-land. Det sjönk sedan drastiskt till omkring tre miljarder 2018.

OmVärlden kan nu avslöja detaljer om det nya regelverket för avräkningar som presenteras i höstbudgeten som släpps imorgon onsdag.

Kommer avräkningarna minska?

I år landar avräkningarna på 2,61 miljarder kronor efter att regeringen under våren först justerat upp beloppet från de 2,2 miljarder som ursprungligen angavs i budgeten – för att sedan nu under hösten åter justera ned det en smula.

Biståndsminister Peter Eriksson beskrev ökning i våras som ett nederlag i förhandlingen med Finansdepartementet, som under året behövde biståndspengarna för att täppa till andra hål i statens budget.

I budgeten för nästa år landar avräkningarna på 2,35 miljarder, vilket Peter Eriksson till OmVärlden beskriver som en sänkning.

– Avräkningarna minskar ungefär med 300 miljoner från 2019 till 2020, säger han.

Det är dock en sanning med modifikation. Jämfört med förra höstbudgetens 2,2 miljarder är 2,35 miljarder faktiskt en ökning med 150 miljoner kronor. Men jämfört med det slutliga utfallet för 2019 (2,61 miljarder) är det såklart en minskning med 260 miljoner kronor.

Enligt tjänstemän på UD ska sänkningen också ses i ljuset av den nya modellen för att beräkna avräkningarnas storlek som först börjar tillämpas i budgeten för nästa år. Hade avräkningarna beräknats utifrån den gamla modellen hade de landat på 2,71 miljarder kronor. I det ljuset är 2,35 miljarder en sänkning med 370 miljoner kronor.

Vad är det nya sättet att räkna?

Enligt Peter Eriksson är den största skillnaden mellan de olika modellerna att man nu sätter en gräns på tolv månader för hur länge asylkostnader kan bekostas av biståndet.

– Den stora skillnaden är att man räknar in kostnader för personer som finns i Migrationsverkets system i tolv månader. Tidigare kunde kostnaderna följa med betydligt längre tid än så och det gjorde att kostnaderna drog iväg, inte minst i samband med den stora migrationsvågen som var 2015, säger han.

I den nya modellen avräknas inte kostnaden för flyktingar som redan sökt asyl i ett annat EU-land innan de kom till Sverige, så kallade Dublin-ärenden. Däremot ingår numera kostnader för familjeåterförening.

– Ja, det handlar om ersättning till personer som beviljats uppehållstillstånd och deras anhöriga, säger Peter Eriksson.

Kostnader för Migrationsverkets asylprövningspersonal, som tidigare ingick, togs bort redan 2018 och kommer inte att ingå i den nya modellen heller. Däremot ingår andra kostnader för den asylsökandes uppehälle, samt husvärdar vid asylboenden och kostnader för den asylsökandes juridiska ombud under första året.

Baseras avräkningar på prognos eller utfall?

En fråga som kommit upp i debatten om avräkningar är huruvida avräkningarna ska baseras på Migrationsverkets prognoser över hur många som beräknas söka asyl i Sverige, eller hur många som faktiskt gör det.

Ett problem som lyfts fram är att Migrationsverket överskattade antalet asylsökande varje år 2016-2018 – vilket därmed även blåste upp kostnaderna för avräkningar. När det stora antalet asylsökande uteblev år 2016, beslutade regeringen att i slutet av året att skicka tillbaka 6,4 miljarder till biståndet i en klumpsumma. Men det var ett undantag, totalt har biståndet på grund av de felaktiga prognoserna fått betala hundratals miljoner extra till personer som aldrig kommit till Sverige.

Trots dessa problem kommer Migrationsverkets prognoser även fortsättningsvis vara bestämmande för avräkningarnas storlek.

”I budget görs avräkningar för mottagandet baserat på prognoser. Detta är en nödvändighet eftersom budgeten är framåtsyftande”, skriver UD i mejl till OmVärlden.

Och även om prognosen än en gång överskattas, så kommer biståndet inte heller i framtiden att få tillbaka mellanskillnaden.

”Budget justeras inte i efterhand beroende på ifall en prognos varit för hög eller för låg jämfört med slutgiltigt utfall”, skriver UD.

Avräknas kostnader även för migranter utan skyddsbehov?

Biståndsdebattören och pr-konsulten Henrik Westander skrev nyligen på DN-debatt att en rad länder – Belgien, Finland, Slovakien, Kanada, USA, Tyskland och Turkiet – till skillnad från Sverige endast avräknar kostnader för personer som senare får uppehållstillstånd och därmed bevisligen anses ha skyddsbehov, ett system som han menar bättre rimmar med Sveriges biståndspolitiska mål. Det internationella regelverket på området, från OECD:s biståndskommité DAC, tillåter båda modellerna: att avräkna samtliga asylsökande eller bara de som får uppehållstillstånd.

På den här punkten har regeringen inte ändrat systemet. Även i fortsättningen kommer biståndet bekosta asylprocessen för samtliga asylsökande.

”När kostnaderna uppstår är det inte känt ifall personen kommer att beviljas asyl. Sverige avräknar kostnader på humanitära grunder för tillhandahållande av tillfälligt uppehälle för personer som söker asyl eller uttrycker behov av skydd”, skriver UD.

Restriktiv eller generös modell?

Debatten om avräkningarna efter den stora asylinvandringen 2015 handlade till stor del om vad många uppfattade som Sveriges alldeles för generösa tolkning av de internationella reglerna för avräkningar. Uppemot en tredjedel av biståndet stannade i Sverige under vissa år och många svenska regioner fick mer bistånd för att täcka flyktingkostnader än några av Sveriges största biståndsländer.

Enligt Peter Eriksson har Sverige i den nya modellen valt att inte utnyttja alla möjligheter för avräkningar som DAC tillåter.

– Det här är en restriktiv modell. Sverige utnyttjar inte alla de möjligheter som DAC ger, säger han.

Till exempel avräknar Sverige inte kostnader för så kallat frivilligt återvändande, inte heller kommuners kostnader för kvotflyktingar som omplacerats till svenska kommuner genom UNHCR:s försorg från flyktingläger runt om i världen. Dessa uppgick förre året till 5 000 personer. Vissa kommunala kostnader för etablering efter uppehållstillstånd väljer även Sverige att inte avräkna, trots att det är tillåtet enligt regelverket.

Är avräkningarna i linje med de internationella riktlinjerna?

År 2017 reviderade och förtydligade OECD-DAC sitt regelverk för hur bistånd får användas till asylkostnader i mottagarländer. Sverige nya modell har enligt biståndsministern tagits fram utefter de nya riktlinjerna och i nära samarbete med DAC.

– Den här modellen har tagits fram i samarbete med DAC efter att de har förtydligat sina regler. Så vi är ganska trygga med att det här är en modell som de tycker är bra och fungerar. Nästa år blir det också en genomgång av det här från DAC:s sida. Så då får vi se om det blir några fler revideringar, säger Peter Eriksson.

Kommer biståndet få leva med avräkningar?

Även om debatten om avräkningar till stor del har handlat om utformningen finns det många politiker och företrädare för civilsamhället som även kritiserat att bistånd överhuvudtaget ska gå till asylkostnader i Sverige. Debattörer har ifrågasatt på vilket sätt dessa pengar bidrar till att minska fattigdom i låg- och medel­inkomstländer, och hur de rimmar med Sveriges biståndsmål?

Biståndsministerns eget parti, Miljöpartiet, har trots sitt tidigare starka motstånd till avräkningar suttit i den regeringen som gjort de allra största avräkningarna någonsin. En majoritet av Centerpartiets riksdagsledamöter har tidigare sagt sig vara för en restriktivare avräkningar, och Liberalernas nya partiledare Nyamko Sabuni har sagt att pengarna för flyktingmottagandet inte ska ”tas från biståndsbudgeten”.

Detta till trots kommer biståndsbranschen troligen få leva med fortsatta avräkningar under kommande åren, enligt biståndsministern.

– Det vore bra om avräkningarna kunde helt försvinna. Men jag är realist i politiken och ser att det inte är sådant läge nu att vi kan sluta med det inom de närmaste åren. Det här kommer att fortsätta. Men då är det viktigt att man tydliggör vad som ska räknas in och att man har tydliga regler hur det här ska gå till. Det har varit bra att vi nu kommit överens om en bättre, tydligare och mer transparent modell. Så att inte avräkningarna drar iväg som de gjort tidigare, säger Peter Eriksson och tillägger:

– Men man ska också vara medveten om att ökar migrationen kraftigt så kommer avräkningarna, även med den här modellen, att öka. Men inte lika mycket.

Mikael Färnbo